Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	ETELHEM KYRKA (akt.), ETELHEMS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1170 - 1199 1182 - 1182 1218 - 1218 1280 - 1320 1300 - 1300 1719 - 1719
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Etelhem
Församling	Garde församling
Stift	Visby stift
Adress	Etelhem kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2009 Kyrkans byggnadshistoria I slutet av 1100-talet uppfördes den första kända kyrkan på platsen, den bestod av ett kor och ett långhus. Den nuvarande norra tornportalen tjänstgjorde troligen som huvudingång i söder, och lejonskulpturen som idag är inmurad i långhusets sydvästra hörn anses höra samman med denna portal. Kort därefter, i början av 1200-talet, uppfördes det nuvarandetornet. Omkring 1300 fick den romanska kyrkan ge plats för en ny, större byggnad i gotisk stil, vilka knyter an till den gotländske stenmästaren som är känd från bl.a. Hellvi kyrkoportal, Lafrans Botvidarson. Kyrkan smyckades invändigt med både glasmålningar ... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2009

Kyrkans byggnadshistoria
I slutet av 1100-talet uppfördes den första kända kyrkan på platsen, den bestod av ett kor och ett långhus. Den nuvarande norra tornportalen tjänstgjorde troligen som huvudingång i söder, och lejonskulpturen som idag är inmurad i långhusets sydvästra hörn anses höra samman med denna portal. Kort därefter, i början av 1200-talet, uppfördes det nuvarandetornet.
Omkring 1300 fick den romanska kyrkan ge plats för en ny, större byggnad i gotisk stil, vilka knyter an till den gotländske stenmästaren som är känd från bl.a. Hellvi kyrkoportal, Lafrans Botvidarson. Kyrkan smyckades invändigt med både glasmålningar ...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Två svarvade ljusstakar av trä (ingår i Gotlands fornsals samlingar inv. nr. Dep88). Senmedeltida rökelsekar och primklocka (båda ingår i Gotlands fornsals samlingar inv. nr. Dep28 och Dep27). Orgel av vilken en luftlåda återstår (ingår i Statens Historiska Museums samlingar med inv. nr. 13197).

År 1150 - 1200 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt
Upphovsman	Hegvald (Konstnär - Bildhuggare)

År 1170 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	Ett romanskt kor och långhus från vilken ett gavelröste återstår (synligt från långhusvinden). Tornets nuvarande N portal tjänstgjorde sannolikt som portal i den romanska kyrkan, lejonskulpturen anses höra samman med denna portal. Fragment av en dopfuntscuppa av sandsten vilken man fann under golvet vid restaureringen 1957-58. Av den anonyme stenmästaren Majestatis (ingår i Statens Historiska Museums samlingar med inv. nr. 25921:1-7).

År 1170 - 1199 Nybyggnad

Åtgärd

Ett romanskt kor och långhus från vilken ett gavelröste återstår (synligt från långhusvinden). Tornets nuvarande N portal tjänstgjorde sannolikt som portal i den romanska kyrkan, lejonskulpturen anses höra samman med denna portal. Fragment av en dopfuntscuppa av sandsten vilken man fann under golvet vid restaureringen 1957-58. Av den anonyme stenmästaren Majestatis (ingår i Statens Historiska Museums samlingar med inv. nr. 25921:1-7).

År 1182 - 1182 Nybyggnad
Åtgärd	Årtal som anges enl. Strelow.

År 1200 - 1230 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn. Uppfört till en äldre murad kyrka

År 1200 - 1229 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Tornet uppfördes. Dopfunten signerad ”Hägvald” (SvK anger sent 1100-tal).

År 1200 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Processionskrucifix, av vilken fragment återstår, Limogesarbete (ingår i Statens Historiska Museums samlingar med inv. nr. 25921:10).

År 1200 - 1299 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	1200-tal (?) Svarvad och snidad bänk (nu deponerad i Gotlands fornsal med inv. nr. Dep23).

År 1218 - 1218 Nybyggnad
Åtgärd	Årtal som anges enl. Taxuslistan.

År 1280 - 1320 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus och kor, ersatte en äldre stenkyrka.

År 1280 - 1320 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor, rakslutet, ersatte ett äldre romansk kor

År 1300 - 1330 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Glasmålningar i korfönstren

År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålningar i långhuset

År 1300 - 1300 Nybyggnad
Åtgärd	omkring 1300. Fick det romanska koret och långhuset ge vika för ett nytt gotiskt kor och långhus. SvK anger att ornamentiken knyter av till den gotländske stenmästaren Lafrans Botvidarson. Glasmålningarna i korets Ö fönster. Muralmålningar av vilka fragment finns kvar på långhusets Ö, S och V murar.

År 1370 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Triumfkrucifixet

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålningar i långhuset

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Krucifixpiedestalen (nu deponerad i Gotlands fornsal med inv. nr. Dep22).

År 1440 - 1459 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Muralmålningar av passionsmästaren, passionsfris samt ett antal helgon och GT scener.

År 1600 - 1699 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia

År 1600 - 1629 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredning (ingår i Gotlands fornsals samlingar med inv. nr. Dep24).

År 1600 - 1699 Fast inredning - skrank
Åtgärd	Gallerverk av björk ev. till nisch (ingår i Gotlands fornsals samlingar med inv. nr. Dep25). Stod dopfunten på en stor häll vid triumfbågens N vederlag.

År 1600 - 1699 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	1600-tal(?) Sakristian uppfördes.

År 1648 - 1648 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen och baldakinen tillverkades av snickaren Jochim Sterling (GK anger 1649). SvK anger att Sterling troligen inte snickrat predikstolen då han ej erhöll mästarvärdighet förrän 1651.
Upphovsman	Jochim Sterling (Hantverkare - Snickare)

År 1649 - 1649 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Predikstolen och baldakinen målades av Johan Målare.
Upphovsman	Johan Målare (Konstnär)

År 1670 - 1670 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll över Lars Tommes son Kiere by.

År 1690 - 1690 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats av sandsten, från en verkstad i Burgsvik, skänktes av kyrkoherde Wilhaldus Herculis.

År 1699 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Fick en målare betalt för Choretz och Skrifter Stolen malningh”.

År 1700 - 1700 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	omkring 1700. Dopfuntslock.

År 1700 - 1799 Ändring
Åtgärd	En läktare uppfördes. Dopfunten målades. Fattigstocken.

År 1711 - 1711 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	omkring 1711. Fanns triumfkrucifixet på sin ursprungliga plats i triumfbågen. Detta år lämnas för sista gången uppgifter i räkenskaperna om insamlade medel ”i Korsett” d.v.s. krucifixpiedestalen (offerstocken) som bar upp krucifixet.

År 1719 - 1719 Nybyggnad
Åtgärd	Tornhuven nybyggdes.

År 1740 - 1749 Underhåll
Åtgärd	Muralmålningarna överkalkades.

År 1741 - 1741 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Sakramentsskåp på N korväggen.

År 1743 - 1743 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Nummertavla troligen utförd av Johan Hernell.
Upphovsman	Johan Hernell (Konstnär)

År 1747 - 1747 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	En duva skänktes till predikstolen av Nils Larsson, Kyrkeby.

År 1749 - 1749 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ett timglas skänktes av sjömannen Nils Michelson Westman.

År 1757 - 1757 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Klockan rämnade strax före julen.

År 1758 - 1758 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Klockan göts om av Gerhard Meyer, Stockholm.

År 1777 - 1777 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Golvet, som förstörts av de många begravningarna, lades om med öländsk kalksten.

År 1781 - 1781 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Nytt golv av trä och öländsk kalksten lades in.

År 1791 - 1791 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	En lanterninhuv uppfördes på tornet efter ritningar av C. F. Adelcrantz, byggnadsmästare var Nils Gardelin (GS anger 1771).
Upphovsman	Carl Fredrik Adelcrantz (Arkitekt)

År 1800 - 1829 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Nummertavla.

År 1800 - 1899 Underhåll
Åtgärd	Kyrkan putsades om invändigt. Predikstolen valnötsådrades (ej fyllningarna) och trappbarriären nygjordes.

År 1805 - 1805 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Ett fönster togs upp i långhusets N murverk med ”stickbågig betäckning” och omramning av trä.

År 1809 - 1809 Ändring
Åtgärd	Sakristians vind användes som sockenmagasin.

År 1840 - 1849 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktare.

År 1854 - 1854 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona.

År 1864 - 1864 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Triumfkrucifixet hängde på ringkammarens N vägg.

År 1865 - 1865 Ändring - ombyggnad, port
Åtgärd	Kalk och bräder anskaffades ”För nya Likportens uppställande”, och samtidigt betaldes för en reparation av den gamla porten.

År 1879 - 1883 Ändring - restaurering

Åtgärd

En omfattande restaurering genomfördes då bl.a. takstolarna över kor och långhuset förnyades. Taken täcktes med tjärade spån. Långhusets N fönster försågs med mittpost, masverk och solbänk av huggen kalksten. Inredningen – bänkar, altarskrank, predikstolstrappa förnyades helt efter förslag av arkitekt C. Grundström. Altaruppsatsen målades av G. W. Hallbom (inskr.). Ett av bladen på långhusets mittkolonns bas ersattes med konststen. Tillkom sannolikt N portalens dörrblad och korportalens d:o. Korportalens V kolonnett byttes. Orgeln byggdes av Åkerman & Lund (1883).

Upphovsman

Claes Grundström (Arkitekt)

År 1904 - 1904 Ändring - restaurering
Åtgärd	Krucifixet restaurerades av Joh. Gardelin i Hemse (inskr.) SvK anger att krucifixet flyttades till korets N mur efter en omfattande renovering och ommålning utförd av C. W. Pettersson.

År 1911 - 1911 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Lanterninen på tornet ersattes med en spetsig tornhuv, uppförd efter ritningar av byggmästare Nils Pettersson, Visby.

År 1916 - 1916 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	En ljuskrona skänktes av grosshandlaren Jacob Oscar Larson och hans hustru Anna.

År 1935 - 1935 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ett par ljuskronor skänktes av Ungdomssyföreningen.

År 1938 - 1938 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan göts av K. G. M. Bergholtz, Stockholm.
Upphovsman	K G M Bergholtz (Klockgjutare)

År 1952 - 1952 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten flyttades till kyrkorummets V del.

År 1957 - 1958 Ändring - restaurering

Åtgärd

Omfattande restaurering under ledning av arkitekt Jörgen Fåk, Stockholm: Muralmålningarna togs fram av konservator E. Olsson, Sanda. Nytt golv lades in i hela kyrkan. Tornets S portblad byttes. Elektrisk golvuppvärmning. Predikstolen, triumfkrucifixet, korbänken, altartavlan, sakramentsskåpet, nummertavlan, möbler i sakristian, fattigstocken och nummertavlorna konserverades av E. Olsson. Den tjocka släta putsen på altaret togs bort. NÖ sidoaltaret rekonstruerades, skivan hittades under restaureringen. En läktare i V revs och i dess ställe uppfördes ett orgelpodium. Orgelfasaden nygjordes. Ny bänkinredning och ett nytt altarskrank. En nummertavla med den gamla som förebild utfördes av byggmästare Reinhold Pettersson, Rone. Triumfkrucifixet som tidigare hängde på korets N vägg flyttades till triumfbågen. Dopfunten flyttades till sin nuvarande plats, den höjdes något med en hålkälad plint. Väggfast väggskåp i sakristians N murverk. El installerades till klockringningen. Orgeln omdisponerades.

Upphovsman

Jörgen Fåk (Arkitekt)

År 1962 - 1962 Underhåll
Åtgärd	Kyrkans fasader putsades med grå activanputs.

År 1973 - 1973 Ändring - restaurering
Åtgärd	december. Delar av tornets panel blåste ned i stormen. En del förstärkningsarbeten gjordes.

År 1981 - 1981 Ändring - restaurering
Åtgärd	Delar av tornets panel blåste ned i en storm, dock inte samma delar som 1973.

År 1985 - 1985 Ändring - restaurering

Åtgärd

Kyrkan restaurerades, programmet upprättades av RAÄ:s Vårdsektion: Tornhuven nybyggdes, kor och långhus fick nya takstolar. Taken täcktes med falar. Fasaderna färgades om. Murarna förstärktes. Värmesystemet renoverades(?) Åskskydd monterades och flöjeln rengjordes. Solbänkarnas falar byttes och tjärades. Portarna målades svarta. Sakristifönstret målades med linoljefärg. Hängrännor monterades på sakristian. Vattendäcket byttes. Orgeln reparerades.

År 1986 - 1986 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	De nykonserverades glasmålningarna återmonterades. De medeltida hade konserverats av dr Gustav van Treeck, München. Fönstren från 1800-talet restaurerades av Ringströms glasmästeri, Stockholm.
Upphovsman	Gustav van Treeck (Konservator)

År 1991 - 1991 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljusbärare.

År 2000 - 2000 Ändring
Åtgärd	Vid ett inbrott i kyrkan skadades dörren till sakristian och luckan till ett väggskåp i koret. Två silverljusstakar samt ett ställ till timglas stals. Dörren till sakristian renoverades omgående. Konservator skulle bedöma skadorna och ev. åtgärda dessa.

År 2002 - 2002 Ändring

Åtgärd

Textilkonsultfirma Lotine anordnade förbättard textilförvaring samt ombesörjde att textilierna rengjordes alt. konserverades. Värmesystemet byttes ut och belysningen kompletterades, ett nytt skåp anordnades för styrning av ljus, ljud och värme. Förslaget är utarbetades av tekn. dr. Tor Broström, Visby. Bänkarna målades om av Jerry Jannehag och orgelpodiets skärmar lagades av Byggnadshyttan. Åskskyddet kompletterades. Tornets portal tätades.

År 2006 - 2006 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Lösa inventarier konserverades av Byggnadshyttan: dopfuntslock, nummertavla, förgylld ram, likvagn och likbårar. Likvagnsboden restaurerades av Bygg och Restaurering Gotland HB.

GOTLAND ETELHEM KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, ETELHEMS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning