
			Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND GARDE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, GARDE KYRKA

Byggnadspresentation
Namn	GARDE KYRKA (akt.), GARDE KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1130 - 1170 1140 - 1159 1200 - 1250 1739 - 1739 1754 - 1754
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Garde
Församling	Garde församling
Stift	Visby stift
Adress	Garde kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2006 Garde kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Även kyrkogårdsmuren med de fyra stigluckorna, varav den västra är av en ovanlig storlek, är av medeltida ursprung. Redan på 1100-talet fanns här sannolikt en träkyrka. Kring mitten av samma århundrade revs den och en romansk stenkyrka bestående av kor med absid i öster och långhus uppfördes. Möjligen byggdes även tornets nedre delar i samband med detta. Det fullbordades till sin nuvarande höjd under 1200-talets första hälft. För-utom tornet återstår av den romanska kyrkan hela långhuset, inklusive stora partier av det romanska flisgolvet samt taklaget med täckning av ekspån.... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2006

Garde kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Även kyrkogårdsmuren med de fyra stigluckorna, varav den västra är av en ovanlig storlek, är av medeltida ursprung.

Redan på 1100-talet fanns här sannolikt en träkyrka. Kring mitten av samma århundrade revs den och en romansk stenkyrka bestående av kor med absid i öster och långhus uppfördes. Möjligen byggdes även tornets nedre delar i samband med detta. Det fullbordades till sin nuvarande höjd under 1200-talets första hälft. För-utom tornet återstår av den romanska kyrkan hela långhuset, inklusive stora partier av det romanska flisgolvet samt taklaget med täckning av ekspån....

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravsten i korgolvet över Olav av Robbenarve.

År 1130 - 1170 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus och torn (bevarad takstol från omkring 1140)

År 1130 - 1200 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Kalkmålningar i långhusets västra del samt i tornbågen i byzantinsk stil.

År 1130 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning - ristning, interiör
Åtgärd	Ristningar på kyrkans väggar

År 1140 - 1159 Nybyggnad
Åtgärd	Det nuvarande långhuset och ett nu försvunnet absidkor byggdes (det under nuvarande yttertak bevarade romanska spåntaket över långhuset anges i SvK vara från omkring 1140). Långhusets stengolv finns bevarat under den nuvarande kyrkans golv. Murade sittbänkar utefter väggarna i långhuset Tornet planlades (eller uppfördes till sina nedre delar enl.SvK). Målningar i bysantinsk stil i tornbågen och (fragmentariskt) långhusets V del. Dopfunt av ”Byzantios”. Triumfkrucifixet (SvK anger ”tiden omkr 1200”).
Upphovsman	Byzantios (Konstnär)

År 1140 - 1159 Nybyggnad

Åtgärd

Det nuvarande långhuset och ett nu försvunnet absidkor byggdes (det under nuvarande yttertak bevarade romanska spåntaket över långhuset anges i SvK vara från omkring 1140). Långhusets stengolv finns bevarat under den nuvarande kyrkans golv. Murade sittbänkar utefter väggarna i långhuset Tornet planlades (eller uppfördes till sina nedre delar enl.SvK). Målningar i bysantinsk stil i tornbågen och (fragmentariskt) långhusets V del. Dopfunt av ”Byzantios”. Triumfkrucifixet (SvK anger ”tiden omkr 1200”).

Upphovsman

Byzantios (Konstnär)

År 1150 - 1200 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt
Upphovsman	Byzantios (Konstnär - Bildhuggare)

År 1200 - 1299 Ändring - påbyggnad
Åtgärd	Påbyggnad torn till nuvarande höjd

År 1200 - 1250 Nybyggnad
Åtgärd	Tornet byggdes på till nuvarande höjd (SvK ”vid 1200-talets mitt”) varvid de romansk ljudgluggarna murades till. Troligt invigningsår för denna kyrka: 1200 (i Taxuslistan; SvK). Sannolik tillkomsttid för en senare riven sakristia och för den V stigluckan.

År 1325 - 1350 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Korportal

År 1325 - 1350 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Rakt kor, bredare än långhuset. Ersatte ett äldre absidkor

År 1325 - 1350 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia

År 1350 - 1375 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Det romanska koret revs och det nuvarande koret samt sakristian tillkom, utfört av ”Egypticus”-verkstaden. Samtidigt revs sannolikt 1200-talssakristian. Det romanska korets portal återanvändes som N portal i långhuset, en fönsteromfattning från koret eller absiden återanvändes som ljusglugg i den Ö korgavelns röste. Glasmålningar i fönstren, kalkmålningar (invigningskors), sakramentsskåp med målningar i korets N vägg. De S, Ö och N stigluckorna kom till.
Upphovsman	Egypticus (Konstnär)

År 1350 - 1375 Nybyggnad - Korparti

Åtgärd

Det romanska koret revs och det nuvarande koret samt sakristian tillkom, utfört av ”Egypticus”-verkstaden. Samtidigt revs sannolikt 1200-talssakristian. Det romanska korets portal återanvändes som N portal i långhuset, en fönsteromfattning från koret eller absiden återanvändes som ljusglugg i den Ö korgavelns röste. Glasmålningar i fönstren, kalkmålningar (invigningskors), sakramentsskåp med målningar i korets N vägg. De S, Ö och N stigluckorna kom till.

Upphovsman

Egypticus (Konstnär)

År 1600 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Bänkinredning. Timglas.

År 1608 - 1608 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklocka, gjuten av Reinhold Benning i Lübeck.
Upphovsman	Reinhold Benning (Klockgjutare)

År 1611 - 1611 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Minnestavla över kyrkoherden Povel Nielsons son Nils.

År 1620 - 1620 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravsten i korgolvet över kyrkoherden Povel Nielson. Epitafium på korets N vägg över sockenprästen Pofvel Nilsøn, d.1620 (GK anger felaktigt PN:s dödsår till 1670)

År 1630 - 1630 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravsten i korgolvet över kyrkoherden Niels Lavritsøns hustru Anna Povelsdatter.

År 1650 - 1700 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Korbänken.

År 1660 - 1660 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravsten i korgolvet över Elisabeth Iensdatter.

År 1661 - 1661 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravsten i korgolvet över prosten Niels Lauritsen Vall. Epitafium över densamme på korets N vägg. Epitafiet målat av Johan Bartsch d.ä. (”Johan Målare”).
Upphovsman	Johan Bartsch d ä (Konstnär)

År 1662 - 1662 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol
Upphovsman	Jochim Sterling (Hantverkare - Snickare)

År 1662 - 1662 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen tillkom sannolikt detta år enligt målad inskrift i ljudtaket. Troligen tillverkad av Jochim Sterling.
Upphovsman	Jochim Sterling (Hantverkare - Snickare)

År 1680 - 1689 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Långhusets träinnertak lades in, och en trävägg sattes upp mot ringkammaren.

År 1689 - 1689 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altarupsats i sandsten. Renoverad 1759

År 1689 - 1689 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen av sandsten. Altaruppsatsen kan vara tillverkad redan 1682 av stenhuggaren i Burgsvik, Hans Skotte, vars initialer och bomärke samt detta år finns inristade i korportalen. Fattigstock.
Upphovsman	Hans Skotte (Konstnär)

År 1697 - 1697 Fast inredning - skrank
Åtgärd	Altarskranket reparerades.

År 1699 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Predikstolen målades. Korbänken målades.

År 1701 - 1701 Ändring
Åtgärd	Kyrkan vitkalkades invändigt, varvid kalkmålningarna från 1100-talet doldes.

År 1706 - 1706 Underhåll
Åtgärd	Tornhuven reparerades.

År 1726 - 1726 Ändring
Åtgärd	Tornhuven förnyades.

År 1737 - 1737 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan gjuten av Gerhard Meyer, Stockholm. Långhustaket reparerades och lades delvis om under ledning av Mathias Glömsker.
Upphovsman	Gerhard Meyer (Klockgjutare) Mathias Glömsker (Hantverkare)

År 1737 - 1737 Specifika inventarier - kyrkklocka

Åtgärd

Kyrkklockan gjuten av Gerhard Meyer, Stockholm. Långhustaket reparerades och lades delvis om under ledning av Mathias Glömsker.

Upphovsman

Gerhard Meyer (Klockgjutare)

Mathias Glömsker (Hantverkare)

År 1739 - 1739 Nybyggnad
Åtgärd	Nya dörrar av ek i samtliga portaler. Järndörr till sidoaltarets förvaringsnisch.

År 1740 - 1741 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	1740 Nya bänkar tillkom. 1741 Nya bänkar tillkom. Bekännelsepall.

År 1743 - 1743 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Nummertavlan, trol. tillverkad av Johan Hernell.
Upphovsman	Johan Hernell (Konstnär)

År 1749 - 1749 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Takmålning i långhusets innertak

År 1749 - 1749 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Långhusets innertak målat av Nils Sahlin. Han målade även krucifixet, sakramentsskåpet i koret, dopfunten samt en ”gardin” på en vägg. Troligen även predikstolen. Bänkinredningen målades. Väggen mot ringkammaren förnyades.
Upphovsman	Nils Sahlin (Konstnär)

År 1754 - 1754 Nybyggnad
Åtgärd	Portarna i V stigluckan samt porten i S stigluckan tillkom.

År 1756 - 1756 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkan yttre blev ”Späckat och hvitlimad”.

År 1758 - 1758 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Ny läktare.

År 1759 - 1759 Ändring
Åtgärd	Altaruppsatsen målades, troligen av Magnus Möller (förf:s anm.). Läktaren målades. Sockenmagasin inrättat i V stigluckan.

År 1779 - 1779 Underhåll
Åtgärd	Tornhuven reparerades.

År 1798 - 1799 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Två nya fönster togs upp, sannolikt i långhusmurarna. Koret nyligen kalkat invändigt.

År 1800 - 1800 Ändring - restaurering
Åtgärd	Tornhuven genomgick en omfattande reparation.

År 1800 - 1899 Fast inredning - skrank
Åtgärd	Nytt altarskrank i nygotik ersatte 1600-talsskranket.

År 1818 - 1818 Underhåll
Åtgärd	”Hela yttre murens reparation”.

År 1859 - 1859 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgel tillverkad av C.G. Cederlund, Stockholm, läktaren vitmålades.
Upphovsman	Carl Gustaf Cederlund (Orgelbyggare)

År 1869 - 1869 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Fyra nya fönster togs upp i de N resp. S långhusväggarna efter ritningar av byggmästare Nils Pettersson, Visby. Nya, färgade glas sattes in i både korets och långhusets fönster.
Upphovsman	Nils Pettersson (Byggmästare)

År 1870 - 1879 Ändring - ombyggnad, port
Åtgärd	Nytt portblad i S långhusportalen.

År 1881 - 1881 Ändring - restaurering
Åtgärd	Inre renovering varvid bl.a. triumfkrucifixet flyttades från triumfbågen till N långhusväggen. Predikstolstrappans barriär förnyades och hela predikstolen målades mörkbrun. Bänkinredningen gjordes delvis om och målades.

År 1891 - 1891 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona av mässing skänkt av Jakob Svensson.

År 1908 - 1908 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona av mässing skänkt av Garda församlings syförening.

År 1932 - 1932 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Värmeledning.

År 1963 - 1968 Ändring - restaurering

Åtgärd

Omfattande ut- och invändig restaurering efter förslag av arkitekt Karl Erik Hjalmarsson, Stockholm (GK anger ”1963-70”):  Tornhuven förstärktes och försågs med ny brädklädsel (1963).  Fasaderna putsades och vitkalkades (1963).  Nya faltak på täta undertak över kor, långhus och sakristia. Ny takkonstruktion över långhuset, övriga reparerade (ny konstruktion även över koret, förf:s anm.) Förstärkningsarbeten med betong av långhusmurarna.(1967).  Nya portblad i S och N långhusportalerna, förändring av portbladet i den N långhusportalen.  De båda mellersta, romanska fönstren i långhusets S och N väggar togs upp och två andra, större fönster från 1869 sattes igen. Nytt glas i Ö korfönstret.  Östra delen av långhusets målade innertak höjdes för att frilägga triumfbågen. Delvis nytt innertak i ringkammaren.  Framtagning av kalkmålningarna i långhuset av konservator Erik Olsson, Sanda (SvK; 1968).  Trägolven från 1700-talet i kyrkan revs bort och golven i kyrkorummet (utom Ö delen av långhuset) belades med kalkstensplattor.  Predikstolen (tidigare på ett sidoaltare i SÖ hörn, vilket nu revs bort) flyttades in på en ny plint i koret.  Bänkinredningen från 1800-talet revs ut och ersattes med nya bänkkvarter i långhusets Ö del, och det romanska långhuset frilades.  Korbänken flyttades ut och magasinerades i V stigluckan  Läktaren revs bort och orgeln såldes.  Altarskranket från 1800-talet togs bort och ersattes med ett nytt i flyttbara sektioner.  Predikstolens målning togs fram och predikstolstrappans barriär målades av konservator Erik Olsson, Sanda.  Triumfkrucifixet och altaruppsatsen konserverades, krucifixet flyttades från långhusets N mur och hängdes upp i triumfbågen.  Dopfunten flyttades till sin ursprungliga plats i det romanska långhuset.  Orgel byggd av A. Magnussons Orgelbyggeri, Göteborg (ISO). Den gamla orgeln såldes till Frimurarlogen i Visby.  Nya dörrar till sakramentsskåpet från 1300-talet i korets N mur.  Det gamla värmesystemet revs ut och ersattes med ett nytt bestående av fristående varmluftsaggregat, strålvärmeradiatorer över bänkkvarteren och organistbänken, samt värmefolie i bänkkvarterens ryggar och sitsar.  Ljuskrona av smidesjärn ovanför dopfunten.  El-ringning.

Upphovsman

Karl Erik Hjalmarsson (Arkitekt)

Magnussons orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1974 - 1974 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Glasmålning i Ö korfönstret av Randi Fisher.
Upphovsman	Randi Fisher (Konstnär - Glaskonstnär)

År 2004 - 2004 Ändring - restaurering, exteriör

Åtgärd

Utvändig restaurering efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby. Entreprenör: Byggnadshyttan på Gotland:  Tornhuvens stomme reparerades genom utbyte av bl. a. högbenen och panelen. Utbyte av plåtdetaljer av kopparplåt mot stålplåt.  Rengöring, putslagning och kalkavfärgning av fasaderna på kor, långhus och sakristia. Tornets KC-putsade fasader lagades med d:o bruk och avfärgades med KC-färg.  Hörnkedjor, fönsteromfattningar och socklar rengjordes och foglagades.  Nya brädklädda bänkar i ljudgluggarna.  Reparation av fönster.  Utbyte av skadade falar på övriga tak, samt målning av hängrännor och stuprör.  Utbyte av åskskyddsanläggningen.  Komplettering av inspektionsbryggor, stegar och belysning på vindarna och i tornhuven. Reparation och kalkavfärgning av stigluckornas fasader.

Upphovsman

Jan Utas (Arkitekt)

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND GARDE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, GARDE KYRKA