
			Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND HÖRSNE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, HÖRSNE KYRKA

Byggnadspresentation
Namn	HÖRSNE KYRKA (akt.), HÖRSNE KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1096 - 1096 1210 - 1210 1239 - 1239 1300 - 1350 1300 - 1350
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Hörsne
Församling	Dalhems församling
Stift	Visby stift
Adress	Hörsne kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2006 Kyrkans byggnadshistoria Hörsne kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Den byggdes som församlingskyrka för Hörsne församling, och används fortfarande för detta ändamål. Kyrkans äldsta del är tornet som uppfördes under 1200-talets första hälft. Ett till detta torn hörande romanskt långhus och absidkor revs under första hälften av 1300-talet för att ge plats åt det nuvarande koret och långhuset. Samtidigt uppfördes sakristian. Kyrkan har undergått ett fåtal utvändiga förändringar sedan byggnadstiden. Den mest iögonfallande är måhända att kyrkklockan på 1700-talet flyttades upp i torn-huven som därmed försågs med ljudö... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2006

Kyrkans byggnadshistoria
Hörsne kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Den byggdes som församlingskyrka för Hörsne församling, och används fortfarande för detta ändamål.

Kyrkans äldsta del är tornet som uppfördes under 1200-talets första hälft. Ett till detta torn hörande romanskt långhus och absidkor revs under första hälften av 1300-talet för att ge plats åt det nuvarande koret och långhuset. Samtidigt uppfördes sakristian.

Kyrkan har undergått ett fåtal utvändiga förändringar sedan byggnadstiden. Den mest iögonfallande är måhända att kyrkklockan på 1700-talet flyttades upp i torn-huven som därmed försågs med ljudö...

Läs mer i eget fönster

År 1096 - 1096 Nybyggnad
Åtgärd	Byggnadsår enligt Strelow.

År 1180 - 1180 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	omkring 1180.Absidkor med dörr signerad i runor av Garvald.
Upphovsman	Garvald (Konstnär)

År 1200 - 1250 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn. Byggt till den ursprungliga absidkyrkan

År 1200 - 1250 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Tornet byggdes (SvK anger ”1239”).

År 1210 - 1210 Nybyggnad
Åtgärd	omkring 1210. Ett romanskt långhus byggdes.

År 1239 - 1239 Nybyggnad
Åtgärd	Byggnadsår enligt Taxuslistan.

År 1260 - 1260 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	omkring 1260. Träskulpturer: Madonna samt ungdomligt helgon..

År 1270 - 1300 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor, smalare och rakslutet. Ersatte ett äldre absidkor

År 1270 - 1300 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia.

År 1270 - 1299 Rivning
Åtgärd	1100-talskoret revs och det nuvarande koret byggdes (enl. SvK dock ej valvet), och sakristian uppfördes (SvK anger byggnadstiden till ”omkr. 1260”).

År 1300 - 1350 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus. Ersatte den tidigare absidkyrkans långhus.

År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Byggnadsskulptur. Långhusets sydportal
Upphovsman	Egypticus (Konstnär - Bildhuggare)

År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Målningar i långhus
Upphovsman	Egypticusmålaren (Konstnär)

År 1300 - 1399 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Glasmålningar, bevarade rester i långhus- och södra korfönstret

År 1300 - 1350 Nybyggnad
Åtgärd	Det romanska långhuset revs och det nuvarande långhuset byggdes (SvK anger ”omkr. 1200”), varvid 1200-tals koret förkortades något och en för kor och långhus gemensam triumfbåge tillkom. Långhusportalen utförd av ”Egypticus”. Målningar i långhuset och koret av ”Egypticusmålaren”. Samtidigt välvdes koret och glasmålningar tillkom i fönstren.
Upphovsman	Egypticus (Byggmästare)

År 1340 - 1359 Ändring
Åtgärd	Stort altarfönster, nya glasmålningar i koret. Retabel och sakramentsskåp.

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Målningar i koret
Upphovsman	Passionsmästaren (Konstnär)

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Målning i nisch i korets N mur av ”Passionsmästaren”.
Upphovsman	Passionsmästaren (Konstnär)

År 1460 - 1460 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	omkring 1460. Triumfkrucifixet (corpus).

År 1470 - 1499 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan.

År 1600 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Triumfkrucifixets kors.

År 1670 - 1700 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Korbänk
Upphovsman	Jochim Sterling (Hantverkare - Snickare)

År 1680 - 1680 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	omkring 1680. Bänkar, bl. a. en biskopsbänk, numera i SHM, och den nuvarande korbäken, tillverkade huvudsakligen av snickaren Jochim Sterling.
Upphovsman	Jochim Sterling (Hantverkare - Snickare)

År 1686 - 1686 Ändring
Åtgärd	Disken för altaret (dvs. altarskranket) kom till. Nytt tak på sakristian. Kyrkan vitlimmades, oklart om ut- eller invändigt. En Lasarustavla tillverkades och målades.

År 1688 - 1688 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol
Upphovsman	Jochim Sterling (Hantverkare - Snickare)

År 1688 - 1688 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Predikstolen av snickaren Jochim Sterling (dörr till densamma numera i torntrappan). Predikstolen målad med ”himmel däröver” av Andreas Hamborger och Johan Bartsch. Dessa målade även bänkarna på ”Qvinfolkssidan” i kyrkan och ”disken för altaret” (altarskranket).. Epitafium över Petrus Ronander ohh Petronella Dalman, målat av (Andreas) Hamborger, senare ommålat 1696 (av Abraham Beck) och 1700 (av Christian Lorentz Numens von Holsten). Epitafiet sattes upp på norra korväggen.
Upphovsman	Abraham Beck (Konstnär) Andreas Hamborger (Konstnär) Christian Lorenz Numens (Konstnär) Jochim Sterling (Hantverkare - Snickare) Johan Bartsch (Konstnär)

År 1688 - 1688 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör

Åtgärd

Predikstolen av snickaren Jochim Sterling (dörr till densamma numera i torntrappan). Predikstolen målad med ”himmel däröver” av Andreas Hamborger och Johan Bartsch. Dessa målade även bänkarna på ”Qvinfolkssidan” i kyrkan och ”disken för altaret” (altarskranket).. Epitafium över Petrus Ronander ohh Petronella Dalman, målat av (Andreas) Hamborger, senare ommålat 1696 (av Abraham Beck) och 1700 (av Christian Lorentz Numens von Holsten). Epitafiet sattes upp på norra korväggen.

Upphovsman

Abraham Beck (Konstnär)

Andreas Hamborger (Konstnär)

Christian Lorenz Numens (Konstnär)

Jochim Sterling (Hantverkare - Snickare)

Johan Bartsch (Konstnär)

År 1689 - 1689 Underhåll
Åtgärd	Kyrkodörrarna målades med ”husfärge”.

År 1691 - 1691 Ändring
Åtgärd	Målning och vitlimning i koret. Manfolksbänkarna nytillverkade.

År 1693 - 1693 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkan ”speckat och vitlimmat” utantill på S sidan.

År 1696 - 1696 Ändring
Åtgärd	Korset nedtaget (från triumfbågen?) och upphängt ”på muren som det nu pleger”.

År 1699 - 1699 Underhåll
Åtgärd	Den 5 och 6 mars tjärades kyrktornet av Lars Erikson Hammars i Norrlanda.

År 1700 - 1700 Underhåll - interiör
Åtgärd	Räcket till predikstolen målat av Christian Lorentz Numens. Kyrkan putsades invändigt ”omkring foten”.
Upphovsman	Christian Lorenz Numens (Konstnär)

År 1701 - 1701 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats, träskulpturer från medeltida altarskåp ingår.

År 1701 - 1701 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats med begagnande av figurerna från 1300-talsretablet, samt med målning av Rasmus Bartsch (Bortz), numera borttagen.
Upphovsman	Rasmus Bartsch (Konstnär)

År 1702 - 1702 Ändring - restaurering
Åtgärd	Väggar och valv ”som sig uttill luta till fall och ruin” renoverades 1702 av murmästaren Arent Webers won Helmstad.
Upphovsman	Arent Webers won Helmstad (Hantverkare - Murare - Murarmästare)

År 1703 - 1703 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Altartavlan, fattigstocken och ”skranket med lövverk - - - nedan i kyrkan” målades av Rasmus Bartsch.
Upphovsman	Rasmus Bartsch (Konstnär)

År 1707 - 1707 Underhåll
Åtgärd	Golvet i långhuset ”botat och förbättrat”.

År 1708 - 1708 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	De två bakersta bänkarna vid kyrkodörren nytillverkades efter modell av övriga bänkar. ”Sångkoret” (korbänken) ändrades så att den blev smalare för att man från bänkarna på kvinnfolkssidan bättre skulle kunna se prästen, samt kortare för att möjliggöra bekväm inpassage i sakristian. Ny ekränna i tornet och nya bräder med tät bördning under på norrsidan av långhustaket (delar av) samt ny huv (nock) på detsamma, allt utfört av Hindrich Tule i Ganthem.

År 1708 - 1708 Fast inredning - bänkinredning

Åtgärd

De två bakersta bänkarna vid kyrkodörren nytillverkades efter modell av övriga bänkar. ”Sångkoret” (korbänken) ändrades så att den blev smalare för att man från bänkarna på kvinnfolkssidan bättre skulle kunna se prästen, samt kortare för att möjliggöra bekväm inpassage i sakristian. Ny ekränna i tornet och nya bräder med tät bördning under på norrsidan av långhustaket (delar av) samt ny huv (nock) på detsamma, allt utfört av Hindrich Tule i Ganthem.

År 1712 - 1712 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Resterande delav av långhustakets N takfall lades om med nya bräder, varefter det tjärades (17 juni).

År 1713 - 1713 Ändring
Åtgärd	Nytt loft med ny ränna inlagt under klockorna.

År 1716 - 1716 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Nytt tak på sakristian, vilket tjärsmordes. Även långhustakets N takfall tjärades.

År 1717 - 1717 Ändring
Åtgärd	Nytt golv i tornet. 3 nya ekstolpar inlagda under ”min gravsten”,

År 1719 - 1719 Underhåll
Åtgärd	Sakristitaket och långhustakets N takfall tjärades (6 juni). I oktober skrapades mossa på kortaket.

År 1722 - 1722 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	¾ av långhustakets S takfall lades om med tät bördning.

År 1723 - 1723 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Den sista fjärdedelen av långhusets S takfall (intill tornet) lades om och taket tjärades (2 sept). En anteckning i kyrkoboken kan antyda att en vägg sattes upp i tornrummet detta år ”till kyrkans tjänst att förvara kyrkans bräder och annat kyrkan tillhöriga saker”.

År 1725 - 1725 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Långhustakets S takfall tjärades ånyo. Kortaket reparerades till taktäckning och stomme, samt tjärades (15 sept).

År 1726 - 1726 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Kyrkbänkarna på N sidan, bänkarna i det mellersta kvarteret och de bakersta bänkarna på S sidan målades av Johan Hernell, ”hemma i Växjö”. Koret målades invändigt (Inskr.). Kortaket tjärades ånyo.
Upphovsman	Johan Hernell (Konstnär)

År 1727 - 1727 Ändring

Åtgärd

Den gamla, fyrkantiga tornhuven togs ned och ersattes av en åttkantig huv (på 7 dagar!) från det översta till det understa bandet - - - försett med nytt virke, så(väl) innan som utan till takat” Huven tjärsmordes även, mästare på tornet var Tomas Gandarve i Källunge. Triumfkrucifixet renoverades av Johan Hernell, som även målad en ”gardin” till detsamma. Sannolikt målade Hernell samtidigt även en ”gardin” runt Ronanders epitafium. KA

Upphovsman

Johan Hernell (Konstnär)

Tomas Gandarve (Byggmästare)

År 1728 - 1728 Ändring
Åtgärd	Målning på väggen ovanför ingången till ringkammaren (Inskr.) Fattigstocken tillverkad och uppsatt vid kyrkdörren, varvid Lasarustavlan flyttades dit. Kortaket tjärades på S sidan (27? sept). Skranket (tornrumsväggen?)och klocksträngen(!) målades av Johan Hernell.

År 1729 - 1729 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Gardinmålning på altarväggen (Inskr). Sockenmännens namn målade på södra och norra kyrkomurarna av Johan Hernell. Altarpallen målades av sockenskomakaren Linbom till Nybjärs. Kyrktornet tjärsmordes av båtsmannen Pär Medeby (15 sept).

År 1730 - 1730 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt av snidad ek

År 1730 - 1730 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Dopfunten. Funten tillverkades och målades av Johan Hernell. Ursprungligen placerades den i koret. Disken (altarskranket) målades av Johan Hernell.

År 1732 - 1732 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Gardinmålningar på N långhusväggen och vid predikstolen (Inskr.) av Johan Hernell.

År 1741 - 1741 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Nummertavla av Johan Hernell, numera i SHM. Dopfunten med locket, tillverkad och målad av Johan Hernell.

År 1742 - 1742 Underhåll
Åtgärd	Långhustakets södra takfall tjärades. Östra (=södra?) reparerades medelst nya bräder samt tjärstrykning. Östra korfönstret lagades.

År 1747 - 1747 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktare, förändrad 1861 av snickarmästare Lars Lundberg

År 1747 - 1747 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktaren tillkom.

År 1759 - 1759 Underhåll - interiör
Åtgärd	Snickaren Hans Öhman fick betalt för reparation av korbänken samt predikstols- och läktartrapporna.
Upphovsman	Hans Öhman (Hantverkare - Snickare)

År 1760 - 1761 Underhåll
Åtgärd	1760 Tre nya fönster (=glasrutor) sattes in i kyrkan och klockbocken reparerades. 1761 Två nya fönster (=glasrutor) sattes in i kyrkan.

År 1795 - 1796 Underhåll
Åtgärd	Långhustakets S takfall och översta delen av det N takfallet tjärades. Nya fönster (=glasrutor) i Ö gaveln Golvet i sakristian lades om.

År 1796 - 1796 Rivning
Åtgärd	En äldre tornhuv revs och en ny uppfördes av tornbyggare Per Lindström från Östergarn. Klockorna placerades i huven. Huven smordes med rödfärg och tjära.
Upphovsman	Per Lindström (Tornresare)

År 1799 - 1800 Ändring
Åtgärd	Två fönster (=glasrutor) i Ö gaveln.

År 1802 - 1803 Fast inredning - port
Åtgärd	Nya dörrar till kyrkans portar som målades med linoljefärg.

År 1805 - 1806 Ändring
Åtgärd	Nytt dyrkfritt lås till kyrkans stordörr, tillverkat av Olof Suderby i Atlingbo.
Upphovsman	Olof Suderby (Hantverkare)

År 1806 - 1807 Underhåll - golv
Åtgärd	Sakristians golv nylades ånyo sedan det ruttnat på kort tid.

År 1821 - 1822 Underhåll - fönster
Åtgärd	Reparation av fönster efter stormskada den 3 febr.

År 1822 - 1823 Ändring - restaurering

Åtgärd

Kyrkan reparerades under ledning av Paul Stenstugu i Bäl. Tjära och kalk användes. Snickaren Tuftström(?) tillverkade en bänk i kyrkan till de yngre gossarna, målaren Flodmark målade densamma.

Upphovsman

Flodmark (Konstnär)

Paul Stenstugu (Byggmästare)

Tuftström (Hantverkare - Snickare)

År 1831 - 1832 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	”Stortaket” (långhustaket) nybyggdes under ledning av Paul Stenstugu i Bäl, tjärades.
Upphovsman	Paul Stenstugu (Byggmästare)

År 1839 - 1839 Underhåll
Åtgärd	Reparationsarbeten på kyrkan underledning av kyrkbyggaren Sjöström, bl.a. köptes färg, kimrök, spik och tjära.

År 1854 - 1854 Underhåll - fönster
Åtgärd	Beslöts att sätt nya glas i samtliga fönster utom S korfönstret.

År 1861 - 1861 Ändring
Åtgärd	Läktaren byggdes om av snickaren Lars Lundberg, skärmvägg mot ringkammaren. Två målade glasrutor (S:t Paulus och S:t Olof) från 1300-talet togs ut (numera i Gotlands fornsal).
Upphovsman	Lars Lundberg (Hantverkare - Snickare)

År 1871 - 1871 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Korbänken ändrades, bl. a. stympades gavlarna.

År 1892 - 1892 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgelharmonium på läktaren. Fasaderna spritrappades.

År 1915 - 1916 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Tornhuven nybyggdes.

År 1937 - 1938 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering efter förslag av arkitekt Erik Fant, Stockholm (GK anger att restaureringen utfördes 1937).  Klockhålens tegelbågar togs fram.  Nya faltak.  Nytt trägolv.  Värmeledning med pannrum under mark i vinkeln mellan sakristian och långhuset.  Ändring av bänkinredningen (bänksitsar), varvid det mittre bänkkvarteret V om pelaren togs bort.  Framtagning av äldre färgskikt på inredningen.  Sockenmagasinet renoverades och i detsamma inreddes pannrum för kyrkan samt toalett.

Upphovsman

Erik Fant (Arkitekt)

År 1955 - 1955 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Triumfkrucifixet konserverades och flyttades till triumfbågen, konservator Erik Olsson, Sanda.
Upphovsman	Erik Olsson (Konservator)

År 1978 - 1980 Ändring - restaurering

Åtgärd

Ut- och invändig restaurering efter förslag av arkitekt Arne Philip, Visby:  Reparation av tornhuven genom utbyte av skadade delar av stommen och ny panel, samt nytt vattendäck.  Klockan flyttades från tornhuven ned i tornet och nytt klockdäck byggdes, samt ny brädvägg mellan klockdäck och långhusvind. El-ringning (GKR).  Fågelnät i ljudgluggarna.  Nya faltak på täta undertak över kor, långhus och sakristia.  Takstolarna förstärktes.  Fasadernas spritputs avlägsnades och ersattes med vitkalkad slätputs.  Rengöring och foglagning av portaler, socklar, fönsteromfattningar etc.  Dragstag sattes in i långhuset.  Läktaren revs bort.  Framtagning av kalkmålningar i koret och långhuset, konservator Marianne Korsman-Ullman.  Framtagning/konservering av bänkarnas originalmålning, konservator Erik Olsson  Nya förvaringsskåp i tornrummet och nytt textilskåp i sakristian

Upphovsman

Arne Philip (Arkitekt)

Erik Olsson (Konservator)

Marianne Korsman-Ullman (Konservator)

År 1981 - 1981 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ny orgel av Johannes Menzel, Härnösand.
Upphovsman	Johannes Menzel (Orgelbyggeri)

År 1990 - 1990 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Konservering av medeltida glasmålningar.

År 2003 - 2003 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Konservering av dopfunten.

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND HÖRSNE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, HÖRSNE KYRKA