UPPSALA BÄLINGE 2:1 - husnr 1, BÄLINGE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| BÄLINGE KYRKA (akt.), BÄLINGE KYRKA (akt.) | |
|
1100 - 1350 1250 - 1300 |
|
| Uppsala | |
| Uppsala | |
| Uppland | |
| Bälinge | |
| Bälingebygdens församling | |
| Uppsala stift | |
| Kyrkbacken 4 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, latinsk Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, latinsk Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2007
Bälinge kyrka är en av de största sockenkyrkorna i Uppland. Den består av ett torn och ett långhus med stora kvadratiska korsarmar samt en sakristia. Kyrkan är ursprungligen uppförd på 1200-talet, men fick sitt nuvarande utseende på 1780-talet då den byggdes om till en klassicistisk korskyrka. Bakom den klassicistiska dräkten finns de medeltida murarna kvar i tornet och långhuset. Kyrkan förlängdes åt öster redan på 1300-talet och kom senare under medeltiden att förses med korsarmar och ett vapenhus. På 1400-talet försågs den med valv och med kalkmålningar. |
| År 1100 - 1350 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor och torn | |
| År 1100 - 1350 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1100 - 1350 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1250 - 1300 Nybyggnad | |
|---|---|
| Bälinge kyrka uppfördes med västtorn, långhus och smalare kor, sannolikt rakslutet. Kyrkan försågs med portaler i norr och söder med profilerade omfattningar i tegel. | |
| År 1300 - 1300 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| ca 1300 Kyrkan byggdes om till en stor salkyrka. Det smala koret revs och kyrkan förlängdes åt öster med ett nytt kor. Sakristia byggdes norr om koret. I korets sydmur gjordes en port. | |
| År 1300 - 1499 Nybyggnad - Korsarm/ar | |
|---|---|
| Korsarmar byggdes i norr och söder. | |
| År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad, valvslagning | |
|---|---|
| Kyrkan välvdes med tegelvalv. Ett vapenhus byggdes framför södra portalen. Kalkmålningar utfördes under två olika perioder. Den andra perioden inföll på 1480-talet och målningarna attribueras till Albertus Pictor. | |
|
Albertus Pictor (Konstnär) |
|
| År 1450 - 1475 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning | |
|---|---|
| Kalkmålningar utförda av Albertus Pictor och hans verkstad. | |
| År 1471 - 1471 Specifika inventarier - altarskåp | |
|---|---|
| Detta år tillverkades kyrkans stora altarskåp, det s.k. Roggeska, av Johannes Stenrat i Lübeck. Det skänktes till kyrkan av ärkediakon Rogge. | |
|
Johannes Stenrat (Konstnär - Bildhuggare) |
|
| År 1620 - 1620 Åsknedslag | |
|---|---|
| Ett åsknedslag i tornet medförde att kyrktaket och klockstapeln brann upp. | |
| År 1655 - 1655 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Predikstolen skänktes av Claes Edenberg på Kiplingeberg. Den tillverkades av Hans Claesson Hebel. | |
|
Hans Hebel (Konstnär - Bildhuggare) |
|
| År 1683 - 1683 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten av täljsten skänktes till kyrkan av Edenberg på Kiplingeberg. | |
| År 1717 - 1717 Åsknedslag | |
|---|---|
| Ännu ett åsknedslag gjorde att tornmuren rasade ner över kyrktaket och krossade valven. | |
| År 1755 - 1756 Specifika inventarier - altarskåp | |
|---|---|
| Den nuvarande altarprydnaden skänktes till kyrkan av ärkebiskop Benzelius. Den är tillverkad av Magnus Granlund. Det medeltida altarskåpet flyttades i samband med att nya altarprydnaden tillkom. | |
|
Magnus Granlund (Konstnär) |
|
| År 1782 - 1782 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Daniel Lundqvist, stadsmurmästare i Gävle, anlitades av församlingen för att rita ett förslag till ombyggnad av Bälinge kyrka. Ritningarna omarbetades av Adelcrantz och Wullf på Öfverintendentsämbetet. | |
|
Daniel Lundqvist (Byggmästare) |
|
| År 1784 - 1788 Nybyggnad - Sakristia | |
|---|---|
| År 1784 - 1788 Nybyggnad - Korsarm/ar |
|---|
| År 1784 - 1788 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| En stor ombyggnad av kyrkan ägde rum. Vapenhuset, sakristian och delar av korsarmarna revs. Ny sakristia och nya stora korsarmar byggdes. Kyrkan täcktes med tunnvalv med gördelbågar och med ett kryssvalv i korsmitten. I koret bevarades det medeltida valvet. Nya stora rundbågsfönster upptogs, uppgång till predikstolen direkt från sakristian byggdes. | |
| År 1788 - 1788 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Mattias Benzelstierna på Kiplingeberg skänkte en ny orgel till kyrkan. Det är ryggpositivet från orgeln i Stockholms Storkyrka som tillverkades av Georg Herman och Philip Eijsenmenger 1632-1640. Orgeln sattes upp i Bälinge kyrka av orgelbyggaren Olof Schwan. | |
|
Olof Schwan (Orgelbyggare) |
|
| År 1799 - 1799 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Nytt högaltare tillverkades. | |
| År 1809 - 1809 Fast inredning - läktare | |
|---|---|
| Orgelläktaren färdigställdes ”med de Sirater som dertill behöfvas”. | |
| År 1810 - 1810 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Predikstolen vitmålades och dess bilder förgylldes. | |
| År 1828 - 1828 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altaret målades i grågrönt och guld lika altarringen. | |
| År 1890 - 1890 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Orgeln reparerades och bälgen flyttades från tornet till läktaren. | |
| År 1893 - 1893 Ändring - restaurering, interiör | |
|---|---|
| Invändig restaurering utfördes efter ett förslag av Agi Lindegren. | |
|
Agi Lindegren (Arkitekt) |
|
| År 1902 - 1902 Ändring - ombyggnad, fönster | |
|---|---|
| Två målade korfönster skänktes av ärkebiskopen A. N. Sundberg. | |
| År 1919 - 1919 Specifika inventarier - altarskåp | |
|---|---|
| Altarskåpet av Johannes Stenrat restaurerades av artisten Allan Norblad. | |
|
Allan Norblad (Konstnär) Johannes Stenrat (Konstnär - Bildhuggare) |
|
| År 1938 - 1938 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Restaurering av kyrkan. Den klassicistiska helheten från 1700-talet fick ge vika för återskapande av medeltida element. De medeltida målningarna som fanns kvar i koret togs fram av konservator J Österlund. Sakristieportalen återskapades. De båda gotiska fönstren i korets sydmur återställdes i ursprungligt skick. Nytt golv lades i kyrkan och en ny bänkinredning tillverkades. Ny trappa byggdes till läktaren. Ny orgel placerades på läktaren bakom den gamla orgeln som också renoverades. Ett sidoaltare byggdes i norra korsarmen där ett av de medeltida altarskåpen placerades. Där placerades även ett harmonium och en predikstol. En runsten, som tidigare funnits under sakristieportens tröskel, ställdes upp i vapenhuset. | |
|
John Österlund (Konservator) |
|
| År 1941 - 1941 Brand - delvis förstörd | |
|---|---|
| Kyrkan eldhärjades. Yttertaket brann upp och tornet skadades svårt, klockorna störtade ner. Kyrkorummet och dess valv skadades ej av branden. Nya kyrkklockor göts. Orglarna rengjordes, justerades och stämdes. Nytt torntak med lanternin byggdes upp och nya betongbjälklag sattes in i tornet. | |
| År 1956 - 1956 Ändring - ombyggnad, exteriör | |
|---|---|
| Fasadrenovering. Enligt fotografier knackades nästan all gammal puts ner. Enligt Byggnadsstyrelsens beslut i ärendet ska all gammal puts knackas ner, omputsning utföras med KC-bruk och avfärgning ske med Aktivan. BS ger även tillstånd till framtagande av målning i norra valvkappan i kyrkans kor. | |
| År 1978 - 1978 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| En kororgel placerades i norra korsarmen. Den är tillverkad av W Kohlus i Vadstena. Harmoniet från 1938 vid altaret i norra korsarmen togs bort. | |
|
W Kohlus (Orgelbyggare) |
|
| År 1983 - 1983 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Riksantikvarieämbetet gav tillstånd till borttagande av bänkar i norra korsarmen för att ordna plats för kyrkokören. | |
| År 1988 - 1988 Underhåll - exteriör | |
|---|---|
| Fasadrenovering utfördes enligt förslag upprättat av Bjerking AB i Uppsala. I förslaget föreskrevs följande: avfärgning med mineralfärg eftersom kyrkan sedan tidigare är målad med Aktivan och putsen lagad med KC-bruk. Putsen lagas med Kalkbruk, sockeln med KC-bruk. Avfärgning görs med Keim mineralfärg. Fönster kittas och målas med alkydfärg. Dörrar målas. Nya hängrännor och stuprör av koppar tillkommer. | |
|
Bjerkings ingenjörsbyrå, Uppsala (Firma) |
|
| År 1989 - 1989 Konservatorsarbeten | |
|---|---|
| Lagning av invändiga putsskador och sprickor samt rengöring av väggar och valv. Dekormålning från 1800-talet påträffades och togs fram i norra och södra korsarmen över gavelfönstren. Arbetena utfördes av konservator Rune Hammarling. De framtagna målningarna bör ha tillkommit vid 1893 års restaurering. Konserveringsarbeten på orgelfasaden utfördes av konservator Peter Tångeberg som även gjorde åtgärdsförslag för konservering av altarskåpen. | |
|
Peter Tångeberg (Konservator) Rune Hammarling (Konservator) |
|
| År 1993 - 1993 Specifika inventarier - textilskåp | |
|---|---|
| Nytt textilskåp byggdes i sakristian. | |
| År 2000 - 2000 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Tillstånd för uppställning av digitalorgel i kyrkan gavs av Länsstyrelsen. | |
| År 2005 - 2005 Fast inredning - orgel, orgelverk | |
|---|---|
| Det gamla orgelverket restaurerades till 1788 års skick av Bergenblad & Jonsson orgelbyggeri AB. Nytt bälgverk byggdes på läktaren. | |
|
Bergenblad & Jonsson Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri) |
|