
			Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND KÄLLUNGE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, KÄLLUNGE KYRKA

Byggnadspresentation
Namn	KÄLLUNGE KYRKA (akt.), KÄLLUNGE KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1072 - 1072 1100 - 1170 1140 - 1159
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Källunge
Församling	Gothems församling
Stift	Visby stift
Adress	Källunge kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2006 Källunge kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Den är en av öns märkligaste kyrkor i så motto att en relativt liten romansk 1100-talskyrka under 1300-talet försetts med ett mycket stort gotisk kor, vilket alltsedan dess tjänat som gudstjänstrum för församlingen. Det höga koret vidbyggt det låga tornet och långhuset ger kyrkan dess karakteristiska profil, synlig på långt håll i landskapet. Den äldsta delen av den romanska kyrkobyggnaden – ett absidkor – bör ha byggts under första hälften av 1100-talet, medan det nuvarande långhuset och tornet (”gammalkyrkan”) kom till vid mitten av samma århundrade. Absidkoret revs i slu... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2006

Källunge kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Den är en av öns märkligaste kyrkor i så motto att en relativt liten romansk 1100-talskyrka under 1300-talet försetts med ett mycket stort gotisk kor, vilket alltsedan dess tjänat som gudstjänstrum för församlingen. Det höga koret vidbyggt det låga tornet och långhuset ger kyrkan dess karakteristiska profil, synlig på långt håll i landskapet.

Den äldsta delen av den romanska kyrkobyggnaden – ett absidkor – bör ha byggts under första hälften av 1100-talet, medan det nuvarande långhuset och tornet (”gammalkyrkan”) kom till vid mitten av samma århundrade. Absidkoret revs i slu...

Läs mer i eget fönster

År 1000 - 1099 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Vindflöjeln, nu i Gotlands fornsal (en kopia monterad på en spirstång i korets NÖ hörn) (SvK anger att vindflöjeln kan dateras till ”1000-talets början”). Korsfästelserelief (bysantinsk) i steatit, sannolikt härrörande från kyrkan, funnen i socknen, numera i SHM (SvK anger tillkomsttiden till ”från 1000-talet eller 1100-talet”).

År 1072 - 1072 Nybyggnad
Åtgärd	Byggnadsår enligt Strelow.

År 1100 - 1170 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus och torn. Det ursprungliga absidkoret senare rivet (1300-talet). Långhuset fungerar idag som förhall.

År 1100 - 1170 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Bysantinska kalkmålningar i kyrkans romanska del

År 1100 - 1170 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn

År 1100 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt
Upphovsman	Byzantios (Konstnär - Bildhuggare)

År 1100 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten av sandsten av anonymmästaren ”Byzantios” (SvK anger ”c. 1130-70”).
Upphovsman	Byzantios (Konstnär)

År 1140 - 1159 Nybyggnad
Åtgärd	Det romanska långhuset och tornet (”gammalkyrkan”) byggdes (GK anger ”1100-talets mitt eller något tidigare”, SvK anger ”1100-talets början eller 1000-talet). Bysantinska kalkmålningar i triumfbågen och på långhusets väggar, idag fragmentariskt bevarade (GKM anger ”omkr. 1200”, SvK anger att de målats ”vid 1100-talets senare hälft eller omkr. 1200”).

År 1270 - 1279 Rivning
Åtgärd	”Gammalkyrkans” kor revs och en första etapp av korbygget påbörjades enligt SvK.

År 1288 - 1288 Ändring
Åtgärd	ca 1288. Arbetet med kyrkobygget avbröts troligen pga. inbördeskriget.

År 1300 - 1370 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Koret, treskeppigt, fungerar idag som långhus

År 1300 - 1370 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia

År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Kalkmålningar i det gotiska långhuset

År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Altarprydnad, varav återstår två fialliknande trätorn som ingår i den nuvarande altaruppsatsen.

År 1316 - 1316 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll i korgolvet över Ömund Segeby (Säggeby) och dennes son Gangwid.

År 1330 - 1370 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Byggnadsskulptur. Det romanska långhusets sydportal

År 1330 - 1370 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Byggnadsskulptur. Sydsidans korportal (dagens långhus)

År 1330 - 1330 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll i korgolvet över domaren Halwid Segeby (Säggeby).

År 1340 - 1359 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Det gotiska koret och sakristian byggdes (GK anger ”1300-talets förra del och mitt”). (SvK anger en första byggnadsetapp ”torde ligga på 1270-talet” och mästaren var ”Neo-Iconics” som inspirerats genom deltagande i bygget av Linköpings Domkyrka, samt att madonnan i vimpergens nisch förmodas vara utförd av ”Hamramästaren”.) Samtidigt förändrades tornet genom att ringkammaren välvdes, tornbågen vidgades, en ny klockvåning byggdes på och tornhuven fick en brantare resning. Delar av ”gammalkyrkans” långväggar revs, fundament för ett gotiskt torns N murar påbörjades. Långhuset fick en ny portal, ursprungligen troligen avsedd för ett planerat, gotiskt tornbygge. Pilastrarnas målning.
Upphovsman	Hamramästaren (Konstnär - Bildhuggare) Neo-Iconics (Byggmästare)

År 1340 - 1359 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Det gotiska koret och sakristian byggdes (GK anger ”1300-talets förra del och mitt”). (SvK anger en första byggnadsetapp ”torde ligga på 1270-talet” och mästaren var ”Neo-Iconics” som inspirerats genom deltagande i bygget av Linköpings Domkyrka, samt att madonnan i vimpergens nisch förmodas vara utförd av ”Hamramästaren”.) Samtidigt förändrades tornet genom att ringkammaren välvdes, tornbågen vidgades, en ny klockvåning byggdes på och tornhuven fick en brantare resning. Delar av ”gammalkyrkans” långväggar revs, fundament för ett gotiskt torns N murar påbörjades. Långhuset fick en ny portal, ursprungligen troligen avsedd för ett planerat, gotiskt tornbygge. Pilastrarnas målning.

Upphovsman

Hamramästaren (Konstnär - Bildhuggare)

Neo-Iconics (Byggmästare)

År 1352 - 1352 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll i korgolvet över kyrkoherden Johannes.

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Kalkmålningar i det gotiska långhuset
Upphovsman	Passionsmästaren (Konstnär)

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålningar av ”Passionsmästaren” i långhuset (GKM anger ”o. 1450”).
Upphovsman	Passionsmästaren (Konstnär)

År 1500 - 1530 Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Altarskåp

År 1500 - 1529 Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Altarskåpet tillverkades till Domkyrkan i Visby (SvK anger ”omkr. 1510-20”).

År 1576 - 1576 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Målade glasrutor i sakristians fönster (SvK anger att rutorna suttit i korfönstren och ”nyligen” insatts i sakristians fönster).

År 1579 - 1579 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll i korgolvet över Katharina Strelow (återanvänd, medeltida gravhäll).

År 1616 - 1616 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan, gjuten av Berend Bodemann, Lübeck.
Upphovsman	Berend Bodemann (Klockgjutare)

År 1632 - 1632 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll i korgolvet över Hinricus Schackt.

År 1640 - 1640 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll i korgolvet över kyrkoherden Laurentius Nicolai från Nestved.

År 1684 - 1684 Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Altarskåpet förvärvades från Domkyrkan i Visby. Bänkinredningen tillkom.

År 1685 - 1685 Underhåll
Åtgärd	Kyrkovalven, som var svaga, uppkilades, späckades och vitlimmades.

År 1686 - 1686 Ändring
Åtgärd	Träväggen i triumfbågen sattes upp.

År 1696 - 1696 Ändring
Åtgärd	Tornhuven brädtäckt åtminstone sedan denna tidpunkt, vindflöjel uppsattes.

År 1701 - 1701 Ändring
Åtgärd	En ny disk för altaret m. gångluckor, hängslar etc.

År 1705 - 1705 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Ett nytt fönster i sakristian med båge och järnverk.

År 1707 - 1707 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol, målad 1726 av Johan Hernell
Upphovsman	Christian Fedder (Hantverkare - Snickare) Johan Hernell (Konstnär)

År 1707 - 1707 Fast inredning - predikstol

Åtgärd

Predikstol, målad 1726 av Johan Hernell

Upphovsman

Christian Fedder (Hantverkare - Snickare)

Johan Hernell (Konstnär)

År 1707 - 1707 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen tillverkades av visbysnickaren Christian Fedder.
Upphovsman	Christian Fedder (Hantverkare - Snickare)

År 1715 - 1715 Fast inredning - port
Åtgärd	Dörrbladet i tronportalen tillkom

År 1716 - 1716 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Gjordes en ny fribänk vid predikstolen, till denna användes delar av den gamla predikstolen.

År 1717 - 1717 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	En ny fribänk främst i kyrkan på manfolkssidan tillverkad av gamla predikstolen.

År 1723 - 1723 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Långhustaket på ”gammalkyrkan” var brädtäckt.

År 1726 - 1726 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Predikstolen målades av Johan Hernell som också målade altardisken, skriftstolen, kyrkoskåpet och sakristidörren. Armbössan målades vid samma tillfälle.

År 1727 - 1727 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	10 druvor på predikstolen målades.

År 1728 - 1728 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Blev tvenne nya kyrkfönster insatta på västra sidan av kyrkan, ”över lilla dörren, där fönster icke varit i 100 år utan m. bräder tillslaget”.

År 1741 - 1741 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen utvidgades.

År 1748 - 1748 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Tillkom tre nya bänkar på kvinnofolkssidan sidan, bredvid koret. De tre andra på samma sida åt dörren flyttades från manfolkssidan där de stod vid predikstolen. Utbetaldes lön till snickaren för nya bänkar.

År 1750 - 1750 Underhåll - målningsarbete
Åtgärd	Utbetaldes lön för kyrkans målning.

År 1751 - 1751 Ändring
Åtgärd	Träväggen i triumfbågen målades. Vid denna tid användes ”gammalkyrkan” som sockenmagasin.

År 1761 - 1761 Fast inredning - skrank
Åtgärd	Utbetaldes lön till snickaren för ”lilla skranket” nedan vid lilla kyrkdörren och en dörr, dessutom gjordes en utbetalning för gångjärn.

År 1795 - 1795 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten flyttades fram från ingången från ”gammalkyrkan” till intill NÖ pelaren i koret.

År 1797 - 1797 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Sakristians brädgolv förnyades ”ovanpå det gamla, förfallna”.

År 1804 - 1804 Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Altarskåpet reparerades, bl.a. tillkom en krönande solskiva.

År 1856 - 1856 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Omläggning av brädgolvet i koret (det nuvarande).

År 1870 - 1899 Ändring
Åtgärd	Bänkinredningen ommålades i gråbrun färg. Långhustakets och sakristians faltäckningar byttes mot spån.

År 1895 - 1895 Ändring
Åtgärd	Nya fönsterglas, ritning av arkitekt Gustaf Pettersson, Stockholm.
Upphovsman	Gustaf Pettersson (Arkitekt)

År 1904 - 1904 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Koret målades invändigt(?).

År 1921 - 1921 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Det igensatta gotiska fönstret i ”gammalkyrkans” S fasad, som varit synligt utifrån som en nisch, återupptogs.

År 1930 - 1930 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Reparation av vindflöjeln, varvid den togs ned och deponerades i Gotlands fornsal. Kopia i kyrkan.

År 1935 - 1935 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Taket över koret var spåntäckt.

År 1947 - 1947 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Spåntäckningen på långhuset (och sakristian?) byttes mot nya faltak efter förslag av arkitekt Erik Fant, Stockholm, med glasullsisolering mellan underpanel och 2 lag falar.
Upphovsman	Erik Fant (Arkitekt)

År 1951 - 1951 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering efter förslag av arkitekt Erik Fant, Stockholm (entreprenör byggmästare Gardell, Visby, och konservator Bertil Bengtsson, Linköping):  Utgrävning i långhuset av grundmurarna till det romanska absidkoret  Golvet i ”gammalkyrkans” långhus av oregelbundna kalkstensplattor byttes mot nya, regelbundna d:o.  Innertak av omålade bräder lades in i ”gammalkyrkans” långhus.  Orgelläktaren tillkom och den gamla revs bort.  Dopfunten placerades vid korets S vägg.  Omläggning av trägolven i koret och i sakristian på gjutna betongbalkar.  Fönstret i ”gammalkyrkans” långhus återupptogs.  Elektrisk belysning och värmeledning med bl.a. arkitektritade el-armaturer i ”gammalkyrkans” långhus.  Svarta valvstrålar (1700-tal) övermålades.  1700-talsmålningen på träväggen i triumfbågen togs fram.  Renovering av väggmålningar samt altarskåp.  Ursprungliga färgskikt på bänkinredningen togs fram.

Upphovsman

Bertil Bengtsson (Konservator)

Erik Fant (Arkitekt)

År 1952 - 1952 Ändring
Åtgärd	Enligt uppgift i projekteringshandling upprättad av ing. Erik Berggrund, Bjerkings Ingenjörsbyrå, Uppsala, lades faltaken om (ej koret) detta år, fasadputsen avfärgades och invändigt gjordes en restaurering.

År 1953 - 1953 Ändring
Åtgärd	Ny skärmvägg i korets NV del.

År 1955 - 1955 Konservatorsarbeten
Åtgärd	”Gammalkyrkans” sydportal rengjordes från lavar, sprickor tätades med stenkitt och portalen impregnerades med ”Snöland Everdry” (även två baser invid kyrkans Ö mur behandlades på samma sätt) av R. S. Wibeck.
Upphovsman	R S Wibeck (Konservator)

År 1957 - 1961 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	1957 Vindflöjeln konserverades. 1961 Vindflöjeln deponerades i Gotlands fornsal.

År 1970 - 1970 Underhåll
Åtgärd	Sprickmätning i korets SÖ valv av ing. Erik Berggrund, Bjerkings Ingenjörsbyrå, Uppsala.

År 1970 - 1971 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Ny tornhuv byggdes efter förslag av ing. Erik Berggrund, Bjerkings Ingenjörsbyrå, Uppsala. Dubbel panel med tätskikt, avvattning med utvändigt stuprör.

År 1972 - 1972 Byggnadsarkeologisk undersökning
Åtgärd	Gjordes en olovlig grävning, söder om kyrkan framkom grundmurar som gav en möjlighet att fastställa det tänkta långhustes bredd. En romansk gravhäll hittades också.

År 1983 - 1983 Ändring
Åtgärd	Omläggning av faltaket över koret med ett lag tryckimpregnerade falar på läkt ovan glasfiberarmerad asfaltimpregnerad mineralfiberfilt på bef. taktäckning. Hängrännor och stuprör. Mätningsanordningar för rörelserna i korets murverk monterades i det SV hörnet.

År 1989 - 1989 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten placerades på sin nuvarande plats intill den NÖ pelaren i koret.

År 1990 - 1999 Underhåll
Åtgärd	Ljuskronorna renoverades.

År 2005 - 2005 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Textilkonsultfirman Lotine anordnade bättre förvaring för kyrkas textilier samt ombesörjde att textilierna rengjordes alt. konserverades.

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND KÄLLUNGE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, KÄLLUNGE KYRKA