Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	LYE KYRKA (akt.), LYE KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1058 - 1058 1175 - 1200 1175 - 1199
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Lye
Församling	Garde församling
Stift	Visby stift
Adress	Lye kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2007 Lye kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Kyrkans äldsta del är långhuset som byggdes i slutet av 1100-talet. Tornet tillkom under första hälften av 1200-talet och det stora koret, som ersatte ett romanskt kor på platsen, och sakristian tillfogades ett stycke in på 1300-talet av den på ön vid denna tid verksamma byggnadshytta som går under namnet ”Egypticusverkstaden”. Utmärkande för hyttans arbeten är bl.a. de rikt utsmyckade portalerna, på vilket korportalen i Lye är ett mycket gott exempel. I korfönstren finns dessutom Nordens största bevarades glasmålningssvit från medeltiden. Sedan byggnadstiden har endast ett fåt... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2007

Lye kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Kyrkans äldsta del är långhuset som byggdes i slutet av 1100-talet. Tornet tillkom under första hälften av 1200-talet och det stora koret, som ersatte ett romanskt kor på platsen, och sakristian tillfogades ett stycke in på 1300-talet av den på ön vid denna tid verksamma byggnadshytta som går under namnet ”Egypticusverkstaden”. Utmärkande för hyttans arbeten är bl.a. de rikt utsmyckade portalerna, på vilket korportalen i Lye är ett mycket gott exempel. I korfönstren finns dessutom Nordens största bevarades glasmålningssvit från medeltiden.

Sedan byggnadstiden har endast ett fåt...

Läs mer i eget fönster

År 1058 - 1058 Nybyggnad
Åtgärd	Byggnadsår enligt Strelow.

År 1100 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Skeppsristningar i tornet och långhuset (s. 1400-tal enl. SvK). Gravstenar av kalksten i korgolvet över Gairvald i Lyes son, över Peter Megensarve (Mangsarve) och över Botulv Mannegårde.

År 1150 - 1150 Ändring
Åtgärd	e 1150. Ett romanskt kor byggdes, nu försvunnet. N långhusportalen och sakristians fönster är återanvända från 1100-talskoret.

År 1175 - 1200 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus

År 1175 - 1200 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Långhusets rundbågeportaler, en i norr och en i söder

År 1175 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	omkring 1175 - 99. Långhuset byggdes. Relikkista av stenmästaren Sigraf, inmurad i tornets V portal.
Upphovsman	Sigraf (Övrig)

År 1200 - 1250 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn

År 1200 - 1300 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt av kalksten

År 1200 - 1250 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Tornet byggdes. Avplankning i stavkonstruktion i tornets första övervåning.

År 1240 - 1259 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten.

År 1245 - 1245 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	1245 (ev.) Inskrift med majuskler på N långhusväggen.

År 1325 - 1350 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Kalkmålningar i koret

År 1325 - 1350 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor, bredare än långhuset

År 1325 - 1350 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia

År 1325 - 1350 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Spetsbågig korportal
Upphovsman	Egypticus (Konstnär - Bildhuggare)

År 1325 - 1350 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Glasmålningar i korfönstren
Upphovsman	Lyemästaren (Konstnär - Glaskonstnär)

År 1325 - 1350 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Det romanska koret revs och det nuvarande koret och sakristian byggdes. Glasmålningarna i korets Ö och S fönster. Väggskåpet i korets N mur. Kalkmålningarna på korets N mur och i korvalvet (GKM anger ”ca 1325-35” av ”’Egypticus’ målare”).
Upphovsman	Egypticus (Konstnär)

År 1425 - 1450 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Altartavla, sedan 1876 i SHM (försåld).

År 1430 - 1470 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålning på långhusets väggar
Upphovsman	Passionsmästaren (Konstnär)

År 1440 - 1459 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålningar i långhuset och koret av ”Passionsmästaren”. Komplettering av 1300-talsmålningarna på långhusets N mur.
Upphovsman	Passionsmästaren (Konstnär)

År 1449 - 1449 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll av kalksten i korgolvet över Olav Lilla Rone och hans söner Liknvid och Simon. Gravsten av kalksten i korgolvet över Jakob Mannegårde, ”skjuten ihjäl med en bössosten från Visborg, då kung Erik (av Pommern) var belägrad på nämnda slott”.

År 1496 - 1496 Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Altarskåp, donerat av Jon från Mangårde.

År 1496 - 1496 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Altarskåpet, skänkt av bonden Jon Mannegårde. Triumfkrucifixet.

År 1530 - 1570 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålning, två scener i långhusets västra del

År 1540 - 1559 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålning V om S långhusportalen.

År 1600 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Skriftestol i korets NÖ hörn, borttagen 1891. Dopfuntslock, ljuskronor (12-armad resp. 16-armad) av mässing.

År 1650 - 1650 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan gjuten av Jurgen Putensen, Stockholm.
Upphovsman	Jurgen Putensen (Klockgjutare)

År 1660 - 1669 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkar.

År 1694 - 1694 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravsten av sandsten i korgolvet över barnen Per Larsson Bjärges, Lars Hansson Bjärges och Gertru Hansdotter.

År 1700 - 1799 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Målningar, akantusrankor och en Kristusframställning i långhusets tak

År 1700 - 1700 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	omkring 1700 Innertaket målades av Rasmus Bartsch.
Upphovsman	Rasmus Bartsch (Konstnär)

År 1700 - 1799 Ändring
Åtgärd	Kalkmålningarna kalkades över. Bänkar.

År 1705 - 1705 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol, målad 1726

År 1705 - 1705 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen. Bekännelsepall och altarskrank (det senare ersatt 1891).

År 1725 - 1725 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	1725? Draperimålning kring korfönstret, akantusrankor kring sakristidörren, dekor kring korportalen och i korvalvet. I långhuset draperier kring fönstren på N och S sidorna samt akantusslingor nedtill på väggarna (tidpunkten osäker).

År 1726 - 1726 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen målades av Jöns Wulff.
Upphovsman	Jöns Wulff (Konstnär)

År 1740 - 1759 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Nummertavla av Johan Hernell.
Upphovsman	Johan Hernell (Konstnär)

År 1779 - 1779 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Ny tornhuv, sannolikt efter ritningar av arkitekt Olof Tempelman, Stockholm. Huven byggdes sannolikt av byggmästare Hans Hesselby.
Upphovsman	Olof Tempelman (Arkitekt)

År 1854 - 1854 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Långhusets fönster togs upp (N sidan) resp. förstorades (S sidan).

År 1858 - 1858 Fast inredning - skrank
Åtgärd	Ett skrank som avgränsade ett magasinsutrymme i tornrummet togs bort.

År 1860 - 1869 Underhåll
Åtgärd	1860-tal? Dragstag i koret.

År 1888 - 1888 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Spåntak på koret enl. foto.

År 1891 - 1891 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredning

År 1891 - 1891 Ändring - restaurering
Åtgärd	Genomgripande restaurering efter förslag av arkitekt Gustaf Pettersson, Stockholm. (Ritningar daterade 1889 i ATA). Byggmästare Nils Pettersson, Visby.  Ny, öppen bänkinredning (ersatte bänkinredning från 1700-talet).  Korbänken och skriftestolen i koret avlägsnades.  Nytt altarskrank (ersatt vid restaureringen 1954-55).  Orgelläktare.  Nya fönsterglas.  Nytt portblad i S och N långhusportalerna.  Ny puts på innerväggarna.  Nya cementgolv med inlagda gravhällar i kor och långhus, trägolv i bänkkvarteren.  Predikstolen övermålad med brun färg (stämmer ej med foto från 1915 i ATA, se sid. XX!).  Nummertavlan guldbronserades.
Upphovsman	Gustaf Pettersson (Arkitekt)

År 1891 - 1891 Ändring - restaurering

Åtgärd

Genomgripande restaurering efter förslag av arkitekt Gustaf Pettersson, Stockholm. (Ritningar daterade 1889 i ATA). Byggmästare Nils Pettersson, Visby.  Ny, öppen bänkinredning (ersatte bänkinredning från 1700-talet).  Korbänken och skriftestolen i koret avlägsnades.  Nytt altarskrank (ersatt vid restaureringen 1954-55).  Orgelläktare.  Nya fönsterglas.  Nytt portblad i S och N långhusportalerna.  Ny puts på innerväggarna.  Nya cementgolv med inlagda gravhällar i kor och långhus, trägolv i bänkkvarteren.  Predikstolen övermålad med brun färg (stämmer ej med foto från 1915 i ATA, se sid. XX!).  Nummertavlan guldbronserades.

Upphovsman

Gustaf Pettersson (Arkitekt)

År 1900 - 1900 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgel av Åkerman & Lund, Stockholm.
Upphovsman	Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1932 - 1932 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Spåntak på kor, långhus (ej S takfallet) och sakristia enl. foto.

År 1933 - 1933 Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Altarskåpet konserverades av konservator Alfred Nilsson, Stockholm. Värmeledning med pannrum under sakristian.
Upphovsman	Alfred Nilsson (Konservator)

År 1939 - 1939 Underhåll
Åtgärd	Tornhuven reparerades genomgripande och mättes samtidigt upp.

År 1942 - 1942 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Glasmålningarna restaurerades av R. Lydahl, Etelhem.
Upphovsman	R Lydahl (Konservator)

År 1949 - 1949 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	”Brandbotten” över långhuset och förhöjning av innertaket.

År 1954 - 1955 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering efter förslag av arkitekterna Erik Fant och Olle Karth.  Nytt spåntak på koret (tidigare faltak).  Omputsning av fasaderna.  Invändig rengöring av väggar och valv samt framtagning av kalkmålningarna, träinnertakets målning samt ursprungliga färgskikt på predikstol, dopfuntslock och nummertavla (konservator Erik Olsson, Sanda), varvid ornamental målning från 1700-talet avlägsnades.  Långhusmurarna och innertaket höjdes ca 1 m och ett brandtak av betong lades in ovanför trätaket.  Orgelläktaren revs och ersattes med ett orgelpodium.  Nytt altarskrank.

Upphovsman

Erik Fant (Arkitekt)

Erik Olsson (Konservator)

Olle Karth (Arkitekt)

År 1961 - 1961 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Triumfkrucifixet konserverades av konservator Erik Olsson, Sanda. Övre korsarmen förnyades. Krucifixet återuppsattes i triumfbågen på en ny trabesbjälke (tidigare sedan 1908 deponerat i Gotlands fornsal; enl. handlingar i ATA skedde detta 1964). Gravhäll inlagd i korgolvet (tidigare placerad mot sakristians Ö mur).
Upphovsman	Erik Olsson (Konservator)

År 1966 - 1966 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Omläggning av taken över kor och sakristia (?). El-belysning.

År 1968 - 1968 Ändring - restaurering, exteriör
Åtgärd	Utvändig restaurering efter förslag av ing. Ingmar Holmström, Stockholm.  Nya faltak på tät bördning på kor, långhus och sakristia (utbyte av spåntaken).  Hängrännor och stuprör.  Ny fasadputs.
Upphovsman	Ingmar Holmström (Ingenjör)

År 1971 - 1971 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ny orgel av Johan Grönvall Orgelbyggeri, Lilla Edet.
Upphovsman	Johan Grönvall Orgelbyggeri (Orgelbyggeri)

År 1973 - 1973 Teknisk installation
Åtgärd	El-värmeinstallation. El-ringning, fasadbelysning.

År 1990 - 1990 Underhåll
Åtgärd	Tornhuven reparerades, entreprenör Byggnadshyttan.

År 1996 - 1996 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Konservering av stenkistan i N portalens omfattning av J & B Stenkonservering.
Upphovsman	J & B Stenkonservering (Konservator)

År 1996 - 1997 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Glasmålningarna konserverades och återmonterades i nytt läge innanför ytterglasen. Konservator Gustaf van Treck, München.
Upphovsman	Gustav van Treek (Konservator)

År 1998 - 1998 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Altarskåpet konserverades av konservator Marja-Liisa Alm, Visby.
Upphovsman	Marja-Liisa Alm (Konservator)

År 2005 - 2005 Specifika inventarier - textilskåp
Åtgärd	Nya textilskåp i sakristian genom textilkonsultfirma Lotine.

GOTLAND LYE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, LYE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning