Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND KRÄKLINGBO KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, KRÄKLINGBO KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

504-18.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
KRÄKLINGBO KYRKA (akt.), KRÄKLINGBO KYRKA (akt.)

1211 - 1211

1280 - 1320

Gotland
Gotland
Gotland
Kräklingbo
Östergarns församling
Visby stift
Kräklingbo kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2008

I koret finns en inskription med årtalet 1211, troligen tidpunkten för en invigning av kyrkan. Byggnaden bestod då av ett romanskt absidkor med långhus. Hilfeling anger att Bartolomeus var kyrkans skyddshelgon. Kyrkan dekorerades med två friser med figurmålningar, konsekrationskors och nämnda konsekrationsinskription.

Omkring 1300 revs absiden i öster och den västra delen av långhuset. Ett nytt större långhus tillfogades i väster. På så sätt förvandlades det gamla koret till korutsprång och det gamla långhuset till kor. De båda sydportalerna tillkom vid denna tid och altarfönstret nygjordes. Även sakristian uppfördes nu.
Sedan b...

Läs mer i eget fönster

År 1180 - 1220 Nybyggnad - Korparti
Kor. Kvarstår från en absidkyrka, invigd 1211 enligt inskrift. När långhuset uppfördes omkring 1300 fick koret bilda korutsprång och det gamla långhusets östra del byggdes om till kor
År 1200 - 1230 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar på korets norra mur.
År 1200 - 1229 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll lagd över Margareta Buterinsdotter.
År 1211 - 1211 Nybyggnad
Den första kända stenkyrkan på platsen invigdes. Den bestod av kor (idag korutsprång) med absid och i V ett långhus (idag kor). Långhuset var då betydligt längre än vad det är idag. Denna kyrka dekorerades invändigt dels genom en konsekrationsinskrift (1211), dels av en fris i dess långhus. SvK anger att stenkyrkan föregicks av en träkyrka från 1100-talet. Vidare anger man att absidkoret tillfogades träkyrkan omkr. 1180 och att träkyrkans sista delar revs för att ge plats åt ett långhus av sten som stod invigningsklart 1211. Årtal som både Strelow och Taxuslistan anger.
År 1270 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning
Triumfkrucifix, sannolikt utfört av Hejnum-mästaren (SvK). Dopfunt.

Hejnum-mästaren (Konstnär)

År 1280 - 1320 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och sakristia. Det gamla långhuset, vars västra del revs, byggdes om till kor med det gamla koret som korutsprång
År 1280 - 1320 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Byggnadsskulptur. Perspektivportal på långhusets sydsida
År 1280 - 1320 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Byggnadsskulptur. Perspektivportal på korets sydsida
År 1280 - 1320 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia
År 1300 - 1350 Fast inredning - bänkinredning
Korbänk
År 1300 - 1300 Ändring - ombyggnad
omkring 1300. V delen av långhuset revs och ett nytt större långhus uppfördes. Samtidigt uppfördes också sakristian. De båda S portalerna stammar från denna tid. SvK anger att detta skedde omkr. 1260 under mästaren ”Neo Iconicus” ledning samt att även absiden revs.

Neo Iconicus (Byggmästare)

År 1300 - 1399 Fast inredning - bänkinredning
Två korbänkar, GKM anger att de målats under tidigt 1300-tal. Sanctusklocka.
År 1340 - 1359 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Processionskrucifix, sannolikt utfört av Ala-mästaren (har varit deponerat i Gotlands fornsal).

Ala-mästaren (Konstnär)

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning
Kista, nu i Gotlands fornsal.
År 1500 - 1530 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåp

Ekemästaren (Konstnär - Skulptör)

År 1500 - 1599 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåp, utfört av Eke-mästaren.

Eke-mästaren (Konstnär)

År 1600 - 1699 Ändring - tillbyggnad
Bod (magasinsbyggnad) i kalksten uppförd i anslutning till sakristia och kor
År 1621 - 1621 Fast inredning - bänkinredning
Korbänkarna byggdes om (Inskr.).
År 1670 - 1670 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt i sandsten
År 1670 - 1670 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av sandsten (Inskr.).
År 1686 - 1686 Fast inredning - skrank
1686(?) Altarskrank.
År 1687 - 1687 Fast inredning - predikstol
Predikstol

Jochim Sterling (Hantverkare - Snickare)

År 1687 - 1687 Arkitekturbunden utsmyckning
Predikstolen snickrades av Visbysnickaren Jochim Sterling (Inskr.). Dopfuntslock, trol. utfört av Jochim Sterling.

Jochim Sterling (Hantverkare - Snickare)

År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Kyrkbänkar.
År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Bekännelsepall/skiftpall.
År 1717 - 1717 Ändring
Kyrkan plundrades av ryska trupper på bl.a. nattvardssilver, böcker, altarkläden och ljusstakar som förvarades på altaret, ljuskrona från predikstolen, tennskål ur dopfunten, mässkrudar samt de båda kyrkklockarna.
År 1740 - 1759 Fast inredning - bänkinredning
Kyrkbänkarna målades om.
År 1745 - 1745 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan göts av Gerhard Meyer d.y. Stockholm. Inköptes av hr Burmeister i Stockholm.

Gerhard Meyer d.y (Klockgjutare)

År 1748 - 1748 Fast inredning - predikstol
Predikstolen målades (Inskr.).
År 1758 - 1758 Ändring
Nya glasfönster.
År 1789 - 1789 Fast inredning - bänkinredning
Brudstol (Inskr.).
År 1793 - 1794 Fast inredning - läktare
En läktare uppfördes.
År 1796 - 1796 Ändring - ombyggnad, yttertak
Tegel belades på taken fram till 1851.
År 1811 - 1811 Ändring
Under läktaren hade man rustkammare för Thorborgs kompani samt magasin.
År 1816 - 1816 Ändring
En bom omtalas i visitationsprotokoll, torde ha varit lagd över vägen för att förhindra vägfarare att köra förbi då gudstjänst pågick.
År 1820 - 1820 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats

G A Möller (Konstnär)

År 1820 - 1820 Fast inredning - altaruppsats
Det medeltida altarskåpet ersattes av en ny modern altaruppsats målad av Gustaf Abraham Möller, signerad G A Möller 1820 pinxit. Det gamla skåpet förpassades till sakristian och deponerades därefter en tid i Gotlands fornsal.

Gustaf Abraham Möller (Konstnär)

År 1827 - 1827 Arkitekturbunden utsmyckning
Ljuskrona av trä, tillverkades av kronobåtsman Pehr Lütte.

Pehr Lütte (Övrig)

År 1832 - 1832 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar.
År 1838 - 1839 Ändring
Nya glasfönster.
År 1859 - 1859 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna målades enhetligt bruna.
År 1897 - 1897 Arkitekturbunden utsmyckning
Ljuskrona.
År 1908 - 1908 Ändring - tillbyggnad
Takryttare

Nils Pettersson (Byggmästare)

År 1908 - 1908 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning
År 1908 - 1910 Ändring - restaurering
En omfattande restaurering genomfördes under ledning av byggmästare Nils Pettersson.  Muralmålningarna togs fram och konserverades av C. W. Pettersson.  Takryttaren, nygjordes efter äldre förlaga.  Fyrpassfönstret i sakristian togs upp, liksom långhusets V fönster.  I altarets relikgömma hittade man ett lökformigt träkärl, trol. ett relikvarium (nu i Gotlands fornsal).  Altarskåpet restaurerades av C. W. Pettersson.  Triumfkrucifixet restaurerades och målades.  Predikstolens målning restaurerades av Johan Gardelin (Inskr.).  Altarskrank (Inskr.).  1600-talsbröstningarna togs bort från korbänkarna.  Nummertavlan målades, liksom brudbänken.  Läktaren revs.  Kyrkbänkarna ersattes med nya i nygotisk stil. Några av de gamla förvaras i Gotlands fornsal.

C W Pettersson (Konservator)

Johan Gardelin, Hemse (Konstnär)

Nils Pettersson (Byggmästare)

År 1931 - 1931 Arkitekturbunden utsmyckning
Ljusarmar av mässing, gåva av kyrkliga syföreningen.
År 1939 - 1939 Fast inredning - läktare
En ny läktare uppfördes.
År 1940 - 1940 Fast inredning - orgel
Orgeln byggdes av E. A. Setterquist & Son, Örebro, SvK anger 1939.

E A Setterquist & Son Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1950 - 1959 Teknisk installation - värme
Värme installerades.
År 1951 - 1951 Underhåll - takomläggning
Taket lades om.
År 1955 - 1955 Teknisk installation
Ytterbelysning.
År 1965 - 1965 Teknisk installation - värme
Värmeinstallationen ändrades.
År 1973 - 1973 Ändring - restaurering
En restaurering enl. förslag av arkitekt Leif Olsson, Stockholm, genomfördes. Byggnaden stabiliserades och rengjordes invändigt. Golvet lades om och i samband med detta gjorde grävde man ut delar av grunden, några rester av en stavkyrka återfanns emellertid inte. Inredningen konserverades av E. Olsson med medhjälpare, dessa konserverade också portarna. M. Korsman, Gotlands fornsal, konserverade triumfkrucifixet och altarskåpet.

E Olsson (Konservator)

Leif Olsson (Arkitekt)

Marianne Korsman-Ullman (Konservator)

År 1982 - 1982 Underhåll
Textilförvaringen sågs över av syföreningen på initiativ av Åsa Beijer. En mässhake som hittats på vinden återfanns på RAÄ där den legat kvarglömd sedan 1950-talet.
År 2003 - 2003 Konservatorsarbeten
Ändrades textilförvaringen, i samband med detta konserverades ett antal textilier.