Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	SKOKLOSTERS KYRKA (akt.), SKOKLOSTERS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1250 - 1299 1250 - 1300
Län	Uppsala
Kommun	Håbo
Landskap	Uppland
Socken	Skokloster
Församling	Skoklosters församling
Stift	Uppsala stift
Adress	Skoklostervägen 104
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Basilika Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Basilika
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Basilika Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Basilika

Historik
Inventeringsår 2006 Skoklosters kyrka är en treskeppig basilika uppförd med skalmurar i tegel. Kyrkan uppfördes under 1200-talets andra hälft som klosterkyrka åt ett nunnekloster tillhörande cistercienserorden. Det är en av de äldsta tegelkyrkorna i mälardalen i gotisk stil och hör till den grupp klosterkyrkor som verkade normgivande för byggandet av sockenkyrkor i Uppland, framförallt vad gäller utformningen av fönster och portaler samt fasadblinderingar. Till klostret hörde ett flertal byggnader av vilka några fanns bevarade när kyrkan avbildades av Peringskiöld på 1690-talet. Kyrkan och klostret drabbades av eldsvådor både 1503 och på 1560-talet. Sk... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2006

Skoklosters kyrka är en treskeppig basilika uppförd med skalmurar i tegel. Kyrkan uppfördes under 1200-talets andra hälft som klosterkyrka åt ett nunnekloster tillhörande cistercienserorden. Det är en av de äldsta tegelkyrkorna i mälardalen i gotisk stil och hör till den grupp klosterkyrkor som verkade normgivande för byggandet av sockenkyrkor i Uppland, framförallt vad gäller utformningen av fönster och portaler samt fasadblinderingar. Till klostret hörde ett flertal byggnader av vilka några fanns bevarade när kyrkan avbildades av Peringskiöld på 1690-talet. Kyrkan och klostret drabbades av eldsvådor både 1503 och på 1560-talet. Sk...

Läs mer i eget fönster

År 1250 - 1299 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor, sidoskepp

År 1250 - 1299 Nybyggnad - Korparti

År 1250 - 1300 Nybyggnad
Åtgärd	ca 1250-1300 Skoklosters kyrka uppfördes som klosterkyrka åt ett nunnekloster tillhörande Cistercienserorden. Den kom också att användas som sockenkyrka i stället för den gamla kyrkan i Flasta som övergavs. Kyrkan byggs som en treskeppig basilika i tegel. Den hade först provisorikt innertak av trä. En brand drabbade klostret och kyrkan i slutet av 1200-talet. Efter det välvdes alla tre skeppen i kyrkan med tegelvalv. Kyrkan försågs med strävbågar i norr och söder. De kraftiga strävbågarna i väster byggs. Kyrkan invigdes år 1300 av ärkebiskop Nils Alleson. Till klostret hörde ett flertal övriga byggnader som låg runt kyrkan, dormitorium, kapitelsal och matsal (refektorium) t.ex. Efter att först ha legat norr om kyrkan flyttades klostergården till kyrkans södra sida. Inga lämningar ovan mark finns kvar av klosterbyggnaderna.

År 1250 - 1300 Nybyggnad

Åtgärd

ca 1250-1300 Skoklosters kyrka uppfördes som klosterkyrka åt ett nunnekloster tillhörande Cistercienserorden. Den kom också att användas som sockenkyrka i stället för den gamla kyrkan i Flasta som övergavs. Kyrkan byggs som en treskeppig basilika i tegel. Den hade först provisorikt innertak av trä. En brand drabbade klostret och kyrkan i slutet av 1200-talet. Efter det välvdes alla tre skeppen i kyrkan med tegelvalv. Kyrkan försågs med strävbågar i norr och söder. De kraftiga strävbågarna i väster byggs. Kyrkan invigdes år 1300 av ärkebiskop Nils Alleson. Till klostret hörde ett flertal övriga byggnader som låg runt kyrkan, dormitorium, kapitelsal och matsal (refektorium) t.ex. Efter att först ha legat norr om kyrkan flyttades klostergården till kyrkans södra sida. Inga lämningar ovan mark finns kvar av klosterbyggnaderna.

År 1488 - 1488 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Södra sidoskeppets valv blev ombyggt och sänkt. Ovanpå det byggdes en välvd gång genom vilken nunnorna kom in på en läktare i kyrkans västra del.

År 1503 - 1503 Brand
Åtgärd	Klostret drabbas av en eldsvåda men kyrkan tycks ha klarat sig eftersom den hade koppartak.

År 1527 - 1527 Ändring
Åtgärd	Reformationen berövade klostret dess tillgångar men nunnorna fick bo kvar.

År 1560 - 1569 Brand
Åtgärd	Kyrkan och klostret förstörs av en ny vådeld.

År 1617 - 1617 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret ommurades och flyttades till östra väggen.

År 1620 - 1624 Nybyggnad - Gravkor
Åtgärd	Herman Wrangel på Skoklosters gods låter renovera kyrkan och bygger sig ett gravkor vid dess sydöstra hörn. Därför revs den östra fjärdedelen av södra långhusets murar och valv. Vidare restaureras kyrkans yttertak. I samband med det blev gavelrösten och långmurar påmurade medan man sänkte den ursprungliga, spetsiga vinkeln. Södra sidoskeppet avsöndrades från kyrkorummet och ombyggdes till magasin. Vid västra gavelröstet på långhuset byggdes en takryttare.

År 1620 - 1624 Nybyggnad - Gravkor

Åtgärd

Herman Wrangel på Skoklosters gods låter renovera kyrkan och bygger sig ett gravkor vid dess sydöstra hörn. Därför revs den östra fjärdedelen av södra långhusets murar och valv. Vidare restaureras kyrkans yttertak. I samband med det blev gavelrösten och långmurar påmurade medan man sänkte den ursprungliga, spetsiga vinkeln. Södra sidoskeppet avsöndrades från kyrkorummet och ombyggdes till magasin. Vid västra gavelröstet på långhuset byggdes en takryttare.

År 1639 - 1639 Nybyggnad - Gravkor
Åtgärd	Wrangelska gravkoret
Upphovsman	Herman Wrangel (Byggherre)

År 1639 - 1639 Ändring
Åtgärd	Enligt Tuulse står Wrangelska gravkoret färdigt först 1639. Detta årtal står också på vindflöjeln som kröner gravkorets tak och på en portal som leder från kyrkans kor in till gravkoret.

År 1643 - 1653 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Stuckdekorerna på väggar och tak i gravkoret utförs av stuckatören Daniel Anckerman.
Upphovsman	Daniel Anckerman (Konstnär - Stuckatör)

År 1672 - 1672 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen, dopstället och predikstolen skänktes till kyrkan av Carl Gustav Wrangel. De är tillverkade i början av 1600-talet och är ett krigsbyte från klosterkyrkan i Oliva nära Danzig (Gdansk).

År 1674 - 1674 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Skoklosters kyrka fick sin första orgel till skänks av Carl Gustaf Wrangel. Det är ett orgelpositiv som tillverkades i Hamburg 1667 av Jochim Richborn. Orgeln står sedan 1964 i restaurerat skick åter i kyrkan.
Upphovsman	Jochim Richborn (Orgelbyggare)

År 1690 - 1699 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	1690-talet Peringskiöld avbildar kyrkan. På denna tid fanns även det gamla refektoriet bevarat söder om kyrkan.

År 1730 - 1730 Ändring
Åtgärd	Takryttaren togs bort.

År 1737 - 1737 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Norra sidoskeppets tak sänktes.

År 1739 - 1739 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Strävpelarna på norra sidan tillkom och taket höjdes med tre skift tegel samt förbättrades.

År 1800 - 1800 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktaren i väster byggs.

År 1804 - 1804 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln tillverkas av Pehr Lund från Enköping. Den lilla orgeln från 1600-talet skänks till Häggeby kyrka.
Upphovsman	Pehr Lund (Orgelbyggare)

År 1820 - 1820 Ändring - restaurering
Åtgärd	Wrangelska gravkoret restaurerades. Bl.a. byggdes sockeln om, gravvalvet öppnades och kistorna restaurerades.

År 1843 - 1843 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Fyra apostlar av gips skänktes av Carl XIV Johan och ställdes i koret.

År 1882 - 1882 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Ett vindfång bygs innanför porten i väster. Ny ekådrad, öppen bänkinredning tillkommer.

År 1892 - 1892 Ändring - restaurering
Åtgärd	Tumban i Herman Wrangels gravkor restaurerades av A. Bellio, ”ganska hårt”, enligt Tuulse.

År 1893 - 1894 Ändring - restaurering
Åtgärd	Kyrkan genomgick ”en mycket hård restaurering under arkitekten Emil Langlets ledning”. Södra sidoskeppets övre våning revs. En ingång i söder som tidigare lett till klostrets konventsgård togs bort. En ny rundbågig öppning väster om den upptogs samtidigt. Trappan framför ingången i väster byggs om till sitt nuvarande utseende. Samtliga fasader, utom södra sidoskeppets, befriades från sin vitlimning och puts. Tegelmurverket fogströks och en sockel av cement tillkom. Taket täcktes med falsad järnplåt. Kyrkan hade sen tidigare ett gammalt plåttak med skivor i småformat . Invändigt försågs valv och arkadbågar med ornamentala målningar. I övrigt blev murarna invändigt fogstrukna. Golvet i långhusets mittgång lades om. I bänkkvarteren lades brädgolv. Under medeltiden ahde golvet varit tegeltäckt varav rester finns kvar i västra delen av kyrkorummet. De flesta av gravstenarna ställdes upp längs innerväggarna. ”Fönsteröppningarna fick nya spröjsar” (helt nya bågar?). I korfönstret sattes färgat glas in. Varmluftsanläggning installerades. Den s.k. Bagarbograven försågs med balusterräcke.
Upphovsman	Emil Viktor Langlet (Arkitekt)

År 1893 - 1894 Ändring - restaurering

Åtgärd

Kyrkan genomgick ”en mycket hård restaurering under arkitekten Emil Langlets ledning”. Södra sidoskeppets övre våning revs. En ingång i söder som tidigare lett till klostrets konventsgård togs bort. En ny rundbågig öppning väster om den upptogs samtidigt. Trappan framför ingången i väster byggs om till sitt nuvarande utseende. Samtliga fasader, utom södra sidoskeppets, befriades från sin vitlimning och puts. Tegelmurverket fogströks och en sockel av cement tillkom. Taket täcktes med falsad järnplåt. Kyrkan hade sen tidigare ett gammalt plåttak med skivor i småformat . Invändigt försågs valv och arkadbågar med ornamentala målningar. I övrigt blev murarna invändigt fogstrukna. Golvet i långhusets mittgång lades om. I bänkkvarteren lades brädgolv. Under medeltiden ahde golvet varit tegeltäckt varav rester finns kvar i västra delen av kyrkorummet. De flesta av gravstenarna ställdes upp längs innerväggarna. ”Fönsteröppningarna fick nya spröjsar” (helt nya bågar?). I korfönstret sattes färgat glas in. Varmluftsanläggning installerades. Den s.k. Bagarbograven försågs med balusterräcke.

Upphovsman

Emil Viktor Langlet (Arkitekt)

År 1931 - 1931 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Den lilla orgeln som skänktes till Häggeby kyrka 1804 och därefter till Kalmar kyrka år 1843 återskänktes till Skokloster.

År 1957 - 1957 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	En madonna med barn av stengods av skulptören Michael Schilkin införskaffades.
Upphovsman	Schilkin Michael (Konstnär - Skulptör)

År 1963 - 1963 Ändring - restaurering
Åtgärd	Ett förslag till restaureringsarbeten upprättas av arkitekt SAR Ragnar Jonsson. Föreslår dränering av mark samt lagning av skadat murverk, ny dörr i södra ingången och nya fönster till mittskeppet med ursprunglig storlek. Invändigt föreslås läggning av nytt kalkstensgolv i koret, borttagande av korfönstrens färgade glas som ersätts med antikglas i blyspröjs, vidare målningsbättring och vissa konserveringsarbeten samt installation av ny varmluftsanläggning. Byggnadsstyrelsen avvisar förslaget men tillstyrker ny värmeanläggning och elinstallationer.
Upphovsman	Ragnar Jonsson (Arkitekt)

År 1963 - 1963 Ändring - restaurering

Åtgärd

Ett förslag till restaureringsarbeten upprättas av arkitekt SAR Ragnar Jonsson. Föreslår dränering av mark samt lagning av skadat murverk, ny dörr i södra ingången och nya fönster till mittskeppet med ursprunglig storlek. Invändigt föreslås läggning av nytt kalkstensgolv i koret, borttagande av korfönstrens färgade glas som ersätts med antikglas i blyspröjs, vidare målningsbättring och vissa konserveringsarbeten samt installation av ny varmluftsanläggning. Byggnadsstyrelsen avvisar förslaget men tillstyrker ny värmeanläggning och elinstallationer.

Upphovsman

Ragnar Jonsson (Arkitekt)

År 1964 - 1964 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgelpositivet som skänktes av Carl Gustaf Wrangel 1674 återuppsattes och konserverades av Nils Olof Berg och Mads Kjersgaard. Ny oljeeldad varmluftsanläggning installeras i kyrkan.
Upphovsman	Mads Kjersgaard (Orgelbyggare) Nils Olof Berg (Orgelbyggare)

År 1964 - 1964 Fast inredning - orgel

Åtgärd

Orgelpositivet som skänktes av Carl Gustaf Wrangel 1674 återuppsattes och konserverades av Nils Olof Berg och Mads Kjersgaard. Ny oljeeldad varmluftsanläggning installeras i kyrkan.

Upphovsman

Mads Kjersgaard (Orgelbyggare)

Nils Olof Berg (Orgelbyggare)

År 1971 - 1971 Ändring - restaurering
Åtgärd	Program för restaurering av kyrkan upprättas av arkitekt Ove Hidemark. Syftet är inte att förändra kyrkan utan att bevara karaktären och att avhjälpa visa byggnads- och konserveringstekniska brister. Omläggning av yttertak med kopparplåt som svartmålas föreslås, vidare ombyggnad av befintliga värmesystemet, byte av brädgiolv i bänkkvarteren, tätning av fönster och dörrar, reparation av orgelläktaren, konservering av träinventarier och textilier, yttre fasadarbeten samt reparation av klockstapelns stengrund. Förslag till återuppförande av kyrkogårdsmur av gråsten upprättas av arkitekt Ove Hidemark. Förslaget godkändes av Riksantikvarieämbetet. Taket på kyrkan lades om med kopparplåt som målades svart. Valv över mittskepp isoleras.
Upphovsman	Ove Hidemark (Arkitekt)

År 1971 - 1971 Ändring - restaurering

Åtgärd

Program för restaurering av kyrkan upprättas av arkitekt Ove Hidemark. Syftet är inte att förändra kyrkan utan att bevara karaktären och att avhjälpa visa byggnads- och konserveringstekniska brister. Omläggning av yttertak med kopparplåt som svartmålas föreslås, vidare ombyggnad av befintliga värmesystemet, byte av brädgiolv i bänkkvarteren, tätning av fönster och dörrar, reparation av orgelläktaren, konservering av träinventarier och textilier, yttre fasadarbeten samt reparation av klockstapelns stengrund. Förslag till återuppförande av kyrkogårdsmur av gråsten upprättas av arkitekt Ove Hidemark. Förslaget godkändes av Riksantikvarieämbetet. Taket på kyrkan lades om med kopparplåt som målades svart. Valv över mittskepp isoleras.

Upphovsman

Ove Hidemark (Arkitekt)

År 1972 - 1972 Fast inredning - orgel
Åtgärd	A. Magnussons orgelbyggeri upprättar ett åtgärdsförslag för den stora orgeln i kyrkan. Enligt Raä är orgeln ett av de största bevarade instrumenten i Sverige från klassisk tid. Den har ett stort kulturhistoriskt och antikvariskt värde eftersom den är så bevarad i praktiskt taget ursprungligt skick, heter det i ett yttrande.
Upphovsman	Magnussons orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1973 - 1973 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Riksantikvarieämbetet ger tillstånd för konservator Hugo Löfgren att konservera Oliva-inventarierna. Omläggning av bänkkvarterens brädgolv utförs och byggnadsarkeologisk dokumentation görs av Upplandsmuseet.
Upphovsman	Hugo Löfgren (Konservator)

År 1978 - 1978 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Kyrkorådet ansöker om att få placera en kororgel i kyrkan. Raä vill hellre se att den stora orgeln sätts istånd (enligt 1972 års förslag vilket ej genomförts). Raä vill ge ett tillfälligt tillstånd för kororgel i högst fyra år i väntan på reparation av stora orgeln. Karin Nordåker på Bjerking AB upprättar förslag till ombyggnad av bänkar för att göra dem bekvämare att sitta på. Förslaget godkänns av Riksantikvarieämbetet.

År 1978 - 1978 Fast inredning - orgel

Åtgärd

Kyrkorådet ansöker om att få placera en kororgel i kyrkan. Raä vill hellre se att den stora orgeln sätts istånd (enligt 1972 års förslag vilket ej genomförts). Raä vill ge ett tillfälligt tillstånd för kororgel i högst fyra år i väntan på reparation av stora orgeln. Karin Nordåker på Bjerking AB upprättar förslag till ombyggnad av bänkar för att göra dem bekvämare att sitta på. Förslaget godkänns av Riksantikvarieämbetet.

År 1982 - 1983 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Ny elvärmeanläggning installeras i kyrkan. Den ersatte den gamla varmluftsanläggningen.

År 1990 - 1992 Ändring
Åtgärd	Förslag till kapell i södra sidoskeppets östra del upprättas av Bjerking. Ritningar upprättas av Ahlgren Edblom arkitekter. Wrangelorgeln flyttas och en ny kororgel placeras mellan mittskeppet och södra sidoskeppet.
Upphovsman	Ahlgren Edblom arkitekter (Arkitektkontor)

År 1993 - 1993 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Lars Götberg får tillstånd från Riksantikvarieämbetet att konservera predikstol, dopfunt och en träskulptur.
Upphovsman	Lars Götberg (Konservator)

År 1996 - 1996 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ett nytt restaureringsprogram för stora orgeln upprättas av orgelbyggare Ulf Oldaeus, vilket godkänns av Länsstyrelsen.
Upphovsman	Ulf Oldaeus (Orgelbyggare)

År 1998 - 1998 Underhåll
Åtgärd	Utvändig reparation av kyrkan genomförs enligt handlingar upprättade av Bjerking AB. Plåtavtäckningar på strävpelarna byttes. Fasader och socklar rengjordes. Skadad puts lagades och trasiga tegel byttes. Målning med kalkfärg på puts. Fönster och dörrar renoverades. Korfönstret försågs med ny ytterbåge av järn. Västsidans fönster fick kompletterande innerbågar. Wrangelska gravkorets tak reparerades. Skorsten på södra fasaden intill gravkoret togs bort. Reparation av trappan vid västra kyrkgaveln utförs. Trappan mellan kyrkan och klockstapeln repareras. Även golvet inne i kyrkan renoverades.

År 1998 - 1998 Underhåll

Åtgärd

Utvändig reparation av kyrkan genomförs enligt handlingar upprättade av Bjerking AB. Plåtavtäckningar på strävpelarna byttes. Fasader och socklar rengjordes. Skadad puts lagades och trasiga tegel byttes. Målning med kalkfärg på puts. Fönster och dörrar renoverades. Korfönstret försågs med ny ytterbåge av järn. Västsidans fönster fick kompletterande innerbågar. Wrangelska gravkorets tak reparerades. Skorsten på södra fasaden intill gravkoret togs bort. Reparation av trappan vid västra kyrkgaveln utförs. Trappan mellan kyrkan och klockstapeln repareras. Även golvet inne i kyrkan renoverades.

År 2000 - 2000 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Konservator Ulf Leijon konserverar ett stort antal begravningsvapen i kyrkan. Nytt golv läggs i sakristian. Nytt textilskåp insattes.
Upphovsman	Ulf Leijon (Konservator)

År 2003 - 2003 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	WC byggs i västra delen av kyrkan enligt ritningar av arkitekt Kerstin Ferner Tema Arkitekter, Uppsala.
Upphovsman	Kerstin Ferner (Arkitekt)

HÅBO SKOKLOSTER 3:1 - husnr 1, SKOKLOSTERS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning