GOTLAND SJONHEM KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, SJONHEMS KYRKA
Byggnadspresentation | |
---|---|
SJONHEM KYRKA (akt.), SJONHEMS KYRKA (akt.) | |
1230 - 1270 1230 - 1230 1250 - 1250 | |
Gotland | |
Gotland | |
Gotland | |
Sjonhem | |
Vänge församling | |
Visby stift | |
Sjonhem kyrka 1 | |
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka | |
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
Historik |
---|
Inventeringsår 2006 Sjonhem kyrka är med undantag av sakristian i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta delar är tornet, vilket uppfördes i början av 1200-talet som en sista etapp i byggandet av en romansk stenkyrka. Det kor och det långhus som hört till denna äldsta romanska kyrka byggdes i slutet av 1100-talet och revs i samband med att motsvarande byggnadsdelar – de nuvarande – uppfördes vid mitten av 1200-talet. Sakristian tillkom 1818. |
År 1100 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning | |
---|---|
Gravhäll över Rodvisl och Rodälv, nu i Gotlands fornsal. Gravhäll över Liknat (?), nu i Gotlands fornsal. |
År 1140 - 1140 Arkitekturbunden utsmyckning | |
---|---|
omkring 1140. Gravhäll av kalksten av Karl Kryptmästare, nu i Gotlands fornsal. | |
Karl Kryptmästare (Konstnär) |
År 1180 - 1220 Specifika inventarier - dopfunt | |
---|---|
Dopfunt av sandsten | |
Hegvald (Konstnär - Bildhuggare) |
År 1200 - 1230 Nybyggnad - Torn | |
---|---|
Torn. Ursprungligen byggt till en romansk kyrka från 1100-talets senare hälft |
År 1200 - 1200 Specifika inventarier - dopfunt | |
---|---|
omkring 1200. Dopfunten av stenmästaren ”Hegvald”. (SvK anger att dopfunten är från ”Hegwaldr Posthumus verkstad” och ”från omkr. 1150-70”). Piscina, nu i Gotlands fornsal. (SvK anger att piscinan är ett verk av ”Hegwaldr” från ”omkr. 1120-1130”). | |
Hegvald (Konstnär) |
År 1200 - 1229 Nybyggnad - Torn | |
---|---|
Tornet byggdes (SvK anger ”omkr. 1200”). |
År 1230 - 1270 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
---|---|
Långhus och rakslutet kor. |
År 1230 - 1270 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning | |
---|---|
Ornamentala valvmålningar i långhuset |
År 1230 - 1270 Fast inredning - glasmålning | |
---|---|
Glasmålningar i korets östfönster |
År 1230 - 1270 Nybyggnad - Korparti | |
---|---|
Kor, rakslutet |
År 1230 - 1230 Nybyggnad | |
---|---|
Byggnadsår enligt Taxuslistan. |
År 1250 - 1250 Nybyggnad | |
---|---|
omkring 1250. Det nuvarande koret och långhuset byggdes, valven slogs och kalkmålningar utfördes i dessa (SvK anger korets tillkomsttid till ”1230” och långhusets till ”omkr. 1260”. GKM anger målningarnas tillkomsttid till ”omkr. 1300”.). Glasmålningarna i de östra korfönstren (SvK anger tillkomsttiden till ”1230” och att de är arbeten av ”mellersta Dalhemsskolan”.) |
År 1340 - 1359 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör | |
---|---|
Processionskrucifix, numera fastsatt på altartavlan. |
År 1600 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning | |
---|---|
Ljuskrona av mässing, nu i tornrummet. |
År 1630 - 1675 Fast inredning - predikstol | |
---|---|
Predikstol, målad av Johan Weller 1785 | |
Johan Weller (Konstnär - Dekormålare) |
År 1670 - 1699 Fast inredning - predikstol | |
---|---|
Predikstolen (SvK anger tillkomsttiden till ”1600-talets mitt eller tredje fjärdedel”). |
År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning | |
---|---|
Bänkinredning |
År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning | |
---|---|
Merparten av bänkinredningen tillkom (SvK anger att den dock ”omgjorts i sen tid”.) Kalkmålningar i valven, nu försvunna. |
År 1735 - 1735 Fast inredning - altaruppsats | |
---|---|
Altaruppsats i trä |
År 1735 - 1735 Fast inredning - altaruppsats | |
---|---|
Altaruppsatsen. Altarskranket målades. |
År 1741 - 1741 Specifika inventarier - dopfunt | |
---|---|
Dopfunt av sandsten, nu i Gotlands fornsal som placerat funten i Birgittakapellet. Nummertavlan. |
År 1754 - 1754 Fast inredning - läktare | |
---|---|
Virke anskaffades till en läktare, nu försvunnen. |
År 1755 - 1755 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
---|---|
Lilla kyrkklockan omgjuten av Gerhard Meyer (d.y.) i Stockholm. | |
Gerhard Meyer d.y (Klockgjutare) |
År 1760 - 1760 Arkitekturbunden utsmyckning | |
---|---|
Timglas på predikstolen. |
År 1770 - 1799 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör | |
---|---|
Skriftepallen målades. Predikstolen byggdes om och nymålades samt försågs med trappbarriär med dörr. |
År 1785 - 1785 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör | |
---|---|
Predikstolen målades av Johan Weller. Enligt SvK hann Weller endast med målningen av ”kronan” (sannolikt ljudtaket), samt det numera överkalkade draperiet på väggen före sin död. | |
Johan Weller (Konstnär) |
År 1786 - 1786 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör | |
---|---|
Predikstolen målades (enligt SvK fullföljdes) av C(arl) A(nders) Nor(d)berg. | |
Carl Anders Norberg (Konstnär) |
År 1787 - 1787 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör | |
---|---|
Korbänken målades. |
År 1798 - 1798 Arkitekturbunden utsmyckning | |
---|---|
Inskrift i spirstocken: 24 MAJUS 1798. |
År 1818 - 1818 Nybyggnad - Sakristia | |
---|---|
Sakristia |
År 1818 - 1818 Nybyggnad - Sakristia | |
---|---|
Sakristian byggdes. Sannolikt hade den från början ”platt brädtak” (Brunius 1865). |
År 1841 - 1841 Arkitekturbunden utsmyckning | |
---|---|
Inskrift med rödkrita på korets takstol (sannolikt tidpunkten för tegeltakets tillkomst): 1841(?) Jacob Gullin Åkra. |
År 1849 - 1849 Ändring - restaurering, interiör | |
---|---|
Renovering, varvid väggarna invändigt och delar av valven omputsades. Inskrift på triumfbågsmuren (nu överkalkad): CURA PAST. JACOBII COLLBERGII / ET. KYRKOVÄRDARES / O. OLSSON SUDERBYS Z. OLSSON GERVIDE / M. JONASSON ST. SOJVIDE O. OLSSON VINKELS / IOH. SJÖSTRÖM / RENOVATOR. / 1849 |
År 1863 - 1863 Fast inredning - predikstol | |
---|---|
Predikstolen förändrades och övermålades. |
År 1864 - 1864 Äldre kulturhistorisk inventering | |
---|---|
Vid denna tidpunkt fanns 2 st. dragstag av trä i långhuset (enligt en teckning av P. A. Säve detta år). |
År 1870 - 1899 Ändring | |
---|---|
sent 1800-tal? Vedkamin i långhusets NÖ hörn (foto i SvK). Dragstagen av trä (2 st.) i långhuset utbytta mot d: o av järn. |
År 1876 - 1876 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
---|---|
Ljuskrona av malm skänkt till kyrkan, hänger i långhuset(?). |
År 1886 - 1886 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
---|---|
Långhustaket (och sakristitaket) täcktes med falsad, svartmålad plåt. Dessförinnan var taken täckta av falar (bräder). |
År 1917 - 1917 Ändring | |
---|---|
Ny skorsten från vedkaminen i långhusets NÖ hörn. Ny altarbarriär. |
År 1922 - 1922 Ändring - restaurering | |
---|---|
Restaurering efter förslag av professor Sigurd Curman: Tornfasadens puts (rester) avlägsnades, och fasaderna i övrigt putslagades och vitkalkades. Nya trampstenar i de S portalerna. Den ursprungliga målningen på altarskranket togs fram och användes som mönster vid målningen av bänkarna. Målningen från 1700-talet på de främre bänkarna togs fram. Predikstolens originalfärg togs fram. Reparation av fönster. Putssprickor invändigt ilagades. Orgeln placerades i bänkkvarteret innanför långhusportalen. | |
Sigurd Curman (Professor) |
År 1936 - 1936 Ändring - restaurering | |
---|---|
Restaurering Mögelskadat (trä)golv togs bort i långhuset. Grunden till den romanska kyrkans långhus delvis blottad och uppmätt. Nytt stengolv i koret (med användande av äldre stenar). |
År 1961 - 1962 Ändring - restaurering | |
---|---|
Restaurering efter förslag av arkitekterna Erik Fant och Olle Karth. Restaureringsförslaget utarbetades av Fant och fullföljdes av Karth efter den förstnämndes död 1955. Konservator Erik Olsson, Sanda. Långhusets yttermurar, som en tid stått oputsade, vitputsades (jfr Ala kyrka!). Kortakets taktäckning av understruket tegel byttes mot falar (bräder). Ny tornhuv byggdes med samma utseende som den gamla rötskadade. Dragstagen i långhuset byttes ut (osäker uppgift). Nya trampstenar framför södra långhusportalen. Altaruppsatsen och altarskranket rengjordes och målningen retuscherades. Altarbordets hörnkedjor av huggen kalksten framtogs. Predikstolen flyttades, byggdes om och försågs med en ny, enkel trappa. Timglaset på predikstolen återfördes från Gotlands fornsal. Bakersta bänken i det S bänkkvarteret togs bort för att frilägga vigvattenskålen innanför långhusportalen. Ett orgelpodium inrättades i långhusets NV hörn, och på orgelns tidigare plats i långhusets SV hörn uppställdes två bänkrader. Dopfunten flyttades från korets S sida till dess N sida och försågs med ett nytt kalkstensfundament. Tornuppgången ändrades från en stege i tornrummet till en högt placerad dörröppning i långhusets V mur. Omputsning av väggarna invändigt sedan det konstaterats att ingen medeltida puts fanns kvar annat än i valven. Kalkmålningarna i valvhjässorna togs fram och inskriften från 1849 på triumfbågsmuren kalkades över. Sakristians väggar kalkades och patinerades, innertaket laserades ”vitgrått”, skåpet målades grått och fönsteromfattningen målades. Elektrisk belysning installerades. Oljeeldad uppvärmning med pannrum i sakristians N del (den tidigare vedkaminen i långhusets NÖ hörn togs bort). | |
Erik Fant (Arkitekt) Erik Olsson (Konservator) Olle Karth (Arkitekt) |
År 1964 - 1964 Fast inredning - orgel | |
---|---|
Orgeln, byggd av John Grönvall Orgelbyggeri, Lilla Edet. | |
John Grönvall Orgelbyggeri (Orgelbyggeri) |
År 1965 - 1965 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
---|---|
Stora kyrkklockan gjuten av Gösta Bergholtz, Sigtuna. | |
Gösta Bergholtz (Klockgjutare) |
År 1986 - 1986 Ändring - restaurering, exteriör | |
---|---|
Utvändig restaurering efter förslag av ingenjör Lars-Göran Löfström, Stockholm. Entreprenör AMS’ arbetsplats i Visby. Tornhuven reparerades och försågs med ny, tryckimpregnerad panel. Faltäckningen på långhustaket kompletterad, på koret omlagd. Hängrännor och stuprör, infiltrationsanläggning. Åskledare Belysning på vindarna. Målning av fönster och portar. | |
Lars-Göran Löfström (Ingenjör) |
År 2001 - 2001 Teknisk installation - värme | |
---|---|
Värmesystemet renoverades med ny oljepanna och brännare, samt delvis nya radiatorer i kyrkorummet. |