
			Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND VAMLINGBO KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, VAMLINGBO KYRKA

Byggnadspresentation
Namn	VAMLINGBO KYRKA (akt.), VAMLINGBO KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1072 - 1072 1100 - 1199 1230 - 1270 1240 - 1259 1740 - 1749
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Vamlingbo
Församling	Hoburgs församling
Stift	Visby stift
Adress	Vamlingbo kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2010 Vamlingbo kyrka är uppförd under medeltiden med undantag av sakristian och pannrummet, den förra uppfördes på 1860-talet och det senare på 1900-talet. Från den första kända stenkyrkan på platsen härrör relieferna i långhusets södra murverk och sannolikt dopfunten. Resterna av ett betydligt mindre västtorn har påträffats i samband med grävningar i kyrkan. Det nuvarande koret och långhuset uppfördes omkring 1250, de båda byggnadskropparna är i stort sett samtida. I slutet av samma århundrade fick valven i koret sina målningar. Långhusets muralmålning i kolossalformat på södra väggen, föreställande S:t Kristoffer, samt Golgatascene... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2010

Vamlingbo kyrka är uppförd under medeltiden med undantag av sakristian och pannrummet, den förra uppfördes på 1860-talet och det senare på 1900-talet.
Från den första kända stenkyrkan på platsen härrör relieferna i långhusets södra murverk och sannolikt dopfunten. Resterna av ett betydligt mindre västtorn har påträffats i samband med grävningar i kyrkan.

Det nuvarande koret och långhuset uppfördes omkring 1250, de båda byggnadskropparna är i stort sett samtida. I slutet av samma århundrade fick valven i koret sina målningar. Långhusets muralmålning i kolossalformat på södra väggen, föreställande S:t Kristoffer, samt Golgatascene...

Läs mer i eget fönster

År 1072 - 1072 Nybyggnad
Åtgärd	Årtal enligt Strelow.

År 1100 - 1550 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Ambo/talarstol

År 1100 - 1199 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Inmurade reliefer i långhusets sydafasad, ursprungligen gravkistor.

År 1100 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	Stenkyrka på platsen (andra hälften av 1100-talet) från vilken relieferna på långhusets härrör, somliga ha utgjort gravmonument. Grundmurar av denna kyrkas torn har man funnit rester av. Dopfunt av anonymmästaren Byzantios.
Upphovsman	Byzantios (Konstnär)

År 1100 - 1550 Ändring
Åtgärd	Trappa genom triumfbågsmuren till en trepassformig öppning som fungerade som en talarstol (ev. den enda bevarade på Gotland, jfr. Källunge kyrka).

År 1150 - 1200 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt
Upphovsman	Byzantios (Konstnär - Bildhuggare)

År 1230 - 1270 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus och kor. Ersatte förmodligen en äldre kyrka

År 1230 - 1270 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Figurmålning på norra korväggen

År 1230 - 1270 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålning på långhusets nordvägg föreställande ärkeängeln Mikael vägande kejsar Henriks själ

År 1230 - 1270 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor, rakslutet

År 1240 - 1259 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus och kor, byggnadskropparna är i stort sett uppförda samtidigt.

År 1270 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Muralmålningar i korets valv, livsträd samt hundmonster.

År 1300 - 1399 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Altartavla

År 1300 - 1400 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Kalkmålningar

År 1300 - 1350 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Retabel

År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Muralmålningar i form av S:t Kristoffer samt golgatascenen vid sakramentsskåpet (GKM anger 1260-70). Retabel (1300-talets första hälft).

År 1330 - 1370 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn. Grundmurar till ett äldre mindre torn har påträffats under det befintliga

År 1340 - 1359 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Ett högt och stort torn uppfördes, ett av öns mest monumentala tornbyggen.

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravstenar i koret över präster i församlingen.

År 1592 - 1592 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Årtal ristat på S långhusportalens dörrpost (ev. kan årtalet höra samman med det första tornraset).

År 1594 - 1594 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Två ljuskronor av järn fanns i kyrkan.

År 1600 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Epitafium och gravhäll i korgolvet över kyrkoherde Lauritz Andesøn.

År 1650 - 1700 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol

År 1650 - 1700 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol

År 1664 - 1666 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	omkring 1665. Epitafium och gravhäll i korgolvet över kyrkoherde Nils Olofsson/Nicolaus Olai Judichærus.

År 1670 - 1699 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol, målad av Andreas Hamborger.
Upphovsman	Andreas Hamborger (Konstnär)

År 1680 - 1720 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Valvmålningar i långhuset (hårt restaurerade vid sekelskiftet 1900)

År 1680 - 1680 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Fattigbössan av koppar omtalas.

År 1683 - 1683 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	omkring 1683. Epitafium och gravhäll i korgolvet över kyrkoherde Detlof Nielsen Lindius, hans båda hustrur och barn.

År 1695 - 1695 Ändring
Åtgärd	Kyrkan putsades om invändigt, troligen täcktes målningarna över vid denna tidpunkt.

År 1700 - 1729 Underhåll
Åtgärd	Smärre tornreparation.

År 1700 - 1700 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	omkring 1700. Valvmålningar i långhuset.

År 1704 - 1714 Underhåll
Åtgärd	1704 Utbetalning för timmer, sparrar och tjära(?). 1708 Betaldes för murararbeten och Mulde (?) mäster i Hablingbo som förbundit kyrkotornet. 1709 Betaldes för murararbeten. 1712 Utbetalning för ett altarkläde. 1713 Utbetalning för beklädning av graderna framför altaret med bräder. 1714 Utbetaldes för kyrkotornets förbindning.

År 1723 - 1725 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	1723 Hinnich(?) Thule i Ganthem ska bygga kyrkotornet. 1725 Görs en rad olika utbetalningar för arbete med kyrktornet.
Upphovsman	Hinnich Thule (Okänd)

År 1736 - 1736 Ändring
Åtgärd	Tornet blåste ned (Bengt Stolt GA 5/2 2003 anger att tornspiran brann), klockan sprack och göts om.

År 1738 - 1738 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Fattigbössa fästes på en trästock.

År 1740 - 1740 Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	omkring 1740. Stödmurar uppfördes kring tornet.

År 1740 - 1749 Nybyggnad
Åtgärd	Biskop Jöran Wallin visiterade kyrkan och noterade ”ett nytt skönt högt torn” (Wallin enligt konceptmanuskript till en monografi i serien Sveriges Kyrkor).

År 1742 - 1742 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	omkring 1742. Epitafium över kyrkoherde Israel Canutius och hans maka Margareta Dufva. o. 1742(?) Epitafium och gravhäll i korgolvet över kyrkoherde Johannes Canutius och hans son och efterträdare Israel Canutius.

År 1746 - 1746 Ändring
Åtgärd	Omtalas i sockenstämman tornets reparation, varigenom vid oväder något vatten infaller och har inlopp under uppå valven.

År 1802 - 1805 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristian byggdes.

År 1817 - 1817 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Vid ett blixtnedslag störtade tornets över del samman. Delvis återuppbyggt. Samtidigt tillkom tornets kraftiga stödmurar och igensattes södra tornportalen

År 1817 - 1817 Åsknedslag
Åtgärd	Den 9:e februari ”antändes spetsen af spiran af en åskstråle” – träet brann upp och den övre delen av muren rasade, klockan smälte och föll ned i tornet. Murarna stöttades med väldiga stockar och sedan använde man mängden av sten från tornets raserade överdel till att lägga upp den metertjocka stödmuren och strävbågarna efter förslag av löjtnant C. O. Falkenberg. GK anger att den S tornportalen nu murades igen. Ny tornavtäckning i form av en lanternin uppfördes efter arkitekt Fredrik Magnus Pipers ritningar (BVS anger att lanterninen ritades av S. Enander, SvK anger att byggmästare Petter Lindströms ritning i omarbetat skick följdes). Taken nygjordes. Konservator E. Olsson uppger att den tjocka stödmuren uppkommit före 1817, kanske strax efter att kyrkan byggts som följd av att tornet sjunkit, han uppger också att den igenmurade S portalen murades igen redan innan den togs i bruk.
Upphovsman	C O Falkenberg (Övrig) Fredrik Magnus Piper (Arkitekt) Petter Lindström (Byggmästare) Samuel Enander (Arkitekt)

År 1817 - 1817 Åsknedslag

Åtgärd

Den 9:e februari ”antändes spetsen af spiran af en åskstråle” – träet brann upp och den övre delen av muren rasade, klockan smälte och föll ned i tornet. Murarna stöttades med väldiga stockar och sedan använde man mängden av sten från tornets raserade överdel till att lägga upp den metertjocka stödmuren och strävbågarna efter förslag av löjtnant C. O. Falkenberg. GK anger att den S tornportalen nu murades igen. Ny tornavtäckning i form av en lanternin uppfördes efter arkitekt Fredrik Magnus Pipers ritningar (BVS anger att lanterninen ritades av S. Enander, SvK anger att byggmästare Petter Lindströms ritning i omarbetat skick följdes). Taken nygjordes. Konservator E. Olsson uppger att den tjocka stödmuren uppkommit före 1817, kanske strax efter att kyrkan byggts som följd av att tornet sjunkit, han uppger också att den igenmurade S portalen murades igen redan innan den togs i bruk.

Upphovsman

C O Falkenberg (Övrig)

Fredrik Magnus Piper (Arkitekt)

Petter Lindström (Byggmästare)

Samuel Enander (Arkitekt)

År 1818 - 1818 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Årtal målat på putsen i kyrkan.

År 1820 - 1820 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan göts om efter branden av Gerhard Horner, Stockholm. Årtal på spirstocken som ligger på långhusvinden.
Upphovsman	Gerhard Horner (Klockgjutare)

År 1830 - 1830 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Ett skrank mellan koret och långhuset fanns vid denna tidpunkt, samt ett krucifix i triumfbågen. I koret stod två sju alnar långa bänkar för sångare samt ”Trenne tvåsitsiga Mansstolar”.

År 1840 - 1840 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgel, byggd av Sven Peter Petersson.
Upphovsman	Sven Peter Petersson (Orgelbyggare)

År 1841 - 1841 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Kristallkrona i empir.

År 1860 - 1869 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Ny sakristia som inreddes med kakelugn och taktäckning av tegel.

År 1874 - 1875 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	1874 En ljuskrona av trä skänktes till kyrkan. 1875 Kristallkrona med sex ljushållare.

År 1877 - 1877 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Korgolvet lades om, gamla gravstenar från kyrkogården återanvändes.

År 1880 - 1920 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Glasmålningar i koret

År 1880 - 1889 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Ny taktäckning av spån på långhus, kor och sakristia.

År 1894 - 1894 Ändring
Åtgärd	Årtal på spirstocken. Trägolv i långhuset.

År 1895 - 1895 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

Invändig restaurering: Retablet restaurerades av C. Wilh. Pettersson. Bänkinredning och blyglasfönster ritade av arkitekt Gustaf Pettersson, Stockholm (GK tar endast upp fönstren, samt att de tillkom omkr. 1900). Tidigare hade fönstren bågar och karmar av trä Långhusets muralmålningar togs fram (Johan Gardelin?) och restaurerades på bekostnad av andra bl.a. årtalet 1818, namn samt kvadermålning kring östfönstren, i gördel- och triumfbågen, kartusch i ett av långhusets S fönster.

Upphovsman

C W Pettersson (Konservator)

Gustaf Pettersson (Arkitekt)

År 1896 - 1896 Ändring
Åtgärd	Stengolv i långhuset.

År 1899 - 1899 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Vedkamin ritad av arkitekt Gustaf Pettersson, Stockholm.
Upphovsman	Gustaf Pettersson (Arkitekt)

År 1902 - 1903 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	1902 Metalljuskrona skänktes. 1903 Metalljuskrona skänktes.

År 1932 - 1932 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ny orgel av Gebrüder Rieger, Jägerndorf, Österrike (den nuvarande).
Upphovsman	Gebruder Rieger (Orgelbyggare)

År 1951 - 1951 Ändring - restaurering, exteriör
Åtgärd	Utvändig restaurering. Entreprenör Byggnadsfirman Wessman & Ohlsson, Fidenäs. Stödmurarna reparerades, valvet mellan murarna lades om. Dragstag monterades, två i koret och ett i långhuset.

År 1954 - 1954 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Sandstensrelieferna i långhusets S fasad konserverades.

År 1960 - 1969 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Spåntaken delvis omlagda. Ny varmluftsanläggning.

År 1961 - 1961 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaureringen efter förslag av arkitekt Åke Porne, Stockholm, huvudentreprenör bröderna Pettersson i Rone, och konservator E. Olsson, Sanda. För de elektriska installationerna ansvarade Visby elektriska byrå, värmeinstallationerna Cedergrens mekaniska ver¬k¬¬stad i Klintehamn. Material till golvbeläggningen togs från sandstensbrottet vid Valar i Vamlingbo, leverantör var Viktor Hansén & Co, Burgsvik. Invändigt putsades kyrkan om helt nertill. Väggar och valv rengjordes, korets muralmålningar togs fram (E. Olsson) och ”vanrestaureringar” från sent 1800-tal avlägsnades. Triumf-bågen återfick sin kvadermålning. Nya golv av sandstensstenplattor på betongunderlag. Nytt oljeeldat värmesystem med inblåsning av varmluft, ett mindre till¬bygge på kyrkans N sida gjordes för denna anläggning. Sak¬ristians nya fönster målades liksom innerdörrarna, väggarna vattrevs och taket målades. Pannrummets väggar kalkades. Den igenmurade S portalen i tornrummet togs upp. Stödmurarna frilades delvis. Åskskydd. Dränering. Ytterbelysning på kyrkogården. Altarskranket förändrades. Dopfunten flyttades till långhusets V del och senare övermålningar togs bort. Orgeln byggdes om och utökades av orgelbyggare Andreas Thulesius och placerades ställdes i tornet under V fönstret. Antalet bänkar minskades. Följande föremål konserverades: sandstensepitafierna (som flyttades från korets N vägg till långhusets S vägg), de två träepitafierna (i korets båda Ö hörn flyttades till tornets båda Ö väggar), predikstolen, nummertavlan, orgeln, altartavlan, altarskranket, portarna, bänkar,na pelare och stenbågar, fattigstocken, processionskrucifixet samt möbler i sakristian (bord och stol). I samband med invigningen skänktes flera textilier samt ljuskronor.

Upphovsman

Andreas Thulesius (Orgelbyggare)

E Olsson (Konservator)

Åke Porne (Arkitekt)

År 1968 - 1968 Ändring
Åtgärd	En besiktning efter den nyss genomförda restaureringen att varmluftskanalen i murklacken N om triumfbågen lagts i en bärande del av murverket så att sprickor uppkommit, kyrkorummet har nedtill putsats med specialputs, tydligen vattentät, och skorstenskanalen utsatt för kondens. Korets N vägg visar utvändigt spricka nära Ö hörnet, spåntaken är inte i fullgott skick;

År 1971 - 1971 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Stenskulptur i form av Maria med barnet av skulptören Sven Lindqvist.
Upphovsman	Sven Lindqvist (Konstnär)

År 1979 - 1979 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	S:t Olofsbild på S sidoaltaret, inköpt av ett pilgrimståg från Gotland vid besök i Trondheim (Nidaros) i Norge.

År 1980 - 1980 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Värmeinstallation med vattenburen värme

År 1983 - 1983 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Konserverades sandstensrelieferna långhusets S fasad.

År 1987 - 1988 Ändring - restaurering, exteriör

Åtgärd

Yttre restaurering. efter förslag av arkitekt Ulf Dhlberg, Stockholm, entreprenör Närbygg AB: Tornhuven restaurerades, konstruktionsvirken byttes resp. kompletterades. Spåntaken lades om, tätningarna mellan taken byttes. Hängränna monterades på de S takfallen. Åskskyddet kompletterat/utbytt. Gångbryggor monterades på kor- och långhusvindarna. Fasaderna putsades och – på sakristian – avfärgades. Stödmurarna och socklarna foglagades. Portalerna rengjordes och fönstren lagades. En vattentoalett installerades i pannrummets Ö del, den nås dels utifrån och dels från sakristian. Skadorna i murverken bedömdes vara måttliga. Dubbar för mätning av sprickan på N korfasaden monterades.

Upphovsman

Ulf Dahlberg (Arkitekt)

År 1993 - 1993 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Ljusbärare, tillverkad av smeden Calle Ahlström, Vamlingbo.
Upphovsman	Calle Ahlström (Hantverkare - Smed)

År 1996 - 1996 Konservatorsarbeten

Åtgärd

Sandstensrelieferna på kyrkans S långhusfasad konserverades av Misa Asp och Hans-Erik Hansson, Riksantikvarieämbetets instution för Konservering, Stenenheten.

Upphovsman

Hans-Erik Hansson (Konservator)

Misa Asp (Konservator)

År 2005 - 2005 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Altartavlan konserverades av C. H. Eliason.
Upphovsman	C H Eliason (Konservator)

År 2006 - 2006 Ändring - restaurering
Åtgärd	Ljuskronor, ljusstakar m.fl. metallföremål restaurerades av Dahlströms metallgjuteri, Visby.

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND VAMLINGBO KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, VAMLINGBO KYRKA