
			Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND TINGSTÄDE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, TINGSTÄDE KYRKA

Byggnadspresentation
Namn	TINGSTÄDE KYRKA (akt.), TINGSTÄDE KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1199 1150 - 1200 1169 - 1169
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Tingstäde
Församling	Stenkyrka församling
Stift	Visby stift
Adress	Tingstäde kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2008 Kyrkan i sin helhet uppfördes på medeltiden och utgjorde en av Gotlands tre asylkyrkor. På 1100-talet uppfördes en romansk stenkyrka bestående av långhus och absidkor. I början av 1200-talet höjdes långhusets väggar och tak, troligen var det också nu valven i långhuset slogs. I mitten av samma århundrade revs absidkoret för att ge plats åt ett större och resligare kor, i dess anslutning uppfördes en sakristia. Portalen som nu utgör ingången till sakristan användes sannolikt som korportal i absidkyrkan. Kyrkan dekorerades med muralmålningar i koret. Möjligen var det i samband med det nya korets uppförandes som tornet i väster byggdes... Läs mer i eget fönster
Inventeringsår 1998 Läs mer om Tingstäde kyrka i Sveriges kyrkor http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/298

Historik

Inventeringsår 2008

Kyrkan i sin helhet uppfördes på medeltiden och utgjorde en av Gotlands tre asylkyrkor. På 1100-talet uppfördes en romansk stenkyrka bestående av långhus och absidkor. I början av 1200-talet höjdes långhusets väggar och tak, troligen var det också nu valven i långhuset slogs. I mitten av samma århundrade revs absidkoret för att ge plats åt ett större och resligare kor, i dess anslutning uppfördes en sakristia. Portalen som nu utgör ingången till sakristan användes sannolikt som korportal i absidkyrkan. Kyrkan dekorerades med muralmålningar i koret. Möjligen var det i samband med det nya korets uppförandes som tornet i väster byggdes...

Läs mer i eget fönster

Inventeringsår 1998

Läs mer om Tingstäde kyrka i Sveriges kyrkor http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/298

År 1100 - 1199 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Sakristieportalens tympanon, härrör troligen från det ursprungliga absidkorets portal

År 1100 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	En absidkyrka av sten uppfördes, SvK anger att den uppfördes på sent 1100-tal. Den nuvarande sakristiportalen utgjorde trol. korets sydportal.

År 1150 - 1200 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus

År 1150 - 1200 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt av sandsten
Upphovsman	Majestatis (Konstnär - Bildhuggare)

År 1169 - 1169 Nybyggnad
Åtgärd	Årtal enl. Spegel och Peringskiöld.

År 1170 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt av anonymmästaren Majestatis.
Upphovsman	Majestatis (Konstnär)

År 1200 - 1250 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Långhusportal, fågelkapitälen tillskrivna Calcarius
Upphovsman	Calcarius (Konstnär - Bildhuggare)

År 1200 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Hissbom i form av drake SvK anger o 1250. Fattigstock nu i Gotlands fornsal.

År 1230 - 1270 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Kvadermålning i koret

År 1230 - 1270 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor, rakslutet. Ersatte ett äldre absidkor

År 1230 - 1270 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia

År 1230 - 1270 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn, nedre delen

År 1230 - 1230 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	omkring 1230. Höjdes långhuset och välvdes tvåskeppigt.

År 1240 - 1240 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	omkring 1240. Träskulptur i form av kvinnligt helgon, nu i Fornsalen.

År 1240 - 1259 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Revs absidkoret och det nya koret med sakristia uppfördes, troligen uppfördes även nedre delen av tornet vid detta tillfälle. Muralmålningar i koret, GKM anger o. 1240.

År 1280 - 1320 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Målade helgonbilder i ringkammaren

År 1300 - 1399 Ändring - påbyggnad
Åtgärd	Torn. Påbyggdes till nuvarande höjd (55 m)

År 1300 - 1329 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Helgonbilderna i ringkammaren målades.

År 1300 - 1399 Ändring
Åtgärd	Tornets övre delar byggdes, SvK anger tidigt 1300-tal. Det var även nu som prästgården och den trappstegs formade portalen uppfördes. Triumfkrucifix med dess piedestal.

År 1344 - 1344 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll lagd över kyrkoherden Botulv (inskr.).

År 1470 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Träskulptur föreställande Maria nu i Gotlands fornsal.

År 1576 - 1576 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan göts (inskr.).

År 1600 - 1699 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Merparten av bänkinredningen.

År 1680 - 1720 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Draperimålningar i koret

År 1680 - 1720 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol

År 1688 - 1688 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Brädtak lades på tornhuven och galleritaken, trol. nygjordes spiran. Lades nytt golv i sakristian och kyrkan, trol. partiell omläggning.

År 1696 - 1696 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Belades koret med tegel. Sakristian renoverades.

År 1698 - 1705 Ändring - restaurering
Åtgärd	Genomgripande renovering (inskrift på ringkammarens vägg). Altarskranket.

År 1700 - 1780 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats av trä, målad av Johan Weller 1780
Upphovsman	Johan Weller (Konstnär - Dekormålare)

År 1701 - 1701 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	På hösten målades altaruppsatsen. Även predikstolen, altarskranket och väggarna målades detta år. Altarskranket målades av Rasmus Bartsch.
Upphovsman	Rasmus Bartsch (Konstnär)

År 1703 - 1703 Ändring
Åtgärd	Draperimålningar. Fick långhuset ett nytt bördningstak, följande år tjärades taket och slutligen täcktes det med ”tångetaak ute på byrningen”.

År 1705 - 1705 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Nytestamentlig scen i ringkammaren

År 1705 - 1705 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Nytestamentlig kalkmålning i ringkammaren.

År 1706 - 1706 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Korets portal (bruddörren) fick ny dörr. Sju nya bänkar.

År 1708 - 1708 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Öppningen vid predikstolen togs upp.

År 1724 - 1724 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	1724(?) N sakristifönstret togs upp.

År 1730 - 1730 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	omkring 1730. Nummertavla.

År 1735 - 1735 Ändring
Åtgärd	Långhusets N portal fick ny dörr.

År 1744 - 1744 Ändring
Åtgärd	Tornets portal fick ny dörr.

År 1755 - 1755 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Korbänk.

År 1780 - 1780 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Läktaren byggdes (inskr.). Johan Weller målade altaruppsatsen och läktarbröstning, trol. målade han även altarskranket. Kyrkan vitlimmades. Avbalkning mellan långhus och ringkammare.
Upphovsman	Johan Weller (Konstnär)

År 1800 - 1829 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona för fem ljus.

År 1800 - 1899 Ändring
Åtgärd	Var ringkammaren inredd med sädesbingar till sockenmagasin.

År 1804 - 1805 Underhåll
Åtgärd	Nummertavlan renoverades.

År 1825 - 1825 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Anslagstavla.

År 1870 - 1899 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Ankarjärn genom tornmurarna.

År 1872 - 1872 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Tornhuv. Nya galleriavtäckningar.

År 1872 - 1872 Underhåll - stomme
Åtgärd	Inläggning av ankarjärn i tornmurarna.

År 1882 - 1882 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgel, byggd av Salomon Molander & Co, Göteborg.
Upphovsman	Salomon Molander & Co (Orgelbyggeri)

År 1900 - 1929 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona skänktes av konsul Stahre på Furubiers.

År 1900 - 1929 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Trol. t. 1900-tal. Hade tornhuven fyra små tittgluggar, möjliga att stänga med plåtluckor. Var avsedda för spaningsverksamhet.

År 1925 - 1925 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Sakristan täcktes av plåttak och långhuset av bräder.

År 1927 - 1928 Ändring - restaurering

Åtgärd

Kyrkan restaurerades för att i möjligaste mån återställa interiören. Grundförslaget utarbetades av Knut Pettersson och omarbetades av Knut Nordensköld;  Läktaren monterades ned.  Golvet långhus och ringkammaren sänktes.  Tornets första våning sammanslogs med kyrkorummet (tidigare spannmålsmagasin och vedbod).  Dopfunten flyttades till sin ursprungliga plats med en rekonstruerad hissbom.  Muralmålningarna togs fram och konserverades av C. W. Pettersson.  Kyrkbänkarnas målning togs fram och rekonstruerades liksom altaret och predikstolen.  Felande kolonner och masverk ersattes.  Tegeltak på långhuset, tidigare falar.  Utvändig puts togs ned och kyrkan putsades om.  Värmeledning.

Upphovsman

C W Pettersson (Konservator)

Knut Nordenskiöld (Arkitekt)

Knut Pettersson (Arkitekt)

År 1929 - 1929 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgel, byggd av Åkerman & Lund, Stockholm.
Upphovsman	Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1946 - 1946 Teknisk installation - el
Åtgärd	Elektrisk installation i kyrkan.

År 1969 - 1969 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	Genomgick kyrkan en mindre restaurering invändigt under ledning av konservator Erik Olsson då muralmålningarna rengjordes och väggar och välv omkalkades.
Upphovsman	Erik Olsson (Konservator)

År 1973 - 1973 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Kyrkan fick en ny orgel, byggd av Anders Perssons Orgelbyggeri, Viken.
Upphovsman	Anders Perssons Orgelbyggeri (Orgelbyggeri)

År 1981 - 1983 Ändring - restaurering, exteriör

Åtgärd

Omfattande yttre restaurering vars främsta syfte var att stabilisera murverket och renovera tornhuven.  Tornspirans konstruktion renoverades, ny panel lades på. Virket i tornhuven förnyades. Taken lades om.  Nytt vattendäck.  Tornet förstärktes.  Fasaderna tvättades, tornet foglagades, sakristian putslagades och kalkavfärgades.  Åskledare.  Delvis nya solbänkar.  Fönster och dörrar sågs över, S långhusportalen fick ett nytt lås.  Översyn av kyrkogårdsmuren, ny grind.  Vid schaktning för åskledare fann man vid S kyrkogårdsmuren påträffades rester av en stiglucka riven i slutet av 1800-talet.

År 1994 - 1994 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

Kyrkan genomgick en inre restaurering. Projekteringen utfördes av Robert Garelick, Raä. Arbetena omfattade bl.a. rengöring och konservering av muralmålningar och övriga väggytor i ringkammaren, nytt värmesystem, sänkning av korgolvet, ny placering av triumfkrucifixet. Kyrkogrunden grävdes delvis ut och man fann en mur av kalksten innanför kyrkans N mur. I kyrkans torn påträffades ett äldre kalkbruksgolv.

Upphovsman

Robert Garelick (Okänd)

År 1995 - 1995 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ny orgel byggd av Nye Orgelbyggeri.
Upphovsman	Nye Orgelbyggerier (Orgelbyggeri)

År 1999 - 1999 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Fyra gravhällar konserverades.

År 2001 - 2001 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkans fasader puts- och foglagades och synligt virke tjärades. Fönstersnickerierna målades renoverades utvändigt. Sakristian kalkavfärgades.

År 2003 - 2003 Ändring
Åtgärd	En mobiltelefonstation monterades i tornet.

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND TINGSTÄDE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, TINGSTÄDE KYRKA