
			Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND VIKLAU KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, VIKLAU KYRKA

Byggnadspresentation
Namn	VIKLAU KYRKA (akt.), VIKLAU KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1140 - 1140 1170 - 1200 1170 - 1199 1249 - 1249
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Viklau
Församling	Vänge församling
Stift	Visby stift
Adress	Viklau kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2010 Viklau kyrka är till sin helhet uppförd under medeltiden, både koret och långhuset uppfördes på 1100-talet. Tornet byggdes omkring 1250. Koret, som ursprungligen har varit försett med ett kryssvalv samt med en absid i öster, och långhuset täcks av plana trätak. Utformningen av långhusets takstolar antyder att de varit avsedda att ses från kyrkorummet. I mitten på 1800-talet gjordes en rad förändringar som förändrade delar av kyrkans utseende. Absiden revs och i dess ställe byggdes en raksluten sakristia, långhusets murar höjdes och taken sänktes, ett fönster togs upp i långhusets norra fasad. Sydportalernas utformning ändrades, l... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2010

Viklau kyrka är till sin helhet uppförd under medeltiden, både koret och långhuset uppfördes på 1100-talet. Tornet byggdes omkring 1250. Koret, som ursprungligen har varit försett med ett kryssvalv samt med en absid i öster, och långhuset täcks av plana trätak. Utformningen av långhusets takstolar antyder att de varit avsedda att ses från kyrkorummet.

I mitten på 1800-talet gjordes en rad förändringar som förändrade delar av kyrkans utseende. Absiden revs och i dess ställe byggdes en raksluten sakristia, långhusets murar höjdes och taken sänktes, ett fönster togs upp i långhusets norra fasad. Sydportalernas utformning ändrades, l...

Läs mer i eget fönster

År 1130 - 1170 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor. Byggd med absid, som senare revs

År 1130 - 1150 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt av sandsten

År 1140 - 1140 Nybyggnad
Åtgärd	omkring 1140. Koret Uppfördes koret.

År 1170 - 1200 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus

År 1170 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	Långhuset uppfördes kort efter att koret stod färdigt (SvK anger omkr. 1170). Triumfkrucifix(SvK anger omkr. 1170). Madonnabild (nu på SHM) (SvK anger omkr. 1170). Dopfunt av Hegwaldr Posthumus (SvK anger omkr. 1130-1140).

År 1230 - 1270 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn

År 1240 - 1259 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Tornet, möjligen 1249

År 1249 - 1249 Nybyggnad
Åtgärd	Årtal enligt Strelow.

År 1262 - 1262 Ändring
Åtgärd	Årtal enligt Taxuslistan kan enligt SvK ”möjligen avse någon målning skulptur eller annat okänt arbete”.

År 1320 - 1320 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll över Botedis

År 1641 - 1641 Ändring
Åtgärd	Botedis gravhäll över Rasmus Sigsarve återanvändes.

År 1657 - 1657 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll över Tommes Pedersøn, Store Vicker. Gravhäll över Hans Pedersen.

År 1670 - 1700 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats av trä, målad 1735 enligt inskrift

År 1670 - 1699 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen höggs.

År 1700 - 1729 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Triumfkrucifixets baksida bemålades vilket visar att det då var upphängt fritt.

År 1700 - 1799 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen och merparten av bänkinredningen tillverkades.

År 1710 - 1710 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	”Lilla sånghustaket” uppgavs vara belagt med tegel.

År 1731 - 1731 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Inskription på korbänken.

År 1735 - 1735 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol, målad 1735 enligt inskrift

År 1735 - 1735 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Altaruppsatsen och predikstolen målades.

År 1737 - 1737 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt av sandsten, daterad enligt inskrift

År 1737 - 1737 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt.

År 1740 - 1740 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	1740(?) Nummertavla.

År 1740 - 1759 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkarna målades i Magnus Möllers stil (rokoko).

År 1751 - 1751 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Timglas.

År 1755 - 1755 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Skriftepall. En läktare byggdes.

År 1756 - 1756 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona av mässing.

År 1775 - 1775 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktare.

År 1786 - 1786 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan göts av G. S. Meyer, Stockholm.
Upphovsman	G S Meyer (Klockgjutare)

År 1794 - 1794 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Korbänk, förfärdigades av snickaren Engberg.
Upphovsman	Engberg, snickaren (Hantverkare - Snickare)

År 1796 - 1796 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Årtal skuret i klockstolens bjälkar.

År 1830 - 1830 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Över altaret på valvet var Karl XII:s namnschiffer målat med ”ragelirne”. ”Vid chorwalfvets slut en bjelke varpå Christus på korset och Maria illa arbetade och målade stå”.

År 1840 - 1840 Ändring
Åtgärd	Spirstock.

År 1842 - 1842 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Fönstret i långhusets N fasad togs upp.

År 1850 - 1859 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Genomgripande förändringar (de exakta årtalen skiftar med litteraturen, GK anger 1850-tal). Arbetet förestods av byggmästare Sjöstedt från Vall.  Den halvrunda absiden revs till förmån för en raksluten sakristia.  Murar höjdes och tak sänktes. Tjärade bräder låg på taken, dock inte på ”lilla sånghustaket” som var belagt med tegel.  Altaruppsatsen förpassades till sakristian. Ny altaruppsats i form av målat kors (citrongult) inom målad nisch, målades av Herr Leutnant Ericsson. Övrig inredning målades brun.  Nytt altarskrank utfördes av Johan Thimgren, Orleifs.  De båda S portalernas utformning ändrades.  Korets och sakristians fönster fick sin stickformiga form
Upphovsman	Sjöstedt från Vall (Byggmästare)

År 1850 - 1859 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Genomgripande förändringar (de exakta årtalen skiftar med litteraturen, GK anger 1850-tal). Arbetet förestods av byggmästare Sjöstedt från Vall.  Den halvrunda absiden revs till förmån för en raksluten sakristia.  Murar höjdes och tak sänktes. Tjärade bräder låg på taken, dock inte på ”lilla sånghustaket” som var belagt med tegel.  Altaruppsatsen förpassades till sakristian. Ny altaruppsats i form av målat kors (citrongult) inom målad nisch, målades av Herr Leutnant Ericsson. Övrig inredning målades brun.  Nytt altarskrank utfördes av Johan Thimgren, Orleifs.  De båda S portalernas utformning ändrades.  Korets och sakristians fönster fick sin stickformiga form

Upphovsman

Sjöstedt från Vall (Byggmästare)

År 1852 - 1853 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia. Den ursprungliga korabsiden revs i samband med uppförandet av sakristian

År 1860 - 1869 Ändring
Åtgärd	Brunius och Lemke anger (böckerna gavs ut 1864 resp. 1868) att koret täcktes av kryssvalv (SvK ”Brunius såg det och meddelar – väl efter hörsägen – att där tidigare funnits ett vanligt kryssvalv).

År 1862 - 1862 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	En bristfällig sakristia fanns på ”norra sidan”. En fönsterluft på långhusets S fasad utvidgades, den fick samma utformning som fönstret i N fasaden men gjordes i ”götisk” stil (en tidningsartikel i GF anger att det skedde 1863 och preciserar att fönstret tidigare var rektangulärt).

År 1863 - 1863 Ändring
Åtgärd	Ringkammaren var avskild från långhuset med en trävägg bakom vilken ca 30 träskulpturer stod, väggen revs och skulpturerna brändes. Delar av väggen verkar ha använts som barriär framför läktaren.

År 1863 - 1863 Ändring
Åtgärd	Kyrkans inre målades och inredningen målades brun (bänkar, bänkskärmar, dörrar, predikstol med baldakin m.m.) av målaren Fredrik Hansson från Sigsarve. En (orgel)läktare byggdes. Ljuskrona av mässing.

År 1867 - 1867 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona av mässing.

År 1887 - 1887 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Nytt torn.

År 1906 - 1906 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ett orgelharmonium/kammarorgel anskaffades.

År 1922 - 1922 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Madonnan var placerad på triumfbågens kragsten (fotografi), vilket också Säve uppger.

År 1926 - 1937 Ändring - restaurering
Åtgärd	En restaurering genomfördes med avbrott på ett par år(?) p.g.a. penningbrist (en tidningsartikel i GF anger åren 1930-1937, GK anger 1930 och 1937 och SvK anger 1926-1936). Restaureringsförlaget hade arbetats fram av arkitekt Sven Brandel. Ansvarig byggmästare var Reinh. Lydahl, Etelhem. Målningsarbetena utfördes av konservator Alfred Nilsson, dekorationsarbetarna av konstnär Bertil Bengtsson och Ivar Nestilus, Stockholm, övrig målning av Henry Johansson, Vänge.  Värmeledning (centralvärme) med pannrum under korgolvet utfördes av C. A. Hellström, Visby.  Nytt golv lades in på betongbotten.  Innertaket laserades (tidigare vitlimmat) och murytorna målades.  Dörrar och fönster nymålades.  Den berömda madonnabilden såldes till SHM (konserveras av Alfred Nilsson) och en replik tillverkades och placerades i kyrkan.  Altaruppsatsen konserverades och placerades åter på altaret, även triumfkrucifixet konserverades.  De äldre inventarierna, som på 1800-talet blivit övermålade, återställdes nu till sin ursprungliga färgsättning (predikstol, bänkarna, korbänken, altarring, bekännelsepall). En tidningsartikel i GF anger dock att altarringen, bänkarna, och skärmen bakom korbänken nymålades.  Bänkarna gjordes bekvämare vilket fick följden att två rader slopades p.g.a. platsbrist.  Läktaren togs ned och dess barriär (delar av barriären som i sin tur är delar från väggen mellan långhus och ringkammare) sattes in som skärmar vid bänkarna längs S ingången.  Församlingen ansökte om att få täcka taket på tornet med ny träbeklädnad.  Krucifixets grönaktiga bemålning med blom- och bladornament togs bort och ”behandlades i de gamla färgerna efter de fragment som funnos” och figuren kompletterades av konservator Alfred Nilsson (1933).
Upphovsman	Alfred Nilsson (Konservator) Bertil Bengtsson (Konstnär) Henry Johansson (Hantverkare - Målare) Ivar Nestilus (Konstnär) Reinhold Lydahl (Byggmästare) Sven Brandel (Arkitekt)

År 1926 - 1937 Ändring - restaurering

Åtgärd

En restaurering genomfördes med avbrott på ett par år(?) p.g.a. penningbrist (en tidningsartikel i GF anger åren 1930-1937, GK anger 1930 och 1937 och SvK anger 1926-1936). Restaureringsförlaget hade arbetats fram av arkitekt Sven Brandel. Ansvarig byggmästare var Reinh. Lydahl, Etelhem. Målningsarbetena utfördes av konservator Alfred Nilsson, dekorationsarbetarna av konstnär Bertil Bengtsson och Ivar Nestilus, Stockholm, övrig målning av Henry Johansson, Vänge.  Värmeledning (centralvärme) med pannrum under korgolvet utfördes av C. A. Hellström, Visby.  Nytt golv lades in på betongbotten.  Innertaket laserades (tidigare vitlimmat) och murytorna målades.  Dörrar och fönster nymålades.  Den berömda madonnabilden såldes till SHM (konserveras av Alfred Nilsson) och en replik tillverkades och placerades i kyrkan.  Altaruppsatsen konserverades och placerades åter på altaret, även triumfkrucifixet konserverades.  De äldre inventarierna, som på 1800-talet blivit övermålade, återställdes nu till sin ursprungliga färgsättning (predikstol, bänkarna, korbänken, altarring, bekännelsepall). En tidningsartikel i GF anger dock att altarringen, bänkarna, och skärmen bakom korbänken nymålades.  Bänkarna gjordes bekvämare vilket fick följden att två rader slopades p.g.a. platsbrist.  Läktaren togs ned och dess barriär (delar av barriären som i sin tur är delar från väggen mellan långhus och ringkammare) sattes in som skärmar vid bänkarna längs S ingången.  Församlingen ansökte om att få täcka taket på tornet med ny träbeklädnad.  Krucifixets grönaktiga bemålning med blom- och bladornament togs bort och ”behandlades i de gamla färgerna efter de fragment som funnos” och figuren kompletterades av konservator Alfred Nilsson (1933).

Upphovsman

Alfred Nilsson (Konservator)

Bertil Bengtsson (Konstnär)

Henry Johansson (Hantverkare - Målare)

Ivar Nestilus (Konstnär)

Reinhold Lydahl (Byggmästare)

Sven Brandel (Arkitekt)

År 1977 - 1977 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Taken lades om enl. foton i GF-arkiv, beslutet togs 1976.

År 1983 - 1984 Underhåll
Åtgärd	Underhållsarbeten: Sakristians trägolv lades om – i samband härmed hittades ca 30 bemålade putsstycken och delar av absidens sockel frilades.

År 1985 - 1985 Ändring - restaurering

Åtgärd

En omfattande restaurering genomfördes (GK anger 1984) efter förslag av arkitekt Kjell Abramson arkitektkontor AB.  Fasaderna rengjordes och korets och sakristians fasader putsades med KC-puts (de senares fasader var tidigare spritputsade). Befintlig puts på tornet togs bort. Tornets och långhusets (förhöjningen putsades och patinerades) fasader fogades.  Tornhuven reparerades och försågs med invändig avvattning. Klockdäcket lades om.  Stuprör monterades på kor- och långhustaken. Trasiga tegel byttes. Ny vindflöjel.  Dragstag monterades.  Fönstersnickerier beställdes. Långhusets N fönster byttes. Fönstret ovan S portalen tätades.  Ny dörr i östgaveln. Ramp av kalkstensskivor ordnades innanför tornportalen. Långhusportalens trappa lagades med sten som klistrades fast och korportalen med C-bruk.  Tornbjälklaget kompletterades med golvplank.  Väggar och tak invändigt rengjordes, taket målades. Kvadermålning i triumfbågen, dekorationsmålningar på Ö väggen i koret togs fram liksom sakristidörrarnas färg. Brädtaken i kor och långhus målades med mager oljefärg.  Korgolvets sandstensplattor avjämnades och kalkstenshällar lades på resterade ytor.  Altaruppsatsen, predikstolen, triumfkrucifixet och nummertavlan konserverades av Marianne Korsman Ullman. Altarringens och bänkarnas färg förbättrades, den förra flyttades något.  Altarskivan lades och sockeln putsades om.  El-armaturer.

Upphovsman

Kjell Abramson (Arkitekt)

År 1989 - 1989 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln byggdes av Septima Orgel AB, Umeå, användes tidigare som harmonium. I samband härmed ansökte församlingen att få ändra på bänkkvarteret närmast orgeln.

År 2001 - 2001 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Dopfunten (från 1737) samt ett okänt antal gravhällar konserverades av Stenkultur i Stockholm AB.

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND VIKLAU KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, VIKLAU KYRKA