Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND LUMMELUNDA KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, LUMMELUNDA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

511-8.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
LUMMELUNDA KYRKA (akt.), LUMMELUNDA KYRKA (akt.)

1180 - 1220

1200 - 1200

Gotland
Gotland
Gotland
Lummelunda
Stenkyrka församling
Visby stift
Lummelunda kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2010

Lummelunda kyrka är med undantag för sakristian uppförd under medeltiden. Det nuvarande tornet och långhuset byggdes i en etapp omkring 1200 tillsammans med ett nu rivet kor. Vid mitten av 1300-talet revs det romanska koret och ersattes av ett större, gotiskt kor. Den nuvarande sakristian uppfördes på 1960-talet som ersättning för en äldre sakristia från 1700-talet.
På 1600-talet gavs möjligheter till förändringar av kyrkobyggnaden. Bl.a. nybyggdes tornhuven, nya fönster togs upp i långhuset och en sakristia byggdes. På 1700- och 1800-talet förändrades fönsterdispositionen ytterligare i långhuset. Från 1600-talet och framåt har tak...

Läs mer i eget fönster

År 1110 - 1350 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt
År 1180 - 1220 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och torn. Även ett mindre, ev absidförsett, kor, som senare revs
År 1180 - 1220 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Rundbågig långhusportal
År 1180 - 1220 Nybyggnad - Torn
Torn
År 1200 - 1200 Nybyggnad
omkring 1200. En romansk kyrka byggdes på platsen, varav långhus och torn återstår (GK; SvK anger byggnadstiden till o. 1250).
År 1200 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Dopfunten samt träskulptur föreställande den helige Antonius (GF).
År 1250 - 1300 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Ornamentala målningar i tornbågen
År 1270 - 1299 Ändring - ombyggnad
Tornbågen vidgades och målades (GK; GKM anger o 1250).
År 1330 - 1370 Nybyggnad - Korparti
Rakslutet kor, bredare än långhuset. Ersatte ett äldre kor
År 1330 - 1370 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Spetsbågig korportal
År 1340 - 1359 Rivning
Det romanska koret revs och det nuvarande koret och den provisoriska östra delen av långhuset byggdes (GK; SvK anger o 1340 och “Egypticus“). Målningar på korets väggar och valv (GK; GKM).

Egypticus (Byggmästare)

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i kor och långhus
År 1400 - 1400 Specifika inventarier - kyrkklocka
omkring 1400. Kyrkklockan (GKR).
År 1440 - 1459 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Muralmålning (Yttersta domen) i koret (GKM; GK anger “1400-talets senare del“), samt passionsfris i långhuset (GKM).
År 1500 - 1500 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
omkring 1500. Träskulptur föreställande S:t Antonius (GK; SvK anger t 1500-tal, samt att skulpturen under en period varit placerad på långhusportalens vimpergkrön).
År 1600 - 1699 Nybyggnad - Sakristia
1600-tal ? En sakristia byggdes (ATA).
År 1621 - 1621 Underhåll - takstol
Takstolen på koret delvis utbytt (SvK).
År 1624 - 1624 Fast inredning - predikstol
Predikstolen målades (SvK).
År 1628 - 1628 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Korbänken och dopfunten målades (GSvK).
År 1636 - 1636 Nybyggnad - Torn
Tornhuven byggdes av Diunis Lauritzen, Norrlanda (SvK).

Diunis Lauritzen (Byggmästare)

År 1646 - 1646 Ändring
Tegeltak omtalas i räkenskaperna (SvK).
År 1652 - 1652 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan, skänkt av Christoffer Neuman o h h (GK, SvK).
År 1660 - 1670 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning
År 1660 - 1670 Fast inredning - predikstol
Predikstol
År 1660 - 1669 Ändring - ombyggnad
Ny predikstol och bänkinredning. Nya fönster togs upp i långhuset, medeltidsmålningarna ersattes med draperier och akantusslingor (GK).
År 1661 - 1661 Arkitekturbunden utsmyckning
Malmkrona skänkt av Christoffer Neuman o h h (GK, SvK).
År 1663 - 1663 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla

Johan Bartsch d ä (Konstnär)

År 1663 - 1663 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan (SvK), målades av Johan Bartsch (GK, GKS).

Johan Bartsch (Konstnär)

År 1664 - 1664 Fast inredning - predikstol
Predikstolstrappan (SvK).
År 1665 - 1665 Ändring - ombyggnad, fönster
Det norra långhusfönstret togs upp (SvK).
År 1700 - 1799 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Dekormålning, vissa rester
År 1700 - 1799 Nybyggnad - Sakristia
Sakristian byggdes (GK).
År 1713 - 1713 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av målad kopparplåt över överste Jean Elfkrona (GF).
År 1732 - 1732 Ändring - ombyggnad, fönster
Nytt fönster i långhusets förlängningsdel (SvK).
År 1739 - 1739 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia (datering oklar, omtalas tidigast 1739)
År 1751 - 1751 Ändring - ombyggnad
Tegel lades på en ny, lägre takkonstruktion på långhuset (tidigare faltak; SvK). Innertaket av trä i långhuset tillkom, byggt av Hans Lauks, dekorerat med moln, numera rivet (GK). Målare Nils Sahlin (SvK, GKS), som även renoverade altartavlan (SvK).

Hans Lauks (Okänd)

Nils Sahlin (Konstnär)

År 1767 - 1767 Ändring - ombyggnad
Nytt fönster i långhusets förlängningsdel (SvK).
År 1775 - 1778 Ändring - ombyggnad, golv
Stengolv lades i hela kyrkorummet och i sakristian (SvK).
År 1781 - 1781 Fast inredning - port
Nytt portblad i långhusportalen (SvK).
År 1785 - 1785 Arkitekturbunden utsmyckning
Minnestavla i koret (GK).
År 1826 - 1826 Ändring - ombyggnad, fönster
Södra långhusfönstret vidgades (SvK).
År 1848 - 1848 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen kompletterades (SvK).
År 1849 - 1849 Fast inredning - port
Ny dörr i tornportalen (SvK).
År 1857 - 1857 Fast inredning - läktare
Läktare (SvK).
År 1861 - 1861 Ändring - ombyggnad, interiör
Trägolv i kyrkorummet. Bänkar togs bort i tornrummet (SvK).
År 1873 - 1873 Fast inredning - orgel
Orgel på läktaren (SvK).
År 1914 - 1914 Teknisk installation - värme
Kyrkan värmdes av “3 portativa fotogenkaminer“ (SvK).
År 1919 - 1919 Teknisk installation - värme
Värmekamin i långhusets sydöstra hörn med tillhörande skorsten (ATA).
År 1933 - 1933 Konservatorsarbeten
Hittas ett flertal textilier bl.a. ”prästkappor och sammetshåvar” samt altarkläde från 1880 illa tilltygade. Konserverades (GF).
År 1940 - 1940 Ändring - restaurering
Ut- och invändig restaurering efter förslag av länsarkitekt Olle Karth, Visby: Omläggning av tegeltaken, omputsning av fasaderna, nytt uppvärmningssystem, utrivning av västläktaren (ATA).

Olle Karth (Arkitekt)

År 1955 - 1955 Underhåll
Tornhuven reparerades efter förslag av byggmästare K E Lydahl, Bjärges (GF). (ATA). Ny panel på tornhuven.

K E Lydahl (Byggmästare)

År 1955 - 1955 Ändring - ombyggnad, yttertak
Långhusets faltak byttes mot tegel, hängrännor och stuprör monterades (GF).
År 1960 - 1961 Ändring - restaurering
Restaurering efter förslag av arkitekt Åke Porne, Stockholm: Nytt faltak på långhuset, omputsning och kalkavfärgning av fasaderna, nya kolonnetter i långhusportalen, nya blyglas i fönstren, installation av uppvärmningssystem (varmluftspanna) och elektrisk belysning, rivning av den gamla sakristian och nybyggnad av ny sakristia, borttagning av brädvägg mot tornrummet, ny orgel tillverkad av Åkerman & Lund på ny plats i långhuset (N väggen i långhusets nedre del), långhusets svagt stickbågiga träinnertak ersatt med betongvalv, dopfunten flyttad från koret till tornbågen, framtagning och konservering av muralmålningarna i tornbågen, koret och långhuset samt konservering av träinredningen (konstnär Erik Olsson Sanda), framtagning av stengolvet i koret genom bortrivning av trägolv (GF). I samband med återinvigningen skänktes ett flertal textilier som mässkrud, stola, kalkduk m.m. (Gotl.).

Erik Olsson (Konservator)

Åke Porne (Arkitekt)

Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1971 - 1971 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Vid inspektion för att minska riskerna för olycksfall noterades följande: elektrisk belysning saknas i torntrappa och vind, torntrappan saknar handledare, vidare saknas det vilplan och skyddsräcken för att klara av skötseln av klockorna (GF).
År 1986 - 1986 Konservatorsarbeten
Korportalen konserverades av RAÄ:s tekniska institution (GF).
År 1989 - 1989 Ändring
Långhusets betongvalv dekorerades av konstnär Harald Norrby med det tidigare takets bemålning som förlaga (GK). Orgel av Septima Orgel AB, Umeå (ISO).

Harald Norrby (Konstnär)

Septima Orgel AB) (Orgelbyggeri)

År 1996 - 1996 Fast inredning - altare
Centralaltare skänkt av kyrkorådets ordf. K-R Wickman (GT).
År 1999 - 1999 Ändring - restaurering, exteriör
Utvändig restaurering efter förslag av Jan Utas, Visby, entreprenör Byggnadshyttan:  Teglet på långhustaket byttes ut.  KC-putsen på fasaderna knackades bort, fasaderna kalkputsades och vitkalkades förutom på långhusets N fasad där putsen enbart lagades i.  Naturstensytorna rengjordes och foglagades.  Korfönstrena kittades och målades.  Ljudgluggar och vissa fönsteromfattningar i koret konserverades.  Trappor och stegar i tornhuven kompletterades med handledare och vilplan (GF).

Jan Utas (Arkitekt)

År 2001 - 2001 Konservatorsarbeten
Konservering av torn- långhus- och korportalerna av Marianne Gustafsson-Belzacq (GF).

Marianne Gustafsson-Belzacq (Konservator)

År 2006 - 2006 Fast inredning - bänkinredning
Lös bänkinredning restaurerades och en ställning för förvaring av bänkinredningen byggdes på sockenmagasinets vind (GF).