TIERP HÅLLNÄS 2:1 - husnr 1, HÅLLNÄS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| HÅLLNÄS KYRKA (akt.), HÅLLNÄS KYRKA (akt.) | |
|
1300 - 1499 1350 - 1550 1851 - 1854 |
|
| Uppsala | |
| Tierp | |
| Uppland | |
| Hållnäs | |
| Hållnäs-Österlövsta församling | |
| Uppsala stift | |
| Edvalla Edvallavägen 16 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, latinsk Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig |
|
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, latinsk Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2006
Hållnäs kyrka uppfördes under senmedeltiden som en rektangulär gråstenskyrka med vapenhus i söder och sakristia i norr. En teckning av Johan Hadorph från 1683 visar hur den ursprungliga kyrkan såg ut. Det var den för Uppland vanliga senmedeltida kyrkotypen. Ett prostvisitationsprotokoll från 1850 meddelar att gavelröstenas övre delar var murade i tegel. Vidare uppges att kyrkan hade tre valvtravéer och att taket var spåntäckt. |
| År 1300 - 1499 Nybyggnad | |
|---|---|
| Långhus | |
| År 1350 - 1550 Nybyggnad | |
|---|---|
| Hållnäs kyrka byggs som en rektangulär salkyrka i gråsten, utan torn. Den finns avbildad på en teckning av Johan Hadorph från 1683. | |
| År 1475 - 1500 Arkitekturbunden utsmyckning | |
|---|---|
| Valv- och väggmålningar utförs av målare ur den s.k. Tierpsgruppen. | |
| År 1667 - 1667 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Kyrkan fick en ny predikstol. Den stora ljuskronan i koret skänkt av Emanuel de Geer omnämns. | |
| År 1724 - 1724 Ändring | |
|---|---|
| Baron Charles de Geer på Lövstabruk erhöll patronatsrätt över kyrkan. Det innebar bl.a. byggnads- och underhållsskyldighet för kyrkan. Före 1741 lät de Geer bygga en läktare i kyrkan. | |
| År 1731 - 1732 Ändring - ombyggnad, exteriör | |
|---|---|
| En kyrkoräkning i Lövstabruks arkiv visar att omfattande arbeten på kyrkan utfördes 1731-32. Kyrkans spåntak och fasader renoverades. 9000 murtegel, 7 st nya dörrkarmar med dörrar och plattgångjärn levererades från Lövstabruks snickarverkstad. Kyrkan försågs med 10 nya fönsterkarmar med 28 bågar, i vindskuporna insattes 8 nya fönsterbågar. | |
| År 1741 - 1741 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| De Geer lät uppsätta nytt altare och altaruppsats samt ny predikstol. De är utförda i senbarock av bildhuggaren Olof Gerdman och snickaren Erik Pihlström. | |
|
Erik Pihlström (Hantverkare - Snickare) Olof Gerdman (Konstnär - Bildhuggare) |
|
| År 1851 - 1854 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Kor, sakristia, korsarmar och torn | |
|
Carl Axel Setterberg (Arkitekt) |
|
| År 1851 - 1854 Nybyggnad - Korparti | |
|---|---|
|
Carl Axel Setterberg (Arkitekt) |
|
| År 1851 - 1851 Nybyggnad - Sakristia | |
|---|---|
|
Carl Axel Setterberg (Arkitekt) |
|
| År 1851 - 1854 Nybyggnad - Korsarm/ar | |
|---|---|
|
Carl Axel Setterberg (Arkitekt) |
|
| År 1851 - 1854 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1851 - 1854 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Hållnäs kyrka byggs om till en korskyrka med ett åttkantigt centraltorn över korsmitten. Ritningar upprättades av arkitekt C. A Setterberg och slutfördes av N. G. Anckarsvärd. Arbetet bekostades av baron de Geer på Lövstabruk. Av medeltidskyrkan lät man östra travén och en del av den andra travén från öster stå kvar. Tornet över korsmitten försågs med en klockvåning där de gamla klockorna från klockstapeln placerades. Invändigt vitmenades kyrkan och det höga tornet i korsmitten försågs med en putsad tegelkupol. Koret och altaret placerades i den nya västliga korsarmen. Sakristian placerades i västra korsarmens tresidiga avslutning, bakom altaret. Det medeltida altarskåpet och krucifixet bars upp på vinden. Tegelgolvet i gångarna höjdes en fot och sex gamla gravstenar lades ner under detta. Tornet hade oputsade tegelfasader. Kyrkans fasader i övrigt var slätputsade och vitkalkade med rosa lisener och listverk. | |
|
Carl Axel Setterberg (Arkitekt) M G Anckarsvärd (Arkitekt) |
|
| År 1854 - 1854 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| En orgel inköps till kyrkan från Ockelbo kyrka. | |
| År 1864 - 1864 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| En ny orgel byggs av Åkerman och Lund och bekostas av patronus. | |
| År 1921 - 1921 Ändring | |
|---|---|
| Patronatsrätten upphör och församlingen får själv stå för underhållet. | |
| År 1950 - 1950 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| En stor restaurering genomförs efter ett förslag av arkitekt S. A. Söderholm. Koret med altare behölls i väster. De gamla bäkarna behölls men byggdes om för ökad komfort. Ett flertal bänkar avlägsnades för att få större öppen golvyta i koret. Även längst bak i kyrkan togs bänkar bort på platsen för det medeltida koret i öster. Nytt golv lades i bänkkvarteren. Elvärme installerades. De medeltida målningarna togs fram och konserverades av konservator Sven Carlsson, Gimo. För att målningarna inte skulle skymmas av läktare och orgelverk revs läktaren i öster. Orgeln placerades i stället i norra korsarmen på ett nybyggt, upphöjt podium, som tar hela norra korsarmen i anspråk. Läktarskranket från 1700-talet placerades på podiet som avgränsning mot korsmitten. 1700-talsfärgerna togs fram på altaruppsatsen, predikstolen och läktarskranket av konservator Sven Carlsson. Det medeltida triumfkrucifixets kristusbild placerades på östra väggen. Vidare sattes bevarade figurer från det medeltida altarskåpet upp på väggarna i den äldsta delen av kyrkan. Gravstenarna som på 1850-talet lades under tegelgolvet togs fram igen och lades i det medeltida koret. | |
|
Sven A Söderholm (Arkitekt) Sven Carlsson, Gimo (Konservator) |
|
| År 1954 - 1954 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten konserveras av bildhuggaren Heino Raudsepp. Foten rekonstrueras i cement. | |
|
Heino Raudsepp (Konservator) |
|
| År 1956 - 1956 Ändring | |
|---|---|
| Tornet som haft oputsad tegelfasad putsades och målades i ockragult. Även resten av kyrkan avfärgades i samma kulör. Arkitekt Sven A Söderholm upprättade arbetsbeskrivning. | |
|
Sven A Söderholm (Arkitekt) |
|
| År 1972 - 1973 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Riksantikvarieämbetet beviljar tillstånd för restaurering och ombyggnad av orgeln. Det ska göras av firman Åkerman & Lunds nya orgelfabriks AB. Orgeln restaurerades 1973. | |
| År 1985 - 1985 Ändring | |
|---|---|
| Riksantikvarieämbetet lämnar tillstånd till brottsförebyggande åtgärde i form av märkning av inventarier. | |
| År 1998 - 1998 Teknisk installation - värme | |
|---|---|
| Byte av bänkvärmare och radiatorer utförs. | |
| År 1998 - 1998 Ändring | |
|---|---|
| Arkitekt Jerk Alton upprättar ett förslag till omfattande inre ombyggnad som hittills inte kommit till utförande. Förslaget gick i huvudsak ut på att bygga en lillkyrka i den ursprungliga medeltida byggnadsdelen och att dela av den från resten av kyrkan med en glasvägg. | |
|
Jerk Alton (Arkitekt) |
|
| År 1999 - 1999 Konservatorsarbeten | |
|---|---|
| Riksantikvarieämbetet beviljar 192 000 kr för konservering av föremål med akuta skador. Det framgår ej vilka föremål som avses men troligen är det de medeltida skulpturerna. | |
| År 1999 - 1999 Underhåll - exteriör | |
|---|---|
| Under sommaren och hösten renoveras fasader och tak och fönster. Fasadputs renoveras och avfärgas lika tidigare med KC-färg. Fotrännor i kopparplåt renoverades. Stuprör av koppar renoverades. Korset på tornet står på en rosettliknande dekoration vars trästomme byttes ut och kläddes med kopparplåt. Korset förgylldes. Rötskadade delar av fönstersnickerier byttes ut. Fönster och dörrar målades med linoljefärg i brunt. | |
| År 2004 - 2004 Konservatorsarbeten | |
|---|---|
| Altaruppsats och altartavla samt altarring konserveras av konservator Sven Olof Carlsson, Gimo. | |
|
Sven Olof Carlsson (Konservator) |
|