
			Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND KRÄKLINGBO KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, KRÄKLINGBO KYRKA

Byggnadspresentation
Namn	KRÄKLINGBO KYRKA (akt.), KRÄKLINGBO KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1211 - 1211 1280 - 1320
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Kräklingbo
Församling	Östergarns församling
Stift	Visby stift
Adress	Kräklingbo kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2008 I koret finns en inskription med årtalet 1211, troligen tidpunkten för en invigning av kyrkan. Byggnaden bestod då av ett romanskt absidkor med långhus. Hilfeling anger att Bartolomeus var kyrkans skyddshelgon. Kyrkan dekorerades med två friser med figurmålningar, konsekrationskors och nämnda konsekrationsinskription. Omkring 1300 revs absiden i öster och den västra delen av långhuset. Ett nytt större långhus tillfogades i väster. På så sätt förvandlades det gamla koret till korutsprång och det gamla långhuset till kor. De båda sydportalerna tillkom vid denna tid och altarfönstret nygjordes. Även sakristian uppfördes nu. Sedan b... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2008

I koret finns en inskription med årtalet 1211, troligen tidpunkten för en invigning av kyrkan. Byggnaden bestod då av ett romanskt absidkor med långhus. Hilfeling anger att Bartolomeus var kyrkans skyddshelgon. Kyrkan dekorerades med två friser med figurmålningar, konsekrationskors och nämnda konsekrationsinskription.

Omkring 1300 revs absiden i öster och den västra delen av långhuset. Ett nytt större långhus tillfogades i väster. På så sätt förvandlades det gamla koret till korutsprång och det gamla långhuset till kor. De båda sydportalerna tillkom vid denna tid och altarfönstret nygjordes. Även sakristian uppfördes nu.
Sedan b...

Läs mer i eget fönster

År 1180 - 1220 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor. Kvarstår från en absidkyrka, invigd 1211 enligt inskrift. När långhuset uppfördes omkring 1300 fick koret bilda korutsprång och det gamla långhusets östra del byggdes om till kor

År 1200 - 1230 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålningar på korets norra mur.

År 1200 - 1229 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll lagd över Margareta Buterinsdotter.

År 1211 - 1211 Nybyggnad
Åtgärd	Den första kända stenkyrkan på platsen invigdes. Den bestod av kor (idag korutsprång) med absid och i V ett långhus (idag kor). Långhuset var då betydligt längre än vad det är idag. Denna kyrka dekorerades invändigt dels genom en konsekrationsinskrift (1211), dels av en fris i dess långhus. SvK anger att stenkyrkan föregicks av en träkyrka från 1100-talet. Vidare anger man att absidkoret tillfogades träkyrkan omkr. 1180 och att träkyrkans sista delar revs för att ge plats åt ett långhus av sten som stod invigningsklart 1211. Årtal som både Strelow och Taxuslistan anger.

År 1211 - 1211 Nybyggnad

Åtgärd

Den första kända stenkyrkan på platsen invigdes. Den bestod av kor (idag korutsprång) med absid och i V ett långhus (idag kor). Långhuset var då betydligt längre än vad det är idag. Denna kyrka dekorerades invändigt dels genom en konsekrationsinskrift (1211), dels av en fris i dess långhus. SvK anger att stenkyrkan föregicks av en träkyrka från 1100-talet. Vidare anger man att absidkoret tillfogades träkyrkan omkr. 1180 och att träkyrkans sista delar revs för att ge plats åt ett långhus av sten som stod invigningsklart 1211. Årtal som både Strelow och Taxuslistan anger.

År 1270 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Triumfkrucifix, sannolikt utfört av Hejnum-mästaren (SvK). Dopfunt.
Upphovsman	Hejnum-mästaren (Konstnär)

År 1280 - 1320 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus och sakristia. Det gamla långhuset, vars västra del revs, byggdes om till kor med det gamla koret som korutsprång

År 1280 - 1320 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Byggnadsskulptur. Perspektivportal på långhusets sydsida

År 1280 - 1320 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Byggnadsskulptur. Perspektivportal på korets sydsida

År 1280 - 1320 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia

År 1300 - 1350 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Korbänk

År 1300 - 1300 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	omkring 1300. V delen av långhuset revs och ett nytt större långhus uppfördes. Samtidigt uppfördes också sakristian. De båda S portalerna stammar från denna tid. SvK anger att detta skedde omkr. 1260 under mästaren ”Neo Iconicus” ledning samt att även absiden revs.
Upphovsman	Neo Iconicus (Byggmästare)

År 1300 - 1399 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Två korbänkar, GKM anger att de målats under tidigt 1300-tal. Sanctusklocka.

År 1340 - 1359 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Processionskrucifix, sannolikt utfört av Ala-mästaren (har varit deponerat i Gotlands fornsal).
Upphovsman	Ala-mästaren (Konstnär)

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Kista, nu i Gotlands fornsal.

År 1500 - 1530 Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Altarskåp
Upphovsman	Ekemästaren (Konstnär - Skulptör)

År 1500 - 1599 Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Altarskåp, utfört av Eke-mästaren.
Upphovsman	Eke-mästaren (Konstnär)

År 1600 - 1699 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Bod (magasinsbyggnad) i kalksten uppförd i anslutning till sakristia och kor

År 1621 - 1621 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Korbänkarna byggdes om (Inskr.).

År 1670 - 1670 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt i sandsten

År 1670 - 1670 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt av sandsten (Inskr.).

År 1686 - 1686 Fast inredning - skrank
Åtgärd	1686(?) Altarskrank.

År 1687 - 1687 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol
Upphovsman	Jochim Sterling (Hantverkare - Snickare)

År 1687 - 1687 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Predikstolen snickrades av Visbysnickaren Jochim Sterling (Inskr.). Dopfuntslock, trol. utfört av Jochim Sterling.
Upphovsman	Jochim Sterling (Hantverkare - Snickare)

År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Kyrkbänkar.

År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bekännelsepall/skiftpall.

År 1717 - 1717 Ändring
Åtgärd	Kyrkan plundrades av ryska trupper på bl.a. nattvardssilver, böcker, altarkläden och ljusstakar som förvarades på altaret, ljuskrona från predikstolen, tennskål ur dopfunten, mässkrudar samt de båda kyrkklockarna.

År 1740 - 1759 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Kyrkbänkarna målades om.

År 1745 - 1745 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan göts av Gerhard Meyer d.y. Stockholm. Inköptes av hr Burmeister i Stockholm.
Upphovsman	Gerhard Meyer d.y (Klockgjutare)

År 1748 - 1748 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen målades (Inskr.).

År 1758 - 1758 Ändring
Åtgärd	Nya glasfönster.

År 1789 - 1789 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Brudstol (Inskr.).

År 1793 - 1794 Fast inredning - läktare
Åtgärd	En läktare uppfördes.

År 1796 - 1796 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Tegel belades på taken fram till 1851.

År 1811 - 1811 Ändring
Åtgärd	Under läktaren hade man rustkammare för Thorborgs kompani samt magasin.

År 1816 - 1816 Ändring
Åtgärd	En bom omtalas i visitationsprotokoll, torde ha varit lagd över vägen för att förhindra vägfarare att köra förbi då gudstjänst pågick.

År 1820 - 1820 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats
Upphovsman	G A Möller (Konstnär)

År 1820 - 1820 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Det medeltida altarskåpet ersattes av en ny modern altaruppsats målad av Gustaf Abraham Möller, signerad G A Möller 1820 pinxit. Det gamla skåpet förpassades till sakristian och deponerades därefter en tid i Gotlands fornsal.
Upphovsman	Gustaf Abraham Möller (Konstnär)

År 1827 - 1827 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona av trä, tillverkades av kronobåtsman Pehr Lütte.
Upphovsman	Pehr Lütte (Övrig)

År 1832 - 1832 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Nya bänkar.

År 1838 - 1839 Ändring
Åtgärd	Nya glasfönster.

År 1859 - 1859 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkarna målades enhetligt bruna.

År 1897 - 1897 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona.

År 1908 - 1908 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Takryttare
Upphovsman	Nils Pettersson (Byggmästare)

År 1908 - 1908 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredning

År 1908 - 1910 Ändring - restaurering
Åtgärd	En omfattande restaurering genomfördes under ledning av byggmästare Nils Pettersson.  Muralmålningarna togs fram och konserverades av C. W. Pettersson.  Takryttaren, nygjordes efter äldre förlaga.  Fyrpassfönstret i sakristian togs upp, liksom långhusets V fönster.  I altarets relikgömma hittade man ett lökformigt träkärl, trol. ett relikvarium (nu i Gotlands fornsal).  Altarskåpet restaurerades av C. W. Pettersson.  Triumfkrucifixet restaurerades och målades.  Predikstolens målning restaurerades av Johan Gardelin (Inskr.).  Altarskrank (Inskr.).  1600-talsbröstningarna togs bort från korbänkarna.  Nummertavlan målades, liksom brudbänken.  Läktaren revs.  Kyrkbänkarna ersattes med nya i nygotisk stil. Några av de gamla förvaras i Gotlands fornsal.
Upphovsman	C W Pettersson (Konservator) Johan Gardelin, Hemse (Konstnär) Nils Pettersson (Byggmästare)

År 1908 - 1910 Ändring - restaurering

Åtgärd

En omfattande restaurering genomfördes under ledning av byggmästare Nils Pettersson.  Muralmålningarna togs fram och konserverades av C. W. Pettersson.  Takryttaren, nygjordes efter äldre förlaga.  Fyrpassfönstret i sakristian togs upp, liksom långhusets V fönster.  I altarets relikgömma hittade man ett lökformigt träkärl, trol. ett relikvarium (nu i Gotlands fornsal).  Altarskåpet restaurerades av C. W. Pettersson.  Triumfkrucifixet restaurerades och målades.  Predikstolens målning restaurerades av Johan Gardelin (Inskr.).  Altarskrank (Inskr.).  1600-talsbröstningarna togs bort från korbänkarna.  Nummertavlan målades, liksom brudbänken.  Läktaren revs.  Kyrkbänkarna ersattes med nya i nygotisk stil. Några av de gamla förvaras i Gotlands fornsal.

Upphovsman

C W Pettersson (Konservator)

Johan Gardelin, Hemse (Konstnär)

Nils Pettersson (Byggmästare)

År 1931 - 1931 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljusarmar av mässing, gåva av kyrkliga syföreningen.

År 1939 - 1939 Fast inredning - läktare
Åtgärd	En ny läktare uppfördes.

År 1940 - 1940 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln byggdes av E. A. Setterquist & Son, Örebro, SvK anger 1939.
Upphovsman	E A Setterquist & Son Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1950 - 1959 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Värme installerades.

År 1951 - 1951 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Taket lades om.

År 1955 - 1955 Teknisk installation
Åtgärd	Ytterbelysning.

År 1965 - 1965 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Värmeinstallationen ändrades.

År 1973 - 1973 Ändring - restaurering

Åtgärd

En restaurering enl. förslag av arkitekt Leif Olsson, Stockholm, genomfördes. Byggnaden stabiliserades och rengjordes invändigt. Golvet lades om och i samband med detta gjorde grävde man ut delar av grunden, några rester av en stavkyrka återfanns emellertid inte. Inredningen konserverades av E. Olsson med medhjälpare, dessa konserverade också portarna. M. Korsman, Gotlands fornsal, konserverade triumfkrucifixet och altarskåpet.

Upphovsman

E Olsson (Konservator)

Leif Olsson (Arkitekt)

Marianne Korsman-Ullman (Konservator)

År 1982 - 1982 Underhåll
Åtgärd	Textilförvaringen sågs över av syföreningen på initiativ av Åsa Beijer. En mässhake som hittats på vinden återfanns på RAÄ där den legat kvarglömd sedan 1950-talet.

År 2003 - 2003 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Ändrades textilförvaringen, i samband med detta konserverades ett antal textilier.

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND KRÄKLINGBO KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, KRÄKLINGBO KYRKA