
			Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND LEVIDE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, LEVIDE KYRKA

Byggnadspresentation
Namn	LEVIDE KYRKA (akt.), LEVIDE KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1058 - 1058 1200 - 1260 1200 - 1229
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Levide
Församling	Levide församling
Stift	Visby stift
Adress	Levide kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår Ej registrerat Levide kyrka är med undantag för sakristian, som tillkom 1726, i sin helhet uppförd under medeltiden. Den byggdes som församlingskyrka för Levide församling, och används fortfarande för detta ändamål. Kyrkans äldsta delar är koret och absiden, vilka uppfördes under 1100-talets senare del. Troligen fanns då en träkyrka på platsen. I början av 1200-talet byggdes långhuset, och sist – vid mitten av samma århundrade – tillkom tornet. Kyrkan har förutom tillkomsten av sakristian inte undergått några större utvändiga förändringar sedan byggnadstiden. På norra sidan av långhuset har ett fönster tagits upp eller utvidgats på 1800-tale... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår Ej registrerat

Levide kyrka är med undantag för sakristian, som tillkom 1726, i sin helhet uppförd under medeltiden. Den byggdes som församlingskyrka för Levide församling, och används fortfarande för detta ändamål.

Kyrkans äldsta delar är koret och absiden, vilka uppfördes under 1100-talets senare del. Troligen fanns då en träkyrka på platsen. I början av 1200-talet byggdes långhuset, och sist – vid mitten av samma århundrade – tillkom tornet.

Kyrkan har förutom tillkomsten av sakristian inte undergått några större utvändiga förändringar sedan byggnadstiden. På norra sidan av långhuset har ett fönster tagits upp eller utvidgats på 1800-tale...

Läs mer i eget fönster

År 1058 - 1058 Nybyggnad
Åtgärd	Byggnadsår enligt Strelow.

År 1100 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfuntsfot
Upphovsman	Byzantios (Konstnär - Bildhuggare)

År 1100 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfuntsfot av sandsten, tillskriven anonymmästaren ”Byzantios”, nu i Gotlands fornsal.
Upphovsman	Byzantios (Konstnär)

År 1170 - 1199 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Koret och absiden uppfördes (SvK anger ”1200-talets förra hälft”).

År 1200 - 1260 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus och kor med absid

År 1200 - 1250 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Rundbågeportal, koret

År 1200 - 1250 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Långhusportal.
Upphovsman	Calcarius (Konstnär - Bildhuggare)

År 1200 - 1260 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor med absid

År 1200 - 1229 Nybyggnad
Åtgärd	Långhuset byggdes, sydportal av ”Calcarius”.
Upphovsman	Calcarius (Konstnär)

År 1240 - 1259 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Tornet byggdes. Målade invigningskors (4 st.).

År 1250 - 1300 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Spetsbågig portal, tornet

År 1250 - 1300 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn

År 1280 - 1320 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Kvadermålning, triumfbåge

År 1300 - 1300 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	omkring 1300. Kyrkan moderniserades i gotisk stil genom att långhusets S portal justerades till spetsbågesstil, ett gotiskt fönster sattes in i långhusets S mur och triumf- och tornbågarna vidgades. Kalkmålningen (kvadermönster) på triumfbågen tillkom (GKM anger tidpunkten till o. 1245). Troligen sattes även en nordportal i långhuset igen vid detta tillfälle.

År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Processionskrucifixet.

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Målningar i långhuset
Upphovsman	Passionsmästaren (Konstnär)

År 1440 - 1459 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålningar av ”Passionsmästaren” på S långhusväggen. Kristofferbild av samme målare i långhusets SV hörn.
Upphovsman	Passionsmästaren (Konstnär)

År 1467 - 1467 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklocka, sannolikt gjuten av Hermen van Lövede.
Upphovsman	Hermen van Lövede (Klockgjutare)

År 1600 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Akantusrankor i absidvalvet

År 1640 - 1659 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten tillverkades.

År 1662 - 1662 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats
Upphovsman	Johan Bartsch d ä (Konstnär)

År 1662 - 1662 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt i sandsten, troligen målad av Johan Bartsch d ä

År 1662 - 1662 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Altartavlan målades av Johan Bartsch d.ä. (GK, GKS och RAÄ anger ”1663”). Dopfunten målades av Johan Bartsch d.ä.
Upphovsman	Johan Bartsch d ä (Konstnär)

År 1670 - 1700 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol

År 1680 - 1700 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredning, målad 1702

År 1680 - 1689 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen tillverkades av kyrksnickaren Jochim Sterling, Visby.
Upphovsman	Jochim Sterling (Hantverkare - Snickare)

År 1682 - 1682 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Epitafium på N korväggen över en prästfamilj.

År 1685 - 1685 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Korbänk
Upphovsman	Rasmus Bartsch (Konstnär - Dekormålare)

År 1685 - 1685 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen målades av Andreas Hamborger. Korbänken ”bygd…af Paul Wäfver”.
Upphovsman	Paul Wäfver (Övrig)

År 1689 - 1689 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Altarskranket. Kyrkoherde Petrus (Hercules) Briants epitafium målades av Andreas Hamborger. Sandstensepitafiet hugget före 1689, möjligen av Elias Meisen i Burgsvik.
Upphovsman	Andreas Hamborger (Konstnär) Elias Meisen (Konstnär)

År 1689 - 1689 Arkitekturbunden utsmyckning

Åtgärd

Altarskranket. Kyrkoherde Petrus (Hercules) Briants epitafium målades av Andreas Hamborger. Sandstensepitafiet hugget före 1689, möjligen av Elias Meisen i Burgsvik.

Upphovsman

Andreas Hamborger (Konstnär)

Elias Meisen (Konstnär)

År 1689 - 1689 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Korbänken målad av Rasmus Bartsch. Ljuskrona av mässing, skänkt av Paul Wäfvare.
Upphovsman	Rasmus Bartsch (Konstnär)

År 1694 - 1694 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Kyrkan kalkades sannolikt invändigt samt försågs med en rad målade bibel- och psalmcitat på väggar och pelare. Akantusmålningen i absidvalvet tillkom (GK anger ”1700-talet”).

År 1700 - 1700 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	omkring 1700. Bänkinredning

År 1702 - 1702 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen målades (GKS anger t. 1700-tal).

År 1740 - 1759 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Nummertavla tillverkad av Johan Hernell.
Upphovsman	Johan Hernell (Konstnär)

År 1748 - 1748 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Votivskeppet, skänkt till kyrkan av Olof Olofsson, Silte.

År 1781 - 1781 Ändring
Åtgärd	Årtal i äldre vindflöjel i ringkammaren, samt på en äldre spirstock, förvarad i tornhuven. Inskriften på spirstocken anger att ”Halvar bygt denne Torn”.

År 1786 - 1786 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia

År 1786 - 1786 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristian byggdes.

År 1813 - 1813 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Faltaken bristfälliga.

År 1827 - 1827 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	Kyrkan restaurerades invändigt, varvid det östra fönstret i långhusets nordvägg förstorades. Stengolvet i koret lades om och höjdes ¼ aln (15 cm), nya trägolv lades in i långhuset och tornet. Bänkindelningen ändrades från tre till två bänkkvarter i bredd (utfördes 1828?).

År 1832 - 1832 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan omgjuten av S. Ch. Grönwall, Stockholm.
Upphovsman	Samuel Ch Grönwall (Klockgjutare)

År 1833 - 1833 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Kyrkan uppges vara i gott skick.

År 1835 - 1835 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Predikstolen, korbänken, bänkinredningen och altarskranket målades över med brun färg av målaren Nils (Niclas) Timgren.
Upphovsman	Nils Timgren (Konstnär)

År 1838 - 1838 Ändring
Åtgärd	Kyrkans inre skrapades rena varvid de medeltida målningarna till största delen avlägsnades, interiören putsades med kalkbruk och ”vitlimmades”, och bänkarna målades (det senare av målaren N. Timgren, Visby).
Upphovsman	Nils Timgren (Konstnär)

År 1849 - 1849 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Det västra fönstret i långhusets nordvägg togs upp eller utvidgades.

År 1892 - 1892 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln, byggd av firma Åkerman & Lund, Stockholm. Fasaden ritades av arkitekt Gustaf Pettersson, Stockholm. Orgelpodium. Korgolvet lagades med cement.
Upphovsman	Gustaf Pettersson (Arkitekt) Åkerman och Lund (Orgelbyggeri)

År 1892 - 1892 Fast inredning - orgel

Åtgärd

Orgeln, byggd av firma Åkerman & Lund, Stockholm. Fasaden ritades av arkitekt Gustaf Pettersson, Stockholm. Orgelpodium. Korgolvet lagades med cement.

Upphovsman

Gustaf Pettersson (Arkitekt)

Åkerman och Lund (Orgelbyggeri)

År 1900 - 1900 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	omkring 1900. Ljuskrona av bronserat trä

År 1902 - 1903 Ändring - restaurering, exteriör

Åtgärd

Utvändig restaurering efter förslag av byggmästare Nils Pettersson, Visby, byggmästare O. J. Karlsson, Alva:  Långhusets och korets faltak byttes ut mot falsad, svartmålad plåt.  Nya dörrblad i långhus- och korportalerna.  De båda fönstren i långhusets nordvägg och det S absidfönstret återställdes till sitt förmodade medeltida utseende.  De medeltida målningarna på långhusets väggar togs fram, restaurerades och kompletterades i ”Passionsmästarens” stil av konservator C. Wilhelm Pettersson, Stocksund, efter förlagor av arkitekt Axel Herman Hägg, London. Bl. a. nymålades en passionsfris med rekonstruerade scener samt helgonfigurer på N långhusväggen och på den Ö delen av den S väggen (GKM anger tidpunkten till 1904). Dekorativa schablonmålningar på bågar och valv (utfördes 1905?) samt på korbänken (utfördes 1906!) av målaren Johan Gardelin, Hemse.  Kamin med tillhörande rökkanal och skorsten installerades i långhusets NÖ hörn.  Invändig ”upputsning” av kyrkans inre väggar och valv.

Upphovsman

Axel Herman Hägg (Arkitekt)

Carl Wilhelm Pettersson (Konservator)

Johan Gardelin, Hemse (Konstnär)

Nils Pettersson (Byggmästare)

År 1904 - 1904 Fast inredning - port
Åtgärd	Nytt dörrblad i tornportalen av N. Karlsson, Smiss i Gerum. Det medeltida portbladet förvaras i Gotlands fornsal.
Upphovsman	N Karlsson (Hantverkare)

År 1905 - 1905 Underhåll
Åtgärd	Plåttaken hade brister vilka åtgärdades genom målning med järnmönja och linolja.

År 1906 - 1906 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona av mässing, skänkt av Levide ungdomsförening. Hänger vid triumfbågen.

År 1911 - 1911 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkan (tornet?) rappades utvändigt av byggmästare Gust. Pettersson, Fardhem.

År 1922 - 1922 Ändring
Åtgärd	Nya kolonnetter med kapitäl och baser sattes in i ljudgluggarna. Vid en besiktning av representanter för riksantikvarien noterades att kyrkan hade svåra fuktskador invändigt.

År 1923 - 1923 Underhåll
Åtgärd	Invändiga reparationer på puts och bänkar (svampskador).

År 1938 - 1938 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkan ”rappad” av byggmästare August Pettersson, Fardhem.

År 1956 - 1957 Ändring - restaurering

Åtgärd

Ut- och invändig restaurering efter förslag av arkitekt Nils Arne Rosén, Stockholm:  Tornhuven förnyades.  Tornets fasader putsades (med cementhaltigt bruk) och vitkalkades.  Nya faltak på kor, absid, långhus och sakristia (på koret och långhuset lades de ovanpå det gamla plåttaket).  Det södra absidfönstret rekonstruerades.  Det fyrpassformade fönstret ovanför det S sidoaltaret togs fram.  Arkeologisk utgrävning i koret.  Predikstolen flyttades från långhusets SÖ hörn till det NÖ hörnet, varvid en ny trappa tillverkades och den äldre trappan och ryggstycket slopades. Den ursprungliga bemålningen togs fram.  Trägolven i absiden, långhuset och tornet byttes mot kalkstensgolv med nya trägolv i bänkkvarteren. Stengolvet i koret lades om och sänktes något.  Kalkmåleriet på triumfbågen togs fram och rekonstruerades (konservator Erik Olsson, Sanda).  Ursprunglig målning på korbänken och altarskranket togs fram.  Inredningen och de fasta inventarierna rengjordes och retuscherades m.m.  Bänkkvarteren kortades och lösa stolar inrättades i mittravén i långhuset.  Orgeln renoverades.  Ny vindflöjel med årtalet 1957.  Kaminen togs bort och el-värme installerades med bänkvärmare och radiatorer utefter väggarna.  Ljuskrona av mässing, tillverkad av Jac. Dahlström, Visby, skänkt av Elin Johansson, Ollajvs. Hänger över N bänkkvarteret.

Upphovsman

Erik Olsson (Konservator)

Jac Dahlström (Konstnär)

Nils Arne Rosén (Arkitekt)

År 1973 - 1973 Ändring
Åtgärd	Ett kassaskåp insattes i nischen i altaret.

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND LEVIDE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, LEVIDE KYRKA