
			Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND FÅRÖ KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, FÅRÖ KYRKA

Byggnadspresentation
Namn	FÅRÖ KYRKA (akt.), FÅRÖ KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1550 1100 - 1550 1166 - 1166 1324 - 1324 1776 - 1777
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Fårö
Församling	Fårö församling
Stift	Visby stift
Adress	Fårö kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2009 Fårö kyrka hör till de kyrkor på Gotland som förändrats mest sedan medeltiden. Av den ursprungliga kyrkan på platsen, sannolikt uppförd i olika etapper på 1100-1300-talen, återstår tornet och långhusets långväggar. Utformningen av den medeltida kyrkans östparti är inte känt, men det kan eventuellt ha varit försett med ett torn. I början av 1700-talet ändrades kyrkans östparti till att bli rakslutet, sannolikt tillkom även en sakristia på norra sidan. Årtalet 1723 kan möjligen knytas till denna förändring. 1751 höjdes tornets murar och den nuvarande tornhuven tillkom. Ursprungligen var den försedd med småtorn (toureller) i hörnen, v... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2009

Fårö kyrka hör till de kyrkor på Gotland som förändrats mest sedan medeltiden. Av den ursprungliga kyrkan på platsen, sannolikt uppförd i olika etapper på 1100-1300-talen, återstår tornet och långhusets långväggar. Utformningen av den medeltida kyrkans östparti är inte känt, men det kan eventuellt ha varit försett med ett torn.
I början av 1700-talet ändrades kyrkans östparti till att bli rakslutet, sannolikt tillkom även en sakristia på norra sidan. Årtalet 1723 kan möjligen knytas till denna förändring. 1751 höjdes tornets murar och den nuvarande tornhuven tillkom. Ursprungligen var den försedd med småtorn (toureller) i hörnen, v...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus och torn (kyrkans äldre byggnadshistoria är oklar)

År 1100 - 1550 Nybyggnad
Åtgärd	Nuvarande långhuset och tornet byggdes, utformningen av långhusets östparti är okänd. Ev. har ett torn funnits även i Ö (Stora kutatavlan).

År 1166 - 1166 Nybyggnad
Åtgärd	Byggnadsår enligt Strelow.

År 1300 - 1399 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt

År 1300 - 1399 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	1300-tal(?) Dopfunten.

År 1324 - 1324 Nybyggnad
Åtgärd	Byggnadsår enligt Taxuslistan.

År 1370 - 1400 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Processionskrucifixet.

År 1601 - 1601 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol, numera i Hallshuks kapell.

År 1618 - 1618 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Stora kutatavlan tillkom. Möjligen målad av den i Visby vid denna tid verksamme Jörgen Maller.

År 1655 - 1655 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Epitafium över prästfamiljen Johan Berentzson.

År 1670 - 1700 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats

År 1683 - 1683 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Altartavlan sattes upp.

År 1692 - 1692 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Ett nytt torn (= tornhuv) färdigställdes och tjärades.

År 1709 - 1709 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Altartavlan målades (Hilfeling anger att altartavlan tillkom detta år; GK anger t 1700-tal).

År 1723 - 1723 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Kyrkan reparerades: Tegeltak (B: gemensamt sadeltak över kor och långhus), murarna höjdes 1,5 m, kor och långhus lades samman till ett kyrkorum, fönster uppbrutna på bägge långsidorna och i gaveln (sammanlagt 24 st. fönsterbågar), ”valv” (GK ”tredingstak”) av bräder i interiören, putsad och vitkalkad ut- och invändigt.

År 1723 - 1723 Ändring
Åtgärd	1723? Kyrkans östparti förändrades så att långhuset bildade en enkel rektangel (GK anger 1700-talet). Sakristia på N sidan. Bänkinredning.

År 1725 - 1725 Ändring
Åtgärd	Ny predikstol tillverkad och uppsatt av snickaren Nils Wigman, Visby (GK anger 1740-talet; SvK anger ”1720-51”, Hilfeling anger 1725), varvid den gamla predikstolen överlämnades till Hallshuks kapell. Även en liten sakristia med skriftestol, kor(?) och altarskrank tillverkades av Wigman. 14 nya bänkar på ”kvinnfolkssidan”.
Upphovsman	Nils Wigman (Hantverkare - Snickare)

År 1726 - 1726 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Predikstolen, skriftstolen koret(?) samt gaveln och tvärbjälken mitt över kyrkan målades av Johan Hernell. Altartavlan renoverades.
Upphovsman	Johan Hernell (Konstnär)

År 1732 - 1732 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Nya manfolksbänkar gjorda av mäster Engström. Dopfunten flyttades ”nedre från gången up till Predikstolen”.

År 1740 - 1750 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol med intarsiadekor

År 1747 - 1747 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Bänkarna (18 el. 19 st.) och golvet ”under tornet” tillverkades, dessutom fattigstock, en fönsterkarm, och ryggstycke till predikstolen, allt nygjordes av snickaren Hans Ödman. Tornhuven ”slogs neder af åskedunder … under Gudstienst” den 9 juli. Matthias murmästare tog ned tornet (= rev de övre delarna?), satte in en fönsterkarm med 2 stora fönster(-bågar?) varvid åtgick 100 mursten, samt ”späckade” torn och tak. 1100 taktegel inköptes. Byggmästare Losby från Visby betalades för resa, förslag och ritning till torn.
Upphovsman	Hans Ödman (Hantverkare - Snickare)

År 1747 - 1747 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Bänkarna (18 el. 19 st.) och golvet ”under tornet” tillverkades, dessutom fattigstock, en fönsterkarm, och ryggstycke till predikstolen, allt nygjordes av snickaren Hans Ödman. Tornhuven ”slogs neder af åskedunder … under Gudstienst” den 9 juli. Matthias murmästare tog ned tornet (= rev de övre delarna?), satte in en fönsterkarm med 2 stora fönster(-bågar?) varvid åtgick 100 mursten, samt ”späckade” torn och tak. 1100 taktegel inköptes. Byggmästare Losby från Visby betalades för resa, förslag och ritning till torn.

Upphovsman

Hans Ödman (Hantverkare - Snickare)

År 1748 - 1748 Ändring - påbyggnad
Åtgärd	Muren på tornet höjdes ca 6 m (GK anger 1751, SvK anger 1747 och tornbygget omnämns enligt samma källa 1747, 1751 och 1786-88).

År 1751 - 1751 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Tornet påbyggdes och försågs med nuvarande tornspira

År 1751 - 1751 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Trätornet till största delen förfärdigat av byggmästaren Johan Reinicke, Visby.
Upphovsman	Johan Reinicke (Byggmästare)

År 1751 - 1751 Ändring - påbyggnad
Åtgärd	Tornhuven färdigställdes av Johan Reinicke som fick 100 daler i arvode. Huven hade toureller (småtorn) i hörnen.

År 1757 - 1757 Ändring
Åtgärd	200 golvstenar inköptes och fraktades från Visby. Ett timglas till predikstolen.

År 1761 - 1761 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Två nya fönster uppbrutna och insatta (ett i N väggen i NV, m. inskr. 1761 och ett i S väggen ”vid altaret”). Ett hål till läktare upptaget i V änden av kyrkan. Golvet (i långhuset?) stenlagt (B: öländsk kalksten). Hela kyrkan putsades och vitkalkades invändigt. Innertaket, predikstolen och bänkarna målades av Magnus Möller.
Upphovsman	Magnus Möller (Konstnär)

År 1767 - 1767 Ändring
Åtgärd	Lilla kutatavlan. Ett materialhus byggdes (kan ev. vara identiskt med den tillbyggnad på N sidan av tornet som syns på teckningen av S(äve) 1864).

År 1771 - 1771 Ändring - ombyggnad, port
Åtgärd	Tillverkades ”Kyrkodörrar” av Jacob Båta.
Upphovsman	Jacob Båta (Okänd)

År 1776 - 1777 Nybyggnad
Åtgärd	Sten bröts till ”Nya Sacristian” (enligt SvK är 1767 ett troligt år för uppförande av en sakristia på kyrkans N sida).

År 1777 - 1778 Ändring
Åtgärd	Två nya kyrkdörrar tillverkades, och kyrkan vitlimmades (sannolikt utvändigt), varvid 16 bössor kimrök användes.

År 1781 - 1782 Underhåll
Åtgärd	200 taktegel samt 2 tunnor kalk för understrykning av teglet inköptes.

År 1782 - 1783 Underhåll - fönster
Åtgärd	Alla kyrkfönstren lagades.

År 1784 - 1785 Ändring
Åtgärd	Luckor tillverkades till sakristian.

År 1786 - 1787 Underhåll
Åtgärd	Tornhuven smordes med tjära och rödfärg. SÖ kyrkodörren lagades och försågs med ett nytt gångjärn.

År 1788 - 1789 Underhåll
Åtgärd	Tornhuven förstärktes genom inläggning av nya ”murband” (=ankarbjälkar?).

År 1790 - 1791 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	”En dags arbete med Taflornas upsätande i Kyrkan” (FK; ev. avser detta uppsättande av kutatavlorna på S långhusväggen, på platsen för den gamla korportalen, där de enl. foto i ATA hängde o. 1900).

År 1793 - 1826 Underhåll
Åtgärd	1793-94 Materialshuset reparerades. 1794-95 Tornhuven och fönstren reparerades. Huven målades med olja och färger samt tjära och rödfärg. 1795-96 Sakristitaket och fönstret på V gaveln lagades. 1796-97 Kyrkogolven lades om och en inklädnad gjordes i tornet av sockensnickaren Lars Michelson. 1805-06 Tornhuven målades m.m. 1826 Tornhuven målades med vit, gul och svart linoljefärg samt med falurödfärgsblandad tjära.

År 1793 - 1826 Underhåll

Åtgärd

1793-94 Materialshuset reparerades. 1794-95 Tornhuven och fönstren reparerades. Huven målades med olja och färger samt tjära och rödfärg. 1795-96 Sakristitaket och fönstret på V gaveln lagades. 1796-97 Kyrkogolven lades om och en inklädnad gjordes i tornet av sockensnickaren Lars Michelson. 1805-06 Tornhuven målades m.m. 1826 Tornhuven målades med vit, gul och svart linoljefärg samt med falurödfärgsblandad tjära.

År 1858 - 1859 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Korparti. Ersatte ett äldre kor.

År 1858 - 1859 Nybyggnad - Korsarm/ar
Åtgärd	Korsarmar (kor)

År 1858 - 1859 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia. Ersatte en äldre sakristia

År 1858 - 1859 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Kyrkan erhöll korsform efter ritning av G. Ph. Laurin 1857 (ATA; på ritningen finns den gamla sakristian utritad men ingen tillbyggnad på tornets N sida) genom att kyrkans östgavel revs och ett nytt stort tvärskepp uppfördes. Alla tak täcktes med tegel och fasaderna spritputsades och vitkalkades med släta hörnkedjor, fönsteromfattningar och fönstersmygar. De två medeltida portalerna i S fasaden murades igen och huvudingången förlades till tornets västsida. Tornhuvens toureller (småtorn) avlägsnades. Invändigt revs tredingstaket och ersattes av ett flackt trätunnvalv, som i likhet med det nya trätunnvalvet över tvärskeppets reveterades och vitkalkades (de gamla bemålade bräderna återanvändes med den målade sidan uppåt). Predikstolen flyttades till långhusets NÖ hörn och altaret till tvärskeppets östvägg, vilken dekorerades med en sol bakom altaret och tempelkrön ovan dörrarna. Bänkkvarteren i långhuset utökades och all träinredning inklusive de dekorerade bänkluckorna och predikstolen målades och förgylldes av en från Öland inkallad målare. Den gamla sakristian revs och en ny uppfördes i Ö även materialboden revs.
Upphovsman	G Ph Laurin (Okänd)

År 1858 - 1859 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Kyrkan erhöll korsform efter ritning av G. Ph. Laurin 1857 (ATA; på ritningen finns den gamla sakristian utritad men ingen tillbyggnad på tornets N sida) genom att kyrkans östgavel revs och ett nytt stort tvärskepp uppfördes. Alla tak täcktes med tegel och fasaderna spritputsades och vitkalkades med släta hörnkedjor, fönsteromfattningar och fönstersmygar. De två medeltida portalerna i S fasaden murades igen och huvudingången förlades till tornets västsida. Tornhuvens toureller (småtorn) avlägsnades. Invändigt revs tredingstaket och ersattes av ett flackt trätunnvalv, som i likhet med det nya trätunnvalvet över tvärskeppets reveterades och vitkalkades (de gamla bemålade bräderna återanvändes med den målade sidan uppåt). Predikstolen flyttades till långhusets NÖ hörn och altaret till tvärskeppets östvägg, vilken dekorerades med en sol bakom altaret och tempelkrön ovan dörrarna. Bänkkvarteren i långhuset utökades och all träinredning inklusive de dekorerade bänkluckorna och predikstolen målades och förgylldes av en från Öland inkallad målare. Den gamla sakristian revs och en ny uppfördes i Ö även materialboden revs.

Upphovsman

G Ph Laurin (Okänd)

År 1875 - 1875 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Läktare med orgel, ursprungligen byggd 1860 av orgelbyggare Frans Andersson, Stockholm, för Väddö kyrka i Uppland.
Upphovsman	Frans Andersson (Orgelbyggare)

År 1889 - 1889 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan, gjuten av Johan A. Beckman & Co, Stockholm.
Upphovsman	Beckman & Co (Klockgjutare)

År 1913 - 1913 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Kaminuppvärmning (två kaminer i långhuset) samt väggparti med pardörrar i tornbågen efter ritning av N. Pettersson, Visby

År 1924 - 1924 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålning av väggar och valv i kyrkorummet samt limfärgsmålning av väggar och tak i sakristian. Målning av innerdörrar. Reparation av tegeltaken.

År 1931 - 1931 Underhåll
Åtgärd	Tornhuven reparerades genomgripande.

År 1947 - 1947 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Rokokomålningarna på bänkluckorna togs fram av konservator Bertil Bengtsson
Upphovsman	Bertil Bengtsson (Konservator)

År 1950 - 1950 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Tegeltaket på tvärskeppet omlagt på tät bördning.

År 1951 - 1951 Ändring
Åtgärd	Ändring av dörrarna till sakristian genom nya dörrblad och övermålning av tempelkrön. Övermålning av solstrålarna vid altaret.

År 1954 - 1954 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Tegeltaket på långhuset omlagt på tät bördning. Stuprör i hörnen.

År 1960 - 1960 Åsknedslag
Åtgärd	Blixtnedslag i tornet, smärre skador.

År 1967 - 1969 Ändring - restaurering

Åtgärd

Omfattande inre (1967-68) och yttre (1969) restaurering efter förslag av arkitekt Carl-Olof Deurell, Stockholm: sakristians tegeltak lades om (utfördes 1967-68), åskledare monterades, putsen lagades och fasaderna avfärgades. Invändigt togs vedkaminerna bort och istället installerades elvärme samt elbelysning, trätunnvalven värmeisolerades. Nya golv lades i långhuset med värmeisolering i bänkkvarteren, tvärskeppets golv lades om och hyvlades. Bänkarna byggdes om och antalet bänkar minskades. Under läktaren inreddes ett väntrum och ett förråd. Vindfången innanför tvärskeppsportarna togs bort. Golvet i tornet sänktes och belades med kalkstensplattor (från långhuset). Textilskåp i sakristian. Äldre målningar togs fram på predikstolen. Ev. flyttades kutatavlorna från S långhusväggen till V väggen under läktaren. Tvärskeppets tak- och valvkonstruktioner förstärktes. Byggmästare Henning Werkelin, Fårö. Konservator Erik Olsson, Sanda.

Upphovsman

Carl-Olof Deurell (Arkitekt)

Erik Olsson (Konservator)

Henning Werkelin (Byggmästare)

År 1970 - 1970 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln renoverades.

År 1989 - 1989 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Nytt trägolv i vån 1 tr. i tornet, lagt ovanpå ett gammalt golv. Byggnadshyttan.
Upphovsman	Byggnadshyttan på Gotland (Firma)

År 1997 - 1997 Underhåll - fönster
Åtgärd	Reparation av kyrkans fönster av Byggnadshyttan.

År 1998 - 1998 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Beslut av Länsstyrelsen om restaurering av orgel av Tomas Svenske AB.

År 1999 - 1999 Ändring
Åtgärd	Konserverades 2 st. gravhällar av Stenkultur AB, de står lutade mot utomhus mot en vägg. Renovering av sidenmässhake av HV Ateljé. Beslut av Länsstyrelsen om installation av belysning i orgelns notställ samt belysning av orgel.

År 2000 - 2001 Ändring - restaurering, exteriör
Åtgärd	Genomfördes en yttre restaurering efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby: Tegeltaken lades om (skyddsbelagd asfaltpapp), tornhuven och fasaderna sågs över, nytt åskledarsystem monterades och snickerierna i fönster och dörrar målades.
Upphovsman	Jan Utas (Arkitekt)

År 2002 - 2002 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

En inre restaurering genomfördes efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby: Tornportalens panel reparerades och kompletterades. Valven reveterades, putsades och avfärgades. De delar av tunnvalvet som utgörs av återanvända bemålade bräder (1761) konserverades. Väggarna lagades, rengjordes och kalkades, rester av väggmåleri dokumenterades. Runt altaret återskapades ett dekormåleri från 1800-talet. Trägolven slipades och oljebehandlades, stengolvet rengjordes. Inventarierna rengjordes alternativt konserverades och omdisponerades. Värmeanläggningen kopplades till ett nytt styrsystem som regleras efter luftfuktighet. Belysningen kompletterades. Textilerna sågs över och förvaringen förbättrades. Orgelfasaden konserverades. Ljusstakar och metallföremål restaurerades av Dahlströms metallgjuteri HB. Ett bord konserverades av Byggnadshyttan.

Upphovsman

Jan Utas (Arkitekt)

År 2003 - 2003 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Konservering av antependium av Västsvensk konstateljé.
Upphovsman	Västsvensk konstateljé (Konservator)

År 2006 - 2006 Ändring
Åtgärd	Knäfallet på altarringen kläddes om.

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND FÅRÖ KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, FÅRÖ KYRKA