Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

KNIVSTA ALSIKE 5:1 - husnr 1, ALSIKE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

3746-001.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
ALSIKE KYRKA (akt.), ALSIKE KYRKA (akt.)

1200 - 1299

1300 - 1329

Uppsala
Knivsta
Uppland
Alsike
Alsike församling
Uppsala stift
Alsike kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2006

Alsike kyrka består av ett långhus med smalare, rakslutet kor i öster. Den har korsarmar i norr och söder, torn i väster, vapenhus i söder och sakristia i norr. Kyrkan byggdes i slutet av 1200-talet som en salkyrka i tegel, under inflytande av de näraliggande tegelkyrkorna i Skokloster och Sigtuna. Sakristian i norr och vapenhuset i söder byggdes till tidigt. Tornet i väster är senmedeltida. Kyrkans nuvarande karaktär är resultatet av stora ombyggnader dels under 1700-talet men framför allt 1859-60. År 1799 tillkom den nuvarande klassicistiska tornlanterninen. 1859-60 byggdes korsarmarna i norr och söder och koret förlängdes åt öste...

Läs mer i eget fönster

År 1170 - 1219 Nybyggnad - Sakristia
År 1200 - 1299 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor
År 1200 - 1299 Nybyggnad - Korparti
År 1300 - 1329 Nybyggnad
Alsike kyrka uppförs som en salkyrka i tegel.
År 1400 - 1499 Nybyggnad - Torn
År 1430 - 1469 Nybyggnad - Vapenhus
År 1450 - 1459 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Ribbvalv slås i långhuset och dekoreras med kalkmålningar Ett triumfkrucifix och ett senare förstört altarskåp anskaffas.
År 1615 - 1632 Ändring
Nya ribblösa kryssvalv inslås och dekoreras med målningar 1631. Korskrank, bokstol, predikstol och bänkar tillkommer även under denna tid.
År 1725 - 1725 Fast inredning - läktare
En läktare uppförs i väster.
År 1759 - 1759 Ändring - ombyggnad
Fönstren förstoras, och ett nytt fönster tas upp mot norr. De utvändiga strävpelarna tas bort, vilket så småningom leder till stora sprickor i valven.
År 1760 - 1760 Ändring - ombyggnad, interiör
En ny predikstol anskaffas, sannolikt även en ny altaruppsats av Magnus Granlund. Tennstakar tillkommer.
År 1859 - 1860 Nybyggnad - Korsarm/ar

Abraham Rafael Ulric Pettersson (Arkitekt)

År 1859 - 1860 Ändring - tillbyggnad
Korutsprång

Abraham Rafael Ulric Pettersson (Arkitekt)

År 1859 - 1860 Ändring - ombyggnad
Vapenhus

Abraham Rafael Ulric Pettersson (Arkitekt)

År 1859 - 1860 Ändring
1859-60 En stor ombyggnad av kyrkan genomförs. Koret förlängdes åt öster med en rektangulär utbyggnad som försågs med rundbågig fönsteröppning och täcks av tunnvalv. Korsarmarna mot norr och söder tillkom. De byggdes i tegel och fick putsade fasader med svagt insänkta kors i gavelröstena. Korsarmarna välvdes med ribblösa kryssvalv. Gavlarna försågs med rundbågiga trefönstergrupper. Norra korsarmens utbyggnad gjorde att sakristians västra del fick rivas. Vapenhusets södra och östra väggar nedrevs och och en ny sydmur uppfördes fram till södra korsarmens västra mur. Vapenhuset fick sitt flacka pulpettak och invändigt platt trätak. Invändigt görs ett nytt träaltare med förgyllt träkors. Vidare byggdes en ny bänkinredning med slutna kvarter. Vapenhusets ytterport tillkom. En ny läktare byggdes. En ny orgel tillverkades av A. G. Nygren. I samband med ombyggnaden förstördes det medeltida altarskåpet. Ett antal skulpterade helgonbilder från skåpet kunde tas tillvara och deponerades i Statens historiska museum.
År 1897 - 1897 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Rester av medeltida målningar knackades fram av friherre R. Cederström.
År 1910 - 1911 Ändring - ombyggnad, interiör
1910-11 En stor invändig restaurering utförs efter förslag av Sigurd Curman. En viktig åtgärd var grundförstärkningen. I vapenhuset avdelas ett rum för värmeledningsrum med eldningsrum och värmekammare. Varmluft fördes in i kyrkan genom en cirkelrund öppning till södra korsarmen. Invändigt muras nytt altare av tegel och dekoreras av Filip Månsson. På det placeras en medeltida altarskiva i kalksten. Korfönstret förses med glasmålningar av Gunnar Hallström. De år 1897 framtagna målningarna konserverades av CL Lundin. Nytt måleri i kyrkan utfördes av dekorationsmålaren Filip Månsson i tidstypisk nationalromantisk stil, vilka kompletterar och harmonierar med de gamla målningarna. I långhusets sydvästra hörn målas en inskriptionstavla med kyrkans historia i korta drag. Den fasta inredningen ges en ny färg i blått med marmoreringsliknande måleri. Läktaren flyttades längre åt väster så att den endast upptar tornrummet. Tak under läktare dekorerades av Filip Månsson. Ett krucifix i svart trä med inläggningar i enbenholts och sköldpadd med kristusskulptur av silver skänktes till kyrkan. Krucifixet är ett italienskt arbete från omkring år 1500.
År 1947 - 1948 Underhåll - grundförstärkning
En ny grundförstärkning utförs med betongpelare som förs ner till fast grund. Sprickor i murverk lagas. En runsten påträffas under vapenhusets sockel. Den placeras väster om vapenhuset.
År 2000 - 2001 Ändring - ombyggnad
2000-2001 Ombyggnad av korsarmarna. Bänkarna tas bort och ersätts av väggfasta bänkar. Bänkkvarteren i långhuset förkortas med en bänk mot koret. Nytt golv av kalksten läggs i korsarmarna. I norra korsarmen ställs ett nytt skåp för liggande textilförvaring in. I södra korsarmen görs nya väggfasta bänkar och rummet förses med ett lätt altarbord och görs om till ett kapell för mindre gudstjänster.I sakristian görs ett nytt skåp.Arkitekt är Uno Söderberg och Mona Lantzourakis, Arksam & Uno Söderberg arkitektkontor, Stockholm. Vidare målas bänkkvarterens inre om i en ny ljusare färgsättning medan bänkskärmar och dörrar målningsbättras och konserveras. Konserveringsarbneten utförs av Närkekonservatorn. De omfattar medeltida skulpturer, predikstol och altarring, De två pyramiderna på bänkarna i korsmitten ges en ny placering. Ljuskronorna rengörs. Fönster målas om. Krucifixet i södra korsarmen förses med ett nytillverkat kors. Ny ambo och sedilia tillverkas efter ritningar av Mona Lantzourakis, AIX, Stockholm. De placeras i koret. Ny inredning målas av Fredrikssons måleri.
År 2003 - 2003 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Två medeltida skulpturer, en madonna och en helig biskop, återfås från Statens historiska museum och placeras i norra korsarmen på nygjorda träkonsoler utförda enligt förslag av arkitekt Mona Lantzourakis.
År 2003 - 2003 Fast inredning - altarring
Tillstånd till nya dynor på altarringen ges av Länsstyrelsen i Uppsala län. Arbetet utförs enligt förslag av arkitekt Mona Lantzourakis, Stockholm.