
			Bebyggelseregistret (BeBR)

UPPSALA GAMLA UPPSALA 74:2 - husnr 1, GAMLA UPPSALA KYRKA

Byggnadspresentation
Namn	GAMLA UPPSALA KYRKA (akt.), GAMLA UPPSALA KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1130 - 1169 1140 - 1159 1245 - 1245
Län	Uppsala
Kommun	Uppsala
Landskap	Uppland
Socken	Uppsala
Församling	Gamla Uppsala församling
Stift	Uppsala stift
Adress	Disavägen 8
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår Ej registrerat Gamla Uppsala kyrka är troligen byggd vid 1100-talets mitt. Den blev år 1164 domkyrka för det nybildade Uppsala ärkestift och säte för ärkebiskopen. Kyrkan var en centraltornskyrka av betydande storlek, av vilken dagens kyrka endast utgör en mindre rest. Den hade en korsformig plan med tornet som centrum. Mot väster sträckte sig ett treskeppigt långhus, mot öster ett absidförsett kor. Mot norr och söder sträckte sig korsarmar med absider på östra sidan. En stor brand ödelade kyrkan redan i början av 1200-talet. Det stora långhuset och korsarmarna revs efter branden liksom de övre delarna av centraltornet. Arkadöppningarna som fö... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår Ej registrerat

Gamla Uppsala kyrka är troligen byggd vid 1100-talets mitt. Den blev år 1164 domkyrka för det nybildade Uppsala ärkestift och säte för ärkebiskopen. Kyrkan var en centraltornskyrka av betydande storlek, av vilken dagens kyrka endast utgör en mindre rest. Den hade en korsformig plan med tornet som centrum. Mot väster sträckte sig ett treskeppigt långhus, mot öster ett absidförsett kor. Mot norr och söder sträckte sig korsarmar med absider på östra sidan.

En stor brand ödelade kyrkan redan i början av 1200-talet. Det stora långhuset och korsarmarna revs efter branden liksom de övre delarna av centraltornet. Arkadöppningarna som fö...

Läs mer i eget fönster

År 1130 - 1169 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus

År 1140 - 1159 Nybyggnad
Åtgärd	En stor stenkatedral byggs på kungsgårdens mark i Gamla Uppsala och tas i bruk senast 1164. Sannolikt föregicks katedralen av en eller flera träkyrkor, och kanske ett hednatempel, på samma plats. Av den ursprungliga kyrkan återstår idag absidkoret och centraltornet. Kyrkan byggdes med absidförsett kor och absidförsedda korsarmar samt ett treskeppigt långhus och ett centraltorn och troligen ett västtorn. Långhuset låg förskjutet i förhållande till vad som finns kvar idag. Den skeva planen tyder på att man tvingades anpassa kyrkan efter en på platsen stående träkyrka. Centraltornet var högre än det idag bevarade tornet vilket bevarad bjälklagshål i tornets gavelspetsar tyder på. Koret hade ett lägre och flackare tak än det nuvarande.

År 1140 - 1159 Nybyggnad

Åtgärd

En stor stenkatedral byggs på kungsgårdens mark i Gamla Uppsala och tas i bruk senast 1164. Sannolikt föregicks katedralen av en eller flera träkyrkor, och kanske ett hednatempel, på samma plats. Av den ursprungliga kyrkan återstår idag absidkoret och centraltornet. Kyrkan byggdes med absidförsett kor och absidförsedda korsarmar samt ett treskeppigt långhus och ett centraltorn och troligen ett västtorn. Långhuset låg förskjutet i förhållande till vad som finns kvar idag. Den skeva planen tyder på att man tvingades anpassa kyrkan efter en på platsen stående träkyrka. Centraltornet var högre än det idag bevarade tornet vilket bevarad bjälklagshål i tornets gavelspetsar tyder på. Koret hade ett lägre och flackare tak än det nuvarande.

År 1164 - 1164 Ändring
Åtgärd	Den svenska kyrkoprovinsens första ärkesäte förläggs till Gamla Uppsala.

År 1200 - 1229 Brand
Åtgärd	Tidigt 1200-tal, En brand förstör katedralen.

År 1245 - 1245 Nybyggnad
Åtgärd	Av ett påvebrev framgår att ärkebiskopen försökte bygga upp kyrkan på nytt. Det är okänt hur långt arbetet framskred.

År 1250 - 1349 Nybyggnad - Vapenhus

År 1250 - 1349 Nybyggnad - Sakristia

År 1270 - 1399 Nybyggnad - Vapenhus
Åtgärd	1200-talets slut till 1300-t, Ett vapenhus byggdes framför det kvarstående tornet. Kyrkans fönster moderniserades, vilket de stora gotiska glasmålningar som fanns kvar i absidfönstren ännu under 1600-talet, tyder på. En sakristia byggdes norr om koret men dess datering är osäker.

År 1273 - 1273 Rivning - delvis riven
Åtgärd	Ärkesätet flyttades till Uppsala. Kyrkans nuvarande utseende tillkom efter detta. De absidförsedda korsarmarna och det stora treskeppiga långhuset revs efter branden. Arkadöppningarna som förband korsmitten med långhus och korsarmar murades igen. Tornets övre delar revs också.

År 1450 - 1450 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Åtgärd	ca 1450, Det gamla koret, lågkyrkan, och tornet, högkyrkan, försågs med tegelvalv. Korgaveln och tornet försågs med blinderingar. Kor och sakristia fick trappgavlar i tegel. Invändigt försågs kyrkorummet med kalkmålningar.

År 1600 - 1699 Ändring
Åtgärd	Tornets hörn förstärktes med nya strävpelare av tegel.

År 1663 - 1663 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen i kyrkan tillkom.

År 1695 - 1695 Brand
Åtgärd	Kyrkan drabbades åter av brand som föranledde nya reparationer.

År 1717 - 1717 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen försågs med dörrar.

År 1752 - 1752 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen tillverkades av snickaren Woldner.

År 1756 - 1756 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkkrönen tillverkades av bildhuggaren Magnus Granlund.
Upphovsman	Magnus Granlund (Konstnär - Bildhuggare)

År 1790 - 1799 Fast inredning - altare
Åtgärd	Kyrkan försågs med ny altarprydnad i form av ett kors samt nytt altare och ny altarring.

År 1805 - 1805 Ändring
Åtgärd	Målningarna i kyrkan kalkades över.

År 1805 - 1805 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgelläktaren byggdes och en ny orgel tillverkades av Johan Everhardt från Strängnäs.
Upphovsman	Johan Everhardt d y (Orgelbyggare)

År 1846 - 1870 Nybyggnad - Korparti

År 1846 - 1846 Underhåll
Åtgärd	Kyrkan var i stort behov av renovering. En besiktning 1846 berättar om urfallna stenar i murarna, lossnande fogbruk, lutande torngavel mot öster, skadat tegel i trappgavlar och strävpelare, sprickor i absiden samt dåligt yttertak.

År 1856 - 1856 Rivning
Åtgärd	Absiden bedömdes vara så dålig att den revs och byggdes upp på nytt. Den nya absiden byggdes högre än den gamla och med tre större fönster samt vidgad båge mot kyrkorummet.

År 1896 - 1896 Byggnadsarkeologisk undersökning
Åtgärd	För att fastställa den ursprungliga kyrkans utsträckning gjordes en stor utgrävning under ledning av Carl M Kjellberg. Man dokumenterade att den romanska kyrkan haft absidförsett kor och absidförsedda korsarmar samt ett treskeppigt långhus och ett centraltorn och troligen ett västtorn. Långhusets skeva plan tydde på att man tvingats anpassa kyrkan efter en stående träkyrka.

År 1926 - 1926 Ändring - restaurering
Åtgärd	En stor restaurering genomfördes under ledning av arkitekten Erik Fant. I samband med den genomfördes en arkeologisk utgrävning av professor Sune Lindqvist som visade två medeltida golv och därunder kulturlager och stolphål som är äldre än kyrkan. Bla. följande genomfördes: De medeltida kalkmålningarna togs fram av konservator John Österlund. Grundförstärkning av kyrkans sydöstra hörn utfördes. Strävpelarna fogades om, absidens östra fönster murades igen, västportalen murades om, en runsten togs upp ur vapenhusgolvet, elektrisk uppvärmning installerades, en dopplats anordnades, bänkinredningen moderniserades och målades i en mer ursprunglig färg, triumfkrucifixet försågs med nytt kors, sakristian fick ny inredning bl.a. två nya skåp ritade av Erik Fant. De främre bänkskärmarna fick tillbaka de genombrutna krönen. Predikstolen målades om med ledning av äldre färgspår. Den s.k. St Eriks sten placerades på en upphöjd plats i mittgången.

År 1926 - 1926 Ändring - restaurering

Åtgärd

En stor restaurering genomfördes under ledning av arkitekten Erik Fant. I samband med den genomfördes en arkeologisk utgrävning av professor Sune Lindqvist som visade två medeltida golv och därunder kulturlager och stolphål som är äldre än kyrkan. Bla. följande genomfördes: De medeltida kalkmålningarna togs fram av konservator John Österlund. Grundförstärkning av kyrkans sydöstra hörn utfördes. Strävpelarna fogades om, absidens östra fönster murades igen, västportalen murades om, en runsten togs upp ur vapenhusgolvet, elektrisk uppvärmning installerades, en dopplats anordnades, bänkinredningen moderniserades och målades i en mer ursprunglig färg, triumfkrucifixet försågs med nytt kors, sakristian fick ny inredning bl.a. två nya skåp ritade av Erik Fant. De främre bänkskärmarna fick tillbaka de genombrutna krönen. Predikstolen målades om med ledning av äldre färgspår. Den s.k. St Eriks sten placerades på en upphöjd plats i mittgången.

År 1928 - 1928 Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	Ett nytt orgelverk byggdes bakom den gamla nyklassicistiska fasaden från 1805.

År 1948 - 1948 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln från 1928 omdisponerades.

År 1958 - 1958 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Byggnadsstyrelsen lämnar tillstånd till överkalkning av en år 1927 tillkommen målad slinga i övergången mellan absiden och kyrkorummet.

År 1963 - 1963 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Förslag till omläggning av kyrktaket upprättas av ingenjör Helge Warrol. Det innebär att plåttaket på högkyrkan och lågkyrkan ersätts av spåntak. Framgår ej närmare av arkivmaterialet när arbetet verkligen kom till utförande.

År 1964 - 1964 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Konservering av madonnabild efter att skador uppkommit då den ramlat i golvet.

År 1966 - 1966 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Raä ger konservator Sven Carlsson tillstånd till rengöring av kalkmålningarna på valv och väggar i kyrkan.
Upphovsman	Sven Carlsson, Gimo (Konservator)

År 1967 - 1967 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Ombyggnad av sakristian. En tidigare riven källare påträffades under sakristian. En källare med toalett mm byggdes under sakristian. En portal togs upp i sakristians östra mur. På den platsen har tidigare funnits ett igenmurat fönster.

År 1969 - 1969 Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	Ett nytt orgelverk byggdes av Olof Hammarberg, Göteborg.
Upphovsman	Olof Hammarberg (Orgelbyggare)

År 1969 - 1969 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Konservatorerna Sven Carlsson och Alf Hedman erhöll tillstånd av Raä att konservera altarskåp, två skulpturer och ett krucifix.
Upphovsman	Alf Hedman (Konservator) Sven Carlsson, Gimo (Konservator)

År 1969 - 1969 Konservatorsarbeten

Åtgärd

Konservatorerna Sven Carlsson och Alf Hedman erhöll tillstånd av Raä att konservera altarskåp, två skulpturer och ett krucifix.

Upphovsman

Alf Hedman (Konservator)

Sven Carlsson, Gimo (Konservator)

År 1975 - 1975 Ändring
Åtgärd	Riksantikvarieämbetet lämnar tillstånd till att St Eriks sten flyttas från sin upphöjda plats i mittgången och får en ny placering i kyrkan. Stenen placerades senare som altarskiva på ett nytt altare. Kyrkan förses med nya fönsterbågar och karmar.

År 1976 - 1977 Ändring
Åtgärd	Förslag till vissa restaurerings- och underhållsarbeten upprättas av arkitekt Sixten Wohlin. Arbetena utförs 1977 och omfattade följande: Nytt altare av sten med användande av St Eriks sten som altarskiva. Den gamla altarringen ersätts av en ny och delvis flyttbar altarring. Altartavlan placeras på väggen över altaret på nya järnkonsoler. El-radiatorer installeras i sakristian. Golvvärme med el-slingor läggs i vapenhuset. Omläggning av golv i vapenhus och förrum samt byggande av ramp i vapenhuset. Ny dagdörr byggs i vapenhuset utanför den gamla trädörren.. Kalkmålningarna i vapenhuset rengörs och konserveras av konservator Bengt Grandin.
Upphovsman	Bengt Grandin (Konservator) Sixten Wohlin (Arkitekt)

År 1976 - 1977 Ändring

Åtgärd

Förslag till vissa restaurerings- och underhållsarbeten upprättas av arkitekt Sixten Wohlin. Arbetena utförs 1977 och omfattade följande: Nytt altare av sten med användande av St Eriks sten som altarskiva. Den gamla altarringen ersätts av en ny och delvis flyttbar altarring. Altartavlan placeras på väggen över altaret på nya järnkonsoler. El-radiatorer installeras i sakristian. Golvvärme med el-slingor läggs i vapenhuset. Omläggning av golv i vapenhus och förrum samt byggande av ramp i vapenhuset. Ny dagdörr byggs i vapenhuset utanför den gamla trädörren.. Kalkmålningarna i vapenhuset rengörs och konserveras av konservator Bengt Grandin.

Upphovsman

Bengt Grandin (Konservator)

Sixten Wohlin (Arkitekt)

År 1978 - 1978 Fast inredning - orgel
Åtgärd	En ny kororgel byggdes av orgelfirman Robert Gustafsson, Härnösand.
Upphovsman	Robert Gustafsson (Orgelbyggare)

År 1981 - 1981 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Taket till vapenhuset byggs om och ett rum inreds på vapenhusvinden.

År 1989 - 1989 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Läktarorgeln omintoneras av orgelbyggare Tomas Svenske.
Upphovsman	Tomas Svenske (Orgelbyggare)

År 1997 - 1997 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Bevarade delar från 1805 års orgel inventerades av orgelbyggare Tomas Svenske i samband med att de flyttades till prästgårdens uthusvind. Länsstyrelsen gav konservator Rune Hammarling tillstånd till konservering av predikstol, läktarbarriär och nummertavlor. Arbetet utförs under samma år.

År 2002 - 2002 Konservatorsarbeten
Åtgärd	En mindre konservering av kalkmålningar i högkyrkans sydvästra del utförs av konservator Ulf Leijon.

År 2005 - 2006 Ändring
Åtgärd	En renovering genomförs i enlighet med förslag upprättade av arkitekt Åsa Flarup, Uppsala, och företaget Svensk klimatstyrning, Kolbäck. Följande arbeten har utförts: Bänkkvarteren under läktaren har avlägsnats där ett nytt kalkstensgolv med golvvärme lagts. Den frigjorda golvytan har försetts med ett nytt möblemang bestående av lätta flyttbara bänkar och ny konstnärlig utsmyckning i form av textilier på vägg mot väster. Den frigjorda golvytan används för dop och andakt och turistgrupper. En ny ljusbärare har också placerats där. Ny inredning har gjorts i den s.k. brudkammaren under läktaren. Ny läktartrappa har byggts. I vapenhuset har en ny väggfast hylla för böcker och vykort mm byggts. Ny vattenburen värme har installerats i hela kyrkan. Värmecentral och besökstoalett har förlagts till en ny byggnad utanför kyrkogårdsmuren i väster. Invändigt har konserveringsarbeten utförts på kalkmålningarna av konservator Thomas Wängelin och på fast inredning av trä av konservator Urban Ullenius. Ljud- och ljusanläggningar har kompletterats och förnyats. Kyrkan har även försetts med ett datoriserat klimatstyrningssystem och nya larmanordningar. Kyrkogården har kompletterats med ny stolpbelysning. Gångbryggor på vinden breddades och hissanordningar för ljuskronor monterades. Förstärkningsarbeten utfördes på takstolarna. Absidens vind tilläggsisolerades. En arkeologisk undersökning utfördes av arkeologer från Upplandsmuseet i samband med ledningsdragning för vatten, avlopp och värme, men också för den nya byggnaden utanför västra kyrkogårdsmuren.

År 2005 - 2006 Ändring

Åtgärd

En renovering genomförs i enlighet med förslag upprättade av arkitekt Åsa Flarup, Uppsala, och företaget Svensk klimatstyrning, Kolbäck. Följande arbeten har utförts: Bänkkvarteren under läktaren har avlägsnats där ett nytt kalkstensgolv med golvvärme lagts. Den frigjorda golvytan har försetts med ett nytt möblemang bestående av lätta flyttbara bänkar och ny konstnärlig utsmyckning i form av textilier på vägg mot väster. Den frigjorda golvytan används för dop och andakt och turistgrupper. En ny ljusbärare har också placerats där. Ny inredning har gjorts i den s.k. brudkammaren under läktaren. Ny läktartrappa har byggts. I vapenhuset har en ny väggfast hylla för böcker och vykort mm byggts. Ny vattenburen värme har installerats i hela kyrkan. Värmecentral och besökstoalett har förlagts till en ny byggnad utanför kyrkogårdsmuren i väster. Invändigt har konserveringsarbeten utförts på kalkmålningarna av konservator Thomas Wängelin och på fast inredning av trä av konservator Urban Ullenius. Ljud- och ljusanläggningar har kompletterats och förnyats. Kyrkan har även försetts med ett datoriserat klimatstyrningssystem och nya larmanordningar. Kyrkogården har kompletterats med ny stolpbelysning. Gångbryggor på vinden breddades och hissanordningar för ljuskronor monterades. Förstärkningsarbeten utfördes på takstolarna. Absidens vind tilläggsisolerades. En arkeologisk undersökning utfördes av arkeologer från Upplandsmuseet i samband med ledningsdragning för vatten, avlopp och värme, men också för den nya byggnaden utanför västra kyrkogårdsmuren.

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

UPPSALA GAMLA UPPSALA 74:2 - husnr 1, GAMLA UPPSALA KYRKA