Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND FÅRÖ KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, FÅRÖ KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

476-5.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
FÅRÖ KYRKA (akt.), FÅRÖ KYRKA (akt.)

1100 - 1550

1100 - 1550

1166 - 1166

1324 - 1324

1776 - 1777

Gotland
Gotland
Gotland
Fårö
Fårö församling
Visby stift
Fårö kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2009

Fårö kyrka hör till de kyrkor på Gotland som förändrats mest sedan medeltiden. Av den ursprungliga kyrkan på platsen, sannolikt uppförd i olika etapper på 1100-1300-talen, återstår tornet och långhusets långväggar. Utformningen av den medeltida kyrkans östparti är inte känt, men det kan eventuellt ha varit försett med ett torn.
I början av 1700-talet ändrades kyrkans östparti till att bli rakslutet, sannolikt tillkom även en sakristia på norra sidan. Årtalet 1723 kan möjligen knytas till denna förändring. 1751 höjdes tornets murar och den nuvarande tornhuven tillkom. Ursprungligen var den försedd med småtorn (toureller) i hörnen, v...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och torn (kyrkans äldre byggnadshistoria är oklar)
År 1100 - 1550 Nybyggnad
Nuvarande långhuset och tornet byggdes, utformningen av långhusets östparti är okänd. Ev. har ett torn funnits även i Ö (Stora kutatavlan).
År 1166 - 1166 Nybyggnad
Byggnadsår enligt Strelow.
År 1300 - 1399 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt
År 1300 - 1399 Specifika inventarier - dopfunt
1300-tal(?) Dopfunten.
År 1324 - 1324 Nybyggnad
Byggnadsår enligt Taxuslistan.
År 1370 - 1400 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Processionskrucifixet.
År 1601 - 1601 Fast inredning - predikstol
Predikstol, numera i Hallshuks kapell.
År 1618 - 1618 Äldre kulturhistorisk inventering
Stora kutatavlan tillkom. Möjligen målad av den i Visby vid denna tid verksamme Jörgen Maller.
År 1655 - 1655 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium över prästfamiljen Johan Berentzson.
År 1670 - 1700 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats
År 1683 - 1683 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan sattes upp.
År 1692 - 1692 Nybyggnad - Torn
Ett nytt torn (= tornhuv) färdigställdes och tjärades.
År 1709 - 1709 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan målades (Hilfeling anger att altartavlan tillkom detta år; GK anger t 1700-tal).
År 1723 - 1723 Ändring - ombyggnad
Kyrkan reparerades: Tegeltak (B: gemensamt sadeltak över kor och långhus), murarna höjdes 1,5 m, kor och långhus lades samman till ett kyrkorum, fönster uppbrutna på bägge långsidorna och i gaveln (sammanlagt 24 st. fönsterbågar), ”valv” (GK ”tredingstak”) av bräder i interiören, putsad och vitkalkad ut- och invändigt.
År 1723 - 1723 Ändring
1723? Kyrkans östparti förändrades så att långhuset bildade en enkel rektangel (GK anger 1700-talet). Sakristia på N sidan. Bänkinredning.
År 1725 - 1725 Ändring
Ny predikstol tillverkad och uppsatt av snickaren Nils Wigman, Visby (GK anger 1740-talet; SvK anger ”1720-51”, Hilfeling anger 1725), varvid den gamla predikstolen överlämnades till Hallshuks kapell. Även en liten sakristia med skriftestol, kor(?) och altarskrank tillverkades av Wigman. 14 nya bänkar på ”kvinnfolkssidan”.

Nils Wigman (Hantverkare - Snickare)

År 1726 - 1726 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Predikstolen, skriftstolen koret(?) samt gaveln och tvärbjälken mitt över kyrkan målades av Johan Hernell. Altartavlan renoverades.

Johan Hernell (Konstnär)

År 1732 - 1732 Fast inredning - bänkinredning
Nya manfolksbänkar gjorda av mäster Engström. Dopfunten flyttades ”nedre från gången up till Predikstolen”.
År 1740 - 1750 Fast inredning - predikstol
Predikstol med intarsiadekor
År 1747 - 1747 Ändring - ombyggnad
Bänkarna (18 el. 19 st.) och golvet ”under tornet” tillverkades, dessutom fattigstock, en fönsterkarm, och ryggstycke till predikstolen, allt nygjordes av snickaren Hans Ödman. Tornhuven ”slogs neder af åskedunder … under Gudstienst” den 9 juli. Matthias murmästare tog ned tornet (= rev de övre delarna?), satte in en fönsterkarm med 2 stora fönster(-bågar?) varvid åtgick 100 mursten, samt ”späckade” torn och tak. 1100 taktegel inköptes. Byggmästare Losby från Visby betalades för resa, förslag och ritning till torn.

Hans Ödman (Hantverkare - Snickare)

År 1748 - 1748 Ändring - påbyggnad
Muren på tornet höjdes ca 6 m (GK anger 1751, SvK anger 1747 och tornbygget omnämns enligt samma källa 1747, 1751 och 1786-88).
År 1751 - 1751 Ändring - tillbyggnad
Tornet påbyggdes och försågs med nuvarande tornspira
År 1751 - 1751 Nybyggnad - Torn
Trätornet till största delen förfärdigat av byggmästaren Johan Reinicke, Visby.

Johan Reinicke (Byggmästare)

År 1751 - 1751 Ändring - påbyggnad
Tornhuven färdigställdes av Johan Reinicke som fick 100 daler i arvode. Huven hade toureller (småtorn) i hörnen.
År 1757 - 1757 Ändring
200 golvstenar inköptes och fraktades från Visby. Ett timglas till predikstolen.
År 1761 - 1761 Ändring - ombyggnad
Två nya fönster uppbrutna och insatta (ett i N väggen i NV, m. inskr. 1761 och ett i S väggen ”vid altaret”). Ett hål till läktare upptaget i V änden av kyrkan. Golvet (i långhuset?) stenlagt (B: öländsk kalksten). Hela kyrkan putsades och vitkalkades invändigt. Innertaket, predikstolen och bänkarna målades av Magnus Möller.

Magnus Möller (Konstnär)

År 1767 - 1767 Ändring
Lilla kutatavlan. Ett materialhus byggdes (kan ev. vara identiskt med den tillbyggnad på N sidan av tornet som syns på teckningen av S(äve) 1864).
År 1771 - 1771 Ändring - ombyggnad, port
Tillverkades ”Kyrkodörrar” av Jacob Båta.

Jacob Båta (Okänd)

År 1776 - 1777 Nybyggnad
Sten bröts till ”Nya Sacristian” (enligt SvK är 1767 ett troligt år för uppförande av en sakristia på kyrkans N sida).
År 1777 - 1778 Ändring
Två nya kyrkdörrar tillverkades, och kyrkan vitlimmades (sannolikt utvändigt), varvid 16 bössor kimrök användes.
År 1781 - 1782 Underhåll
200 taktegel samt 2 tunnor kalk för understrykning av teglet inköptes.
År 1782 - 1783 Underhåll - fönster
Alla kyrkfönstren lagades.
År 1784 - 1785 Ändring
Luckor tillverkades till sakristian.
År 1786 - 1787 Underhåll
Tornhuven smordes med tjära och rödfärg. SÖ kyrkodörren lagades och försågs med ett nytt gångjärn.
År 1788 - 1789 Underhåll
Tornhuven förstärktes genom inläggning av nya ”murband” (=ankarbjälkar?).
År 1790 - 1791 Arkitekturbunden utsmyckning
”En dags arbete med Taflornas upsätande i Kyrkan” (FK; ev. avser detta uppsättande av kutatavlorna på S långhusväggen, på platsen för den gamla korportalen, där de enl. foto i ATA hängde o. 1900).
År 1793 - 1826 Underhåll
1793-94 Materialshuset reparerades. 1794-95 Tornhuven och fönstren reparerades. Huven målades med olja och färger samt tjära och rödfärg. 1795-96 Sakristitaket och fönstret på V gaveln lagades. 1796-97 Kyrkogolven lades om och en inklädnad gjordes i tornet av sockensnickaren Lars Michelson. 1805-06 Tornhuven målades m.m. 1826 Tornhuven målades med vit, gul och svart linoljefärg samt med falurödfärgsblandad tjära.
År 1858 - 1859 Nybyggnad - Korparti
Korparti. Ersatte ett äldre kor.
År 1858 - 1859 Nybyggnad - Korsarm/ar
Korsarmar (kor)
År 1858 - 1859 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia. Ersatte en äldre sakristia
År 1858 - 1859 Ändring - ombyggnad
Kyrkan erhöll korsform efter ritning av G. Ph. Laurin 1857 (ATA; på ritningen finns den gamla sakristian utritad men ingen tillbyggnad på tornets N sida) genom att kyrkans östgavel revs och ett nytt stort tvärskepp uppfördes. Alla tak täcktes med tegel och fasaderna spritputsades och vitkalkades med släta hörnkedjor, fönsteromfattningar och fönstersmygar. De två medeltida portalerna i S fasaden murades igen och huvudingången förlades till tornets västsida. Tornhuvens toureller (småtorn) avlägsnades. Invändigt revs tredingstaket och ersattes av ett flackt trätunnvalv, som i likhet med det nya trätunnvalvet över tvärskeppets reveterades och vitkalkades (de gamla bemålade bräderna återanvändes med den målade sidan uppåt). Predikstolen flyttades till långhusets NÖ hörn och altaret till tvärskeppets östvägg, vilken dekorerades med en sol bakom altaret och tempelkrön ovan dörrarna. Bänkkvarteren i långhuset utökades och all träinredning inklusive de dekorerade bänkluckorna och predikstolen målades och förgylldes av en från Öland inkallad målare. Den gamla sakristian revs och en ny uppfördes i Ö även materialboden revs.

G Ph Laurin (Okänd)

År 1875 - 1875 Fast inredning - orgel
Läktare med orgel, ursprungligen byggd 1860 av orgelbyggare Frans Andersson, Stockholm, för Väddö kyrka i Uppland.

Frans Andersson (Orgelbyggare)

År 1889 - 1889 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan, gjuten av Johan A. Beckman & Co, Stockholm.

Beckman & Co (Klockgjutare)

År 1913 - 1913 Teknisk installation - värme
Kaminuppvärmning (två kaminer i långhuset) samt väggparti med pardörrar i tornbågen efter ritning av N. Pettersson, Visby
År 1924 - 1924 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålning av väggar och valv i kyrkorummet samt limfärgsmålning av väggar och tak i sakristian. Målning av innerdörrar. Reparation av tegeltaken.
År 1931 - 1931 Underhåll
Tornhuven reparerades genomgripande.
År 1947 - 1947 Konservatorsarbeten
Rokokomålningarna på bänkluckorna togs fram av konservator Bertil Bengtsson

Bertil Bengtsson (Konservator)

År 1950 - 1950 Underhåll - takomläggning
Tegeltaket på tvärskeppet omlagt på tät bördning.
År 1951 - 1951 Ändring
Ändring av dörrarna till sakristian genom nya dörrblad och övermålning av tempelkrön. Övermålning av solstrålarna vid altaret.
År 1954 - 1954 Underhåll - takomläggning
Tegeltaket på långhuset omlagt på tät bördning. Stuprör i hörnen.
År 1960 - 1960 Åsknedslag
Blixtnedslag i tornet, smärre skador.
År 1967 - 1969 Ändring - restaurering
Omfattande inre (1967-68) och yttre (1969) restaurering efter förslag av arkitekt Carl-Olof Deurell, Stockholm: sakristians tegeltak lades om (utfördes 1967-68), åskledare monterades, putsen lagades och fasaderna avfärgades. Invändigt togs vedkaminerna bort och istället installerades elvärme samt elbelysning, trätunnvalven värmeisolerades. Nya golv lades i långhuset med värmeisolering i bänkkvarteren, tvärskeppets golv lades om och hyvlades. Bänkarna byggdes om och antalet bänkar minskades. Under läktaren inreddes ett väntrum och ett förråd. Vindfången innanför tvärskeppsportarna togs bort. Golvet i tornet sänktes och belades med kalkstensplattor (från långhuset). Textilskåp i sakristian. Äldre målningar togs fram på predikstolen. Ev. flyttades kutatavlorna från S långhusväggen till V väggen under läktaren. Tvärskeppets tak- och valvkonstruktioner förstärktes. Byggmästare Henning Werkelin, Fårö. Konservator Erik Olsson, Sanda.

Carl-Olof Deurell (Arkitekt)

Erik Olsson (Konservator)

Henning Werkelin (Byggmästare)

År 1970 - 1970 Fast inredning - orgel
Orgeln renoverades.
År 1989 - 1989 Ändring - ombyggnad, golv
Nytt trägolv i vån 1 tr. i tornet, lagt ovanpå ett gammalt golv. Byggnadshyttan.

Byggnadshyttan på Gotland (Firma)

År 1997 - 1997 Underhåll - fönster
Reparation av kyrkans fönster av Byggnadshyttan.
År 1998 - 1998 Fast inredning - orgel
Beslut av Länsstyrelsen om restaurering av orgel av Tomas Svenske AB.
År 1999 - 1999 Ändring
Konserverades 2 st. gravhällar av Stenkultur AB, de står lutade mot utomhus mot en vägg. Renovering av sidenmässhake av HV Ateljé. Beslut av Länsstyrelsen om installation av belysning i orgelns notställ samt belysning av orgel.
År 2000 - 2001 Ändring - restaurering, exteriör
Genomfördes en yttre restaurering efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby: Tegeltaken lades om (skyddsbelagd asfaltpapp), tornhuven och fasaderna sågs över, nytt åskledarsystem monterades och snickerierna i fönster och dörrar målades.

Jan Utas (Arkitekt)

År 2002 - 2002 Ändring - restaurering, interiör
En inre restaurering genomfördes efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby: Tornportalens panel reparerades och kompletterades. Valven reveterades, putsades och avfärgades. De delar av tunnvalvet som utgörs av återanvända bemålade bräder (1761) konserverades. Väggarna lagades, rengjordes och kalkades, rester av väggmåleri dokumenterades. Runt altaret återskapades ett dekormåleri från 1800-talet. Trägolven slipades och oljebehandlades, stengolvet rengjordes. Inventarierna rengjordes alternativt konserverades och omdisponerades. Värmeanläggningen kopplades till ett nytt styrsystem som regleras efter luftfuktighet. Belysningen kompletterades. Textilerna sågs över och förvaringen förbättrades. Orgelfasaden konserverades. Ljusstakar och metallföremål restaurerades av Dahlströms metallgjuteri HB. Ett bord konserverades av Byggnadshyttan.

Jan Utas (Arkitekt)

År 2003 - 2003 Konservatorsarbeten
Konservering av antependium av Västsvensk konstateljé.

Västsvensk konstateljé (Konservator)

År 2006 - 2006 Ändring
Knäfallet på altarringen kläddes om.