Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	TIERPS KYRKA (akt.), TIERPS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1250 - 1300 1270 - 1319
Län	Uppsala
Kommun	Tierp
Landskap	Uppland
Socken	Tierp
Församling	Tierp-Söderfors församling
Stift	Uppsala stift
Adress	Tierps prästgård 103
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Rättsväsende - Kyrka - Salkyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Historik
Inventeringsår 2007 Tierps kyrka är en av Sveriges största och ståtligaste medeltida sockenkyrkor. Invändigt är den nära 45 meter lång. Under medeltiden räknades pastoratet till ett av stiftets främsta. Det var också prebende för en av kanikerna vid Uppsala domkyrka. Kyrkan är nästan helt och hållet bevarad i sitt senmedeltida skick.

Historik

Inventeringsår 2007

Tierps kyrka är en av Sveriges största och ståtligaste medeltida sockenkyrkor. Invändigt är den nära 45 meter lång. Under medeltiden räknades pastoratet till ett av stiftets främsta. Det var också prebende för en av kanikerna vid Uppsala domkyrka. Kyrkan är nästan helt och hållet bevarad i sitt senmedeltida skick.

År 1250 - 1300 Nybyggnad
Åtgärd	Kyrkan uppförs under 1200-talets senare del eller omkring år 1300. Kyrkan byggdes redan från början ut till sin nuvarande storlek, som en salkyrka med strävpelare i hörnen och en sakristia i norr. Sakristian hade möjligen pulpettak från början.

År 1270 - 1319 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor, sakristia

År 1270 - 1319 Nybyggnad - Korparti

År 1270 - 1319 Nybyggnad - Sakristia

År 1430 - 1460 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Åtgärd	Valven i kyrkan slogs. Sakristian välvdes på nytt och försågs med ett brant sadeltak samt ny gavel med rika blinderingar. Även kyrkans gavlar byggdes om varvid det runda västfönstret tillkom. Vidare murades nord- och sydmurarna till på höjden och försågs med nya krönpartier av tegel. Troligen byggdes vapenhuset i söder samtidigt. Invändigt försågs kyrkan med en rik skrud av kalkmålningar. Målningarna tillskrivs den s.k. Tierpsgruppen, en av den svenska senmedeltidens mest omfattande målarskolor.

År 1430 - 1460 Ändring - ombyggnad, valvslagning

Åtgärd

Valven i kyrkan slogs. Sakristian välvdes på nytt och försågs med ett brant sadeltak samt ny gavel med rika blinderingar. Även kyrkans gavlar byggdes om varvid det runda västfönstret tillkom. Vidare murades nord- och sydmurarna till på höjden och försågs med nya krönpartier av tegel. Troligen byggdes vapenhuset i söder samtidigt. Invändigt försågs kyrkan med en rik skrud av kalkmålningar. Målningarna tillskrivs den s.k. Tierpsgruppen, en av den svenska senmedeltidens mest omfattande målarskolor.

År 1630 - 1640 Brand
Åtgärd	Under drottning Kristinas tid avbrändes taket och dess fem torn. Förutom de fyra hörntornen har kyrkan även haft en takryttare.

År 1647 - 1647 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan till klockstapeln göts.

År 1648 - 1648 Ändring
Åtgärd	Den takryttare som byggdes upp efter branden blåste ned och byggdes ej upp igen. De bärande takkonstruktionerna för takryttaren finns ännu kvar på vinden.

År 1705 - 1706 Ändring
Åtgärd	De två största ljuskronorna skänks till kyrkan av fru Anna Stiernhöök och Handelsmannen Johan Paul Heblein.

År 1740 - 1749 Fast inredning - orgel
Åtgärd	En orgel, tillverkad av Nils Bruse på 1600-talet, såldes till Åkerby kyrka. Den stod på en äldre orgelläktare vid korets norra vägg som stod kvar ännu år 1760.

År 1747 - 1747 Fast inredning - läktare
Åtgärd	En ny läktarorgel byggs av O. Hedlund.

År 1760 - 1760 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Vid sakristians östvägg uppfördes en liten sexkantig tillbyggnad. Den byggdes senare om på 1800- 1900-talen och revs vid restaureringen 1951-52. 1760 års inventarium upptar ett medeltida altarskåp samt ett stort krucifix m.fl. medeltida skulpturer.

År 1770 - 1770 Rivning
Åtgärd	Det medeltida vapenhuset revs och en ny ingång togs upp i västra gaveln.

År 1770 - 1779 Ändring
Åtgärd	Kyrkans exteriör putsades för första gången i mitten av 1770-talet. Vid samma tid blev de invändiga målningarna överkalkade.

År 1781 - 1781 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Den gamla predikstolen ersattes av en ny i gustaviansk stil som skänktes till kyrkan av friherinnan C. C. de Geer. De två nummertavlorna i koret är samtida.

År 1829 - 1829 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Kyrkans altartavla av okänd ålder (dock uppsatt efter 1760) beskrivs som söndrig och förfallen. Tavlan, målad på duk med oljefärg, föreställde ”Frälsarens lidande i örtagården”

År 1832 - 1832 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	En ny altarprydnad bestående av ett stort träkors med svepduk och törnekrona, tillverkades i Uppsala av snickaren J. Fr. Holmgren och målaren S. Lindström.

År 1838 - 1838 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Läktarorgeln reparerades av Gullbergsson och försågs med förgyllda ornament.

År 1880 - 1889 Ändring - restaurering
Åtgärd	En restaurering av kyrkan genomfördes under ledning av arkitekten C. Möller. Då fick kyrkans fönster sin nuvarande storlek och västportalen fick sin nuvarande utformning. Invändigt gjordes inbyggnader under orgelläktaren och ett vapenhus tillskapades.
Upphovsman	Carl Möller (Arkitekt)

År 1914 - 1915 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	En ny restaurering genomförs. Kalkmålningarna framtogs och konserverades av C. L. Lundin. En ny altartavla med reliefer skurna i trä tillverkades av skulptören I Johansson. Ett nytt orgelverk tillverkades av firman P. E. Eriksson, Gävle.
Upphovsman	C L Lundin (Konservator) I Johansson (Konstnär - Skulptör) P E Eriksson (Orgelbyggeri)

År 1914 - 1915 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

En ny restaurering genomförs. Kalkmålningarna framtogs och konserverades av C. L. Lundin. En ny altartavla med reliefer skurna i trä tillverkades av skulptören I Johansson. Ett nytt orgelverk tillverkades av firman P. E. Eriksson, Gävle.

Upphovsman

C L Lundin (Konservator)

I Johansson (Konstnär - Skulptör)

P E Eriksson (Orgelbyggeri)

År 1920 - 1929 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Golvarbeten utförs i kyrkan. I samband med dessa avdelas ett vapenhus i väster genom att en skiljevägg byggs mot långhuset omedelbart öster om läktartrapporna.

År 1949 - 1949 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Byggnadsstyrelsen ger tillstånd till installation av elektrisk uppvärmning i kyrkan.

År 1951 - 1952 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering av kyrkan. Den sexkantiga tillbyggnaden vid sakristians östvägg revs efter att ha byggts om flera gånger under 1800- och 1900-talen. Sakristian byggdes om invändigt, enligt ritningar av arkitekten Arthur von Schmalensee, och försågs med det nuvarande läktararrangemanget med underbyggnad. Kyrkan försågs med ny bänkinredning enligt ritningar av arkitekt B. Schill. Ett nytt tegelaltare murades upp och täcktes med en medeltida altarskiva av kalksten.
Upphovsman	Arthur von Schmalensee (Arkitekt) Bernhard Schill (Arkitekt)

År 1951 - 1952 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering av kyrkan. Den sexkantiga tillbyggnaden vid sakristians östvägg revs efter att ha byggts om flera gånger under 1800- och 1900-talen. Sakristian byggdes om invändigt, enligt ritningar av arkitekten Arthur von Schmalensee, och försågs med det nuvarande läktararrangemanget med underbyggnad. Kyrkan försågs med ny bänkinredning enligt ritningar av arkitekt B. Schill. Ett nytt tegelaltare murades upp och täcktes med en medeltida altarskiva av kalksten.

Upphovsman

Arthur von Schmalensee (Arkitekt)

Bernhard Schill (Arkitekt)

År 1961 - 1961 Underhåll
Åtgärd	Byggnadsstyrelsen godkände förslag till utvändig reparation av tak och puts och väggbeklädnad på Tierps kyrka och klockstapel. Vid fasadrenoveringen slammades fasaderna med cementputs på den gamla kalkputsen. Fasaderna målades med kalkfärg.

År 1963 - 1963 Ändring
Åtgärd	En cembalo inköptes till kyrkan.

År 1968 - 1968 Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	Nytt orgelverk på läktaren byggdes av Åkerman & Lund. Den gamla fasaden behålls.
Upphovsman	Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1970 - 1970 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Riksantikvarieämbetet ger tillstånd till byggande av vindfång i vapenhuset.

År 1972 - 1972 Ändring
Åtgärd	Skyddsförordnande enligt 122 § byggnadslagen och 19 § naturvårdslagen utfärdas av Länsstyrelsen i Uppsala län för ett område omkring Tierps kyrka och kyrkogård i syfte att skydda landskapsbilden

År 1975 - 1975 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Utvändig renovering av kyrkan. Fasadputsen lagades med kalkbruk och avfärgades med Keim mineralfärg. Murarna förstärktes med dragstag. Spåntaket reparerades. Fönsterrenovering och målning utfördes. Plåtdetaljer reparerades eller byttes ut. Sockelputsen närmast marken avlägsnades.

År 1980 - 1980 Ändring
Åtgärd	Kororgeln inköptes. Den är tillverkad av Robert Gustavsson orgelbyggeri AB, Härnösand. Kyrkvinden isoleras, troligen detta år, på valvens ovansida.

År 1992 - 1992 Ändring
Åtgärd	Flygeln i koret inköptes Riksantikvarieämbetet beviljar tillstånd till installation av elektriskt urverk till ”tornuret”, under förutsättning att det gamla mekaniska urverket bevaras på plats.

År 1997 - 1997 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Invändig ombyggnad i västra delen av kyrkan. Under orgelläktaren byggdes ett andaktsrum samt kapprum och toalett. Arbetet utfördes enligt ritningar och förslag upprättade av arkitekt Gösta Kilgren, Uppsala. Samtidigt schaktades utvändigt för nya elkablar och vattenledning. En konservator rengjorde och konserverade putsen och kalkmålningarna i anslutning till invändiga arbeten.

År 2004 - 2004 Underhåll
Åtgärd	Spåntäckningen på spirorna till de båda södra hörntornen renoverades. Även stommen till spirorna renoverades.

År 2005 - 2005 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Fasadrenovering utfördes på kyrkan och stigportarna. Putslagning gjordes med hydrauliskt kalkbruk och avfärgning med Keim silikatfärg. Fönsterbågarna målades och korfönstret i öster renoverades och kompletterades med nya spröjsar och glas. Nordvästra hörntornets spira täcktes med nya spån. Urtavla och drakhuvud av plåt på spira renoverades av konservator.

TIERP TIERPS KYRKBY 5:1 - husnr 1, TIERPS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning