HÅBO YTTERGRAN 4:1 - husnr 1, YTTERGRANS KYRKA
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| YTTERGRANS KYRKA (akt.), YTTERGRANS KYRKA (akt.) | |
| 1150 - 1200 1170 - 1219 | |
| Uppsala | |
| Håbo | |
| Uppland | |
| Yttergran | |
| Kalmar-Yttergrans församling | |
| Uppsala stift | |
| Yttergrans kyrkväg 1 | |
| Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka | |
| Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka | |
| Historik |
|---|
| Inventeringsår 2005 Yttergran har stiftets minsta medeltida kyrka. Den är uppförd under sent 1100-tal eller omkring år 1200 med murar av gråsten. Den består av ett långhus och ett smalare kor i öster som på 1700-talet förlängts för att inrymma en sakristia. I väster finns ett torn som uppförts i början av 1200-talet. Koret har troligen varit absidförsett från början. Ursprungligen var kyrkan försedd med ett platt innertak av bräder eller möjligen med öppen takstol. Omkring år 1300 vidgades triumfbågen och bågen mellan långhuset och tornets bottenvåning. Bågarna försågs med kvaderimiterande målningar varav rester finns kvar. Omkring 1480 välvdes kyrkan ... |
| År 1150 - 1200 Nybyggnad | |
|---|---|
| Yttergrans kyrka uppförs som en liten tornlös kyrka i gråsten med långhus och smalare absidförsett kor. Den byggdes som gårdskyrka. | |
| År 1170 - 1219 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus och kor | |
| År 1170 - 1219 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1200 - 1229 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1200 - 1229 Ändring - påbyggnad | |
|---|---|
| 1200-talets början, ett västtorn av gråsten byggs med tunnvalv av gråsten i bottenvåningen. | |
| År 1300 - 1300 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| ca 1300 Triumfbågen och bågen mellan långhus och torn vidgas och förses med kvadermålningar. | |
| År 1480 - 1489 Nybyggnad - Vapenhus |
|---|
| År 1480 - 1480 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
|---|---|
| ca 1480 Långhus och kor välvs med tegelvalv. Samtidigt höjs triumfbågen. Framför södra ingången byggdes ett vapenhus täckt med tegelvalv av samma slag som i långhuset. Absiden avskiljs från koret med en vägg och inrättas som sakristia. | |
| År 1480 - 1489 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning | |
|---|---|
| Valv och väggar förses med kalkmålningar av Albertus Pictor. Tornet förhöjs och förses med en hög gotisk spira. | |
| Albertus Pictor (Konstnär) | |
| År 1650 - 1650 Fast inredning - skrank | |
|---|---|
| Ca 1650 Ny bänkinredning och ett korskrank tillkom . | |
| År 1709 - 1709 Fast inredning - läktare | |
|---|---|
| En äldre läktare repareras. | |
| År 1723 - 1723 Brand | |
|---|---|
| Kyrkan drabbas av eldsvåda. Tornspira, tak och klockstapel blev helt avbrända och kyrkan i övrigt svårt skadad. Kyrkan täcks samma år med nytt provisoriskt tak. | |
| År 1740 - 1749 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Först på 1740-talet reparerades tornet efter branden och försågs med en provisorisk huv. | |
| År 1745 - 1746 Nybyggnad - Sakristia |
|---|
| År 1745 - 1746 Rivning | |
|---|---|
| Den gamla absiden revs och en sakristia byggdes öster om koret. Murarna byggs i gråsten. | |
| År 1754 - 1754 Fast inredning - läktare | |
|---|---|
| Ny läktare byggs. | |
| År 1773 - 1775 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Genomgripande restaurering och modernisering av kyrkan. Tornhuven ombyggdes och fick sitt nuvarande utseende. Kyrkan putsades utvändigt. De invändiga målningarna vitkalkades. Alla fönsteröppningar förstorades. I norr öppnades ett nytt fönster. Ny bänkinredning med slutna kvarter byggdes. En ny läktare med ingång från vapenhuset byggdes. | |
| År 1776 - 1776 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Ny orgel byggs av stolmakaren och orgelbyggaren Jonas Ekengren, Stockholm. | |
| Jonas Ekengren (Orgelbyggare) | |
| År 1777 - 1777 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| Nytt altare, ny predikstol och altarring samkomponerades till en helhet. Predikstolen placerades ovanför själva altaret. Samtidigt målades en draperimålning på korets östvägg. Det medeltida altarskåpet, som fram till 1777 stått på högaltaret, placerades i sakristian. | |
| År 1925 - 1925 Fast inredning - orgel, orgelverk | |
|---|---|
| Ett nytt orgelverk byggdes bakom den gamla orgeln som bevarades orörd. Det utfördes av orgelbyggare E. Eriksson, Sundbyberg. | |
| E Eriksson (Orgelbyggare) | |
| År 1927 - 1927 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Kyrkan genomgick en stor restaurering under ledning av arkitekten Sven Brandel men efter ett förslag av kh Edvard Kihlmark. Långhusfönstret mot norr murades igen. Alla fönster fick nya blyspröjsade bågar med antikglas. Golven lades om och inredningen konserverades. Bänkarna gjordes bekvämare. Den gamla pärlgrå färgen på bänkarna framtogs. Kalkmålningarna togs fram och konserverades av Edvin Almgren. Elvärme installerades. | |
| Edvin Almgren (Konservator) | |
| År 1964 - 1964 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Byggnadsstyrelsen lämnar tillstånd för restaurering av kyrkans sakristia efter förslag av Bengt Romare. Det framgår ej vad som skulle göras. | |
| År 1968 - 1968 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Orgelbyggare Mats Kjersgaard får Riksantikvarieämbetets tillstånd till rekonstruktion och restaurering av orgeln. | |
| Mads Kjersgaard (Orgelbyggare) | |
| År 1968 - 1969 Underhåll - exteriör | |
|---|---|
| Förslag till utvändig renovering upprättas av Bengt Romare. Förslaget kompletteras av S-E Bjerking med förslag till anordnande av dragstag på tornet. Fasadputsen renoveras (med KC-bruk). Putsen på långhus, vapenhus och kor/sakristia förnyas i sin helhet. | |
| Bengt Romare (Arkitekt) | |
| År 1974 - 1974 Ändring | |
|---|---|
| Olika förslag till ny ytterdörr till vapenhuset upprättas. Förslagen godkänns ej av Riksantikvarieämbetet, men ny ytterdörr monteras så småningom utanför den gamla dörren. Okänt när det skedde. | |
| År 1982 - 1982 Ändring - restaurering, exteriör | |
|---|---|
| Bjerking AB upprättar förslag till yttre restaurering av kyrkan. | |
| År 1985 - 1985 Underhåll - exteriör | |
|---|---|
| Fasadrenovering kommer till utförande enligt beskrivning av ECS-teknik, Krylbo. All befintlig puts på tornet togs bort och putsades om med kalkbruk. På övriga delar av kyrkan lagades befintlig puts. Målning gjordes med kalkfärg. Smide och plåt i fasad målades. Fönster renoverades och målades med linoljefärg. Hängränna uppsattes på tornet. | |
| År 1987 - 1987 Konservatorsarbeten | |
|---|---|
| Konservator Peter Tångeberg erhåller Riksantikvarieämbetets tillstånd till konservering av altarskåp och predikstol med altartavla. | |
| Peter Tångeberg (Konservator) | |
| År 1996 - 1996 Konservatorsarbeten | |
|---|---|
| Libraria erhåller länsstyrelsens tillstånd att konservera en mässhake. | |
| År 2001 - 2001 Underhåll - exteriör | |
|---|---|
| Ny fasadrenovering utförs. Långhus och kor putslagades med KC-bruk lika tidigare och avfärgades med kalklimfärg. Tornet lagades med kalkbruk samt målades med våtsläckt gotlandskalk. Även grindstolparna renoverades. | |
| År 2002 - 2002 Underhåll | |
|---|---|
| Tjärning av tak på kyrkan och klockstapeln utförs. | |
| År 2004 - 2004 Teknisk installation - värme | |
|---|---|
| Ny elvärmeanläggning installeras. | |
