Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND BURS KYRKOGÅRDEN 2:1 - husnr 1, BURS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

459-7.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
BURS KYRKA (akt.), BURS KYRKA (akt.)

1200 - 1250

1200 - 1299

Gotland
Gotland
Gotland
Burs
Stånga-Burs församling
Visby stift
Burs kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Klövsadelkyrka

Historik

Inventeringsår 2006

Burs är till sin helhet uppförd under medeltiden. På 1200-talet uppfördes en romansk sten¬kyrka i etapper, först byggdes koret, möjligen med absid. Efter koret byggdes långhuset vilket tillkom under 1200-talets första hälft. Kyrkbygget avslutades med tornet i väster som byggdes i mitten på 1200-talet (taxuslistan anger att kyrkan uppfördes 1240, vilket förmodligen syftar på året då hela den romanska kyrkan stod färdig för invigning).
På 1320-talet revs det romanska koret för att ge plats åt ett nytt gotiskt kor i tidens anda, uppfört av den byggnadshytta som kallas ”Egypticus”. Möjligen återanvändes den romanska korportalen som nor...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning
Svarvad stol, nu i Gotlands fornsal. Fattigstock.
År 1200 - 1250 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus. Förlängdes mot öster i och med uppförandet av koret på 1300-talet.
År 1200 - 1299 Nybyggnad
Långhuset uppfördes. (GK anger att det skedde vid början av 1200-talet, SvK anger att det skedde under 1200-tales första hälft. Taxuslistan anger att kyrkan uppfördes 1240, vilket förmodligen syftar på året då hela den romanska kyrkan stod färdig för invigning.)
År 1230 - 1270 Nybyggnad - Torn
Torn
År 1240 - 1259 Nybyggnad - Torn
omkring 1250-tal. Tornet byggdes. (SvK anger att det byggdes på 1200-talets andra fjärdedel.)
År 1270 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Triumfkrucifix. (SvK anger att krucifixet är från tidigt 1300-tal.)
År 1300 - 1350 Nybyggnad - Korparti
Kor, rakslutet
År 1300 - 1350 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningar i korets östfönster, tre rutor
År 1300 - 1350 Fast inredning - bänkinredning
Korbänk i kalksten
År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning
Glasmålningar av Lye-mästaren (enl. GK 1300-talets andra fjärdedel). Stenbänken i koret, av ”Egypticus”-verkstaden. (SvK anger att den är från 1300-talets andra fjärdedel.) Processionskrucifix. Korstolen, numera i SHM.
År 1320 - 1329 Nybyggnad - Korparti
omkring 1320-tal. Det romanska absidkoret revs. I dess ställe byggdes ett gotiskt kor, detta skedde troligen o. 1320 av ”Egypticus” byggnadshytta. Möjligen återanvändes den romanska korportalen som nordportal i långhuset. (SvK anger att detta skedde på 1300-talets andra fjärdedel.)
År 1350 - 1550 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia
År 1350 - 1550 Nybyggnad - Sakristia
Sakristian uppfördes (troligen).
År 1380 - 1380 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll i koret, lagd över Johannes, prost i Stånga, kanik i Lund och Linköping.
År 1400 - 1450 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåp
År 1400 - 1450 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåp.
År 1448 - 1448 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll i koret över prästen Hallvid som den 10:e augusti störtade ned död.
År 1470 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
sent 1400-tal. Kalkmålningar av ”Passionsmästaren”.
År 1500 - 1599 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
1500-tal(?) Kalkmålning på långhusets västra del, delvis dolda under läktaren, föreställande en galopperande häst. Tavla med glasmålningar med scener ur Kristi liv.
År 1600 - 1699 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningar i korets sydfönster, två rutor
År 1600 - 1699 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningarna i korets sydfönster tillkom. Fönsteröppningen vid predikstolstrappen togs troligen upp på 1600-talet.
År 1625 - 1625 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockan göts av R. Borckhardsen, Köpenhamn.
År 1647 - 1647 Ändring - restaurering
Sakristian renoverades.
År 1648 - 1648 Fast inredning - bänkinredning
Bekännelsepall, altarskrank? Möjligen har de båda årtalen 1648 och 1684 blandats samman ,se SvK s. 51.
År 1682 - 1682 Arkitekturbunden utsmyckning
Timglas.
År 1683 - 1683 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten.
År 1684 - 1684 Fast inredning - bänkinredning
Bekännelsepall, altarskrank? Möjligen har de båda årtalen 1648 och 1684 blandats samman, se SvK s. 51. Enligt inv. är ”chorets alle stooler nye uppsatta” vilket tyder på att korbänken byggdes eller gjordes om då. Möjligen är korbänken delar av ett återanvänt korskrank.
År 1693 - 1693 Ändring - ombyggnad, fönster
Ett fönster togs upp i långhusets S mur.
År 1703 - 1703 Fast inredning - skrank
Altarskrankets inskription.
År 1706 - 1706 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Figurmålningar på bänkdörrar och infällda i långhustaken
År 1706 - 1706 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Långhusets innertak bemålades. Enl. GKS målades taket av Christian Lorentz Numens. SvK anger att det möjligen är Numens. Bänkinredningen målades (GKS anger att de sannolikt målades av Christian Lorentz Numens). Triumfkrucifixet målades. Blev ”Choret med de figurer udstoferat”.
År 1716 - 1716 Arkitekturbunden utsmyckning
Ljuskrona av malm.
År 1722 - 1722 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll i koret lagd över hustru Margareta Olofs Dotter.
År 1726 - 1726 Fast inredning - bänkinredning
Fem bänkar i långhusets västra del nytillverkades och målades.
År 1728 - 1728 Ändring
Tre dörrar nytillverkades, bland dessa troligen långhusets S och N dörr.
År 1737 - 1737 Ändring - ombyggnad, fönster
Ett fönster togs upp i långhusets N mur.
År 1740 - 1740 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Bänkrummen målades invändigt av Johan Hernell (avser troligen de bänkar med figurmålning). En gammal funt (troligen den medeltida) såldes till Jesper Kork.

Johan Hernell (Konstnär)

År 1756 - 1756 Fast inredning - predikstol
Predikstol

Johan Zachariaesson Dunderhake (Konstnär - Bildhuggare)

År 1756 - 1756 Ändring
Predikstolen tillverkades av Johan Dunderhake och Hans Öman. Två fönster togs upp i långhuset i S resp. i N.

Johan Zachariaesson Dunderhake (Konstnär)

År 1757 - 1757 Ändring
En äldre predikstol med tillhörande timglas såldes till Ala kyrka. Muren bakom bänkarna i koret brädkläddes.
År 1758 - 1758 Arkitekturbunden utsmyckning
Nummertavlan skänktes av visitören Jacob Genberg och hans hustru.
År 1760 - 1760 Arkitekturbunden utsmyckning
omkring 1760 Timglaset skänktes av skepparen Jöran Wijberg.
År 1761 - 1761 Fast inredning - läktare
Läktaren uppfördes. Predikstol och läktare målade av Johan Hindrich Dreutz. En försilvrad duva skänktes av Lars Köhler.
År 1767 - 1767 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll lagd i koret över Lars Köhler.
År 1802 - 1802 Ändring
Kalkmålningarna överkalkades.
År 1803 - 1803 Ändring - ombyggnad, fönster
Sakristians fönster murades delvis igen och försågs med järngaller.
År 1816 - 1816 Ändring
Sandstensspis i sakristian (nu igenmurad).
År 1830 - 1830 Fast inredning - bänkinredning
1830-års inventering nämner en prästbänk som säges ha varit den gamla predikstolen (nu främsta bänkrummet på södra sidan).
År 1835 - 1835 Ändring - restaurering
Omfattande yttre och inre renovering:  Tornhuven förnyades.  Långhusets innertak höjdes och gjordes trebrutet (tidigare platt). De målade plankorna med figurmåleri infogades i det nya taket, de övriga nygjordes.  Hela kyrkan fick brädgolv.  Murarna vitlimmades invändigt.
År 1839 - 1839 Konservatorsarbeten
Krucifixet togs ned för ”putsning” av målaren C. P. Nordström, Visby.

C P Nordström (Konservator)

År 1844 - 1844 Ändring - ombyggnad, yttertak
trol. 1844 Taken på långhus (södra sidan), kor och sakristia försågs med falar.
År 1864 - 1864 Fast inredning - bänkinredning
Sex bänkar inrättades i ringkammaren.
År 1864 - 1871 Fast inredning - bänkinredning
Korbänken byggdes om.
År 1865 - 1865 Ändring - ombyggnad, fönster
Vindfånget i tornportalens smyg tillkom. De på 1700-talet uppbrutna fönsteröppningarna förstorades något och försågs med omfattningar och mittposter av stenhuggare Holmqvist.
År 1870 - 1870 Fast inredning - bänkinredning
Den medeltida korstolen såldes till SHM.
År 1870 - 1871 Ändring - restaurering
Kyrkan restaurerades utvändigt av Carl Johan Carlström, Etelhem.  Kyrkan rappades och vitkalkades, varvid all invändig puts borthöggs ända till in till stenen, och socklarna på södra sidan lagades.  Tornets ljudgluggar och gallerier försågs med kalkstenskolonnetter och kapitäl samt solbänkar.  Södra långhusportalens basplatta förnyades. Troligen förnyades även tornportalens kolonnetter, baser och det nedersta trappsteget. Långhusets N portal kompletterades med kolonnett på östra sidan, samt med några spetsbågar.

Carl Johan Carlström (Okänd)

År 1881 - 1881 Fast inredning - skrank
Altarskranket, vilket ersatte ett äldre d:o. Läktaren förstorades.
År 1882 - 1882 Fast inredning - orgel
Orgel, byggd av Åkerman & Lund, Stockholm. (Enligt ISO tillkom orgeln 1883.) Utbytt 1969.

Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1900 - 1900 Arkitekturbunden utsmyckning
Ljuskrona av mässing, skänkt av hemmansägaren Mathias Grönström, Sigdes. Inköptes två ljuskronor av mässing båda med två kransar om åtta ljusarmar.
År 1902 - 1902 Arkitekturbunden utsmyckning
Ljuskrona av mässing, skänkt av husbonden Reinhold Nilsson och hans hustru Christina, Hägvide.
År 1923 - 1925 Ändring - restaurering
Kyrkan genomgick en omfattande restaurering: Konservator C. W. Pettersson.  Värmeledning installerades med pannrum under sakristians S del.  Nytt trägolv med betongunderlag lades in i långhuset. Nytt trägolv i sakristian.  Triumfkrucifixet flyttades från korets S mur till sin ursprungliga plats i triumfbågen på en trabes.  Långhustakets akantusslingor målades av C. W. Pettersson och J. A. Svensson.  Altarskåpet (alla utom tre kolonnetter nygjordes) och predikstol renoverades.  Grävningsundersökningar utfördes av dåvarande amanuens Alfred Edle, varvid grundmurar från den romanska kyrkan påträffades, delar av långhusets Ö del samt murar från koret. Dessutom fann man spår av sidoaltaren som dels tillhört det ursprungliga långhuset, dels från dess förlängning i samband med det gotiska korets uppförande. Grävningsrapport saknas.  Kalkmålningarna fram och konserverades.  De båda kryssvalven och mittkolonnen i sakristian tillkom. Ritningarna gjordes av Sigurd Curman.  En trappa till läktaren, som tillkommit 1881 togs bort. Läktarens gulockra färg togs bort.  Främsta bänkkvarteret på N sidan togs bort, likaså tre bänkar i samma kvarter mitt för långhusets portal. Bänkdörrarna flyttades ett steg nedåt. Gångjärnen byttes mot nya med undantag av de främsta. Målningen kompletterades med akantusslingor och konserverades.  En gravhäll med inskription från 1600-talet som tidigare legat i prästgårdens trädgård flyttades troligen till koret.

C W Pettersson (Konservator)

År 1945 - 1945 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningarna placerades åter i koret efter kriget, dock i en annan ordning. Tidigare var alla rutorna placerade i mittfönstren. Alla rutornas blynät förnyades, de ursprungliga blynäten förvaras i SHM och i Gotlands fornsal.
År 1947 - 1947 Ändring
Tornspiran tillkom med en från 1829 som förebild.
År 1952 - 1952 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet rengjordes av Erik Olsson.

Erik Olsson (Konservator)

År 1960 - 1965 Ändring - restaurering
Genomfördes en omfattande restaurering etappvis. (GK anger 1960-64.) Triumfkrucifixet sänktes till ursprungligt läge och trabes togs bort. Långhustaket rengjordes och retuscherades liksom altarskåpet, triumfkrucifixet, predikstolen och bänkinredningen. Arbetet utfördes av konservator Erik Olsson. Yttermurarna put-sades och kalkades. Innermurarna kalkades. Fönstren omglasa-des. Fönsteröppningen vid predikstolen togs upp ånyo. Faltaken på långhus, kor och sakristia delvis förnyade. Teglet på lång¬husets N takfalls togs bort. Altarskranket fick ny klädsel i blått linne
År 1969 - 1969 Fast inredning - orgel
Orgel, byggd av John Grönvall Orgelbyggeri, Lilla Edet.

John Grönvall, Lilla Edet (Orgelbyggare)

År 1971 - 1971 Konservatorsarbeten
Altarskåpet konserverades av Erik Olsson.

Erik Olsson (Konservator)

År 1973 - 1973 Teknisk installation - värme
El-värmeinstallation.
År 1974 - 1974 Konservatorsarbeten
Altarskåpet konserverades av Marianne Korsman-Ullman.

Marianne Korsman-Ullman (Konservator)

År 1990 - 1991 Ändring - restaurering, exteriör
Utvändig restaurering efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby, entreprenör Gotlandsbyggen AB:  Faltaken lades om på kor, långhus och sakristia och takkonstruktionerna reparerades.  Yttertaken tjärades och hängrännor av plåt monterades, avvattningsanordningarna försågs med infiltrationsledningar.  Inspektionsbryggor anordnades på vindarna.  Skorstenen revs.  Långhusets fasader putsreparerades och hela kyrkan vitkalkades.

Jan Utas (Arkitekt)

År 1993 - 1993 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet konserverades (rapport saknas).
År 2000 - 2000 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet konserverades av Marja-Liisa Alm, Byggandshyttan.

Marja-Liisa Alm (Konservator)

År 2005 - 2005 Konservatorsarbeten
Textilkonsultfirman Lotine anordnade bättre förvaring för kyrkas textilier samt ombesörjde att de textilier som behövde rengjordes alt. konserverades.