Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND ANGA KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, ANGA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

2350-19.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
ANGA KYRKA (akt.), ANGA KYRKA (akt.)

1200 - 1250

1200 - 1299

Gotland
Gotland
Gotland
Anga
Östergarns församling
Visby stift
Anga kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2009

Kyrkans byggnadshistoria
Anga kyrka uppfördes i sin helhet under 1200-talet i flera skilda byggnads¬etapper. Absidkoret byggdes i början århundradet, långhuset omkring 1250 och vid slutet av århundradet tillfogades tornet ovanpå den västra delen av långhuset, vilket ger kyrkan dess säregna form. Samtidigt slogs valven. Kyrkans exteriör har ändrats mycket litet sedan byggnadstiden, dock byggdes en sakristia på korets norra sida i början av 1800-talet.

Tornhuven har nybyggts och reparerats flera gånger, bl.a. efter att ha eldhärjats 1711, och senast 1816. 1863 lades spåntak på koret.

1946-47 genomfördes en omfattande inre resta...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Fast inredning - orgel
Orgel, nu på SHM. Ljusstake av trä nu på GF.
År 1200 - 1250 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor med absid och torn
År 1200 - 1250 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Romanska portaler, tre stycken
År 1200 - 1250 Nybyggnad - Torn
Torn
År 1200 - 1250 Nybyggnad - Korparti
Kor med absid
År 1200 - 1200 Äldre kulturhistorisk inventering
Årtal enligt Strelow ”kallad Dionysius” enligt 1830 års inventering.
År 1200 - 1200 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
omkring 1200 Triumfkrucifix, förvaras i GF
År 1200 - 1299 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Hela kyrkan uppfördes i etapper med byggpaus mellan långhus och torn (SvK anger att koret och långhusets Ö del uppfördes omkr. 1200. Långhuset slutfördes omkr. 1250, tornet uppfördes och valven slogs till 1286).
År 1200 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning
1200-tal (?) Gravhäll med runinskrift i korgolvet över sonen Rollaik
År 1240 - 1240 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
omkring 1240 Träskulptur föreställande Madonna förvaras i GF
År 1250 - 1300 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt
År 1270 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning
Muralmålningar i långhusets valv vilka signerats av Halvard (SvK anger att ristningarna utförts på 1280-talet och GKM anger att de kan ”ha utförts omkr. 1240-50 eller på 1280-talet (1286?), beroende på hur byggnadshistorien tolkas”). Dopfunten.
År 1280 - 1290 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Ornamentala målningar i valven och målad stenimitation i valvbågar, kring fönster och i bågarna mellan långhus, kor och absid

Halvard (Konstnär)

År 1286 - 1286 Äldre kulturhistorisk inventering
Årtal enligt taxuslistan.
År 1300 - 1399 Ändring - ombyggnad, fönster
Det Ö långhusfönstret utvidgades troligen, har efter detta utvidgats flera gånger.
År 1340 - 1359 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Träskulptur föreställande Biskop av Biskopmästarens krets, förvaras nu i GF
År 1365 - 1375 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåp
År 1370 - 1399 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåp (SvK anger omkr. 1370 och att det tillhör Gammelgarns altarskåpskrets). Träskulptur föreställande S:t Olof av Hamramästaren
År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Triumfkrucifix med krucifixstock (nu fattigbössa).
År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning
1400-tal(?) Penningskrin nu på GF .
År 1430 - 1470 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Figurmålningar, svit på långhusets väggar

Passionsmästaren (Konstnär)

År 1440 - 1459 Arkitekturbunden utsmyckning
o. 1450 Passionsmålningar av passionsmästaren (SvK anger att de fullbordades omkr. 1460 och GKM anger 1440-1460). Träskulpturer av Misericordieverkstaden, båda förvaras på GF, föreställande kvinnligt helgon
År 1600 - 1699 Fast inredning - skrank
1600-tal(?) Altarskranket.
År 1604 - 1604 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravsten i koret över Erasmus o.h.h. Katharina Olufsdotter.
År 1606 - 1606 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravsten utanför korportalen över Catrina Botelsdotter, Fiele.
År 1652 - 1652 Äldre kulturhistorisk inventering
Årtal på insidan av N portalen.
År 1670 - 1700 Fast inredning - predikstol
Predikstol. Målad enligt inskrift 1741
År 1670 - 1699 Fast inredning - predikstol
Predikstolen.
År 1694 - 1694 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravsten i koret över Olof Rasmusson, Fiele.
År 1700 - 1730 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning
År 1700 - 1729 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen.
År 1700 - 1799 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfuntslock med medeltida duva.
År 1706 - 1706 Ändring
De medeltida muralmålningarna kalkades över och väggarna försågs med ornamentala målningar över triumfbågen innehållande Carl XII:s monogram samt årtalet 1706.
År 1710 - 1710 Brand
Kyrkan eldhärjades och en byggmästare från Ganthem byggde upp tornet.
År 1711 - 1711 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravsten i koret över Brita Olufsdotter och hennes dotter Catrina, Fiele samt en över Botel Rasmusson, Fiele.
År 1717 - 1717 Ändring
Kyrkan plundrades av ryska trupper, varvid textilier, kyrkklocka och pengar stals och kistor och skåp sönderhöggs.
År 1738 - 1738 Arkitekturbunden utsmyckning
Timglaset omnämns för första gången, samt ett brudsäte.
År 1741 - 1741 Fast inredning - predikstol
Årtal på predikstolen, vilket sannolikt avser dess målning.
År 1743 - 1743 Specifika inventarier - kyrkklocka
Köptes en liten kyrkklocka som ersättning för den som rövats av ryssarna.
År 1748 - 1748 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kor- och kyrkbänkarna tillkom samt målades, även altarskranket bemålades. Muralmålningar – akantus i och ovan valvöppningarna samt i absiden i takvalven lager- druv- och blomkronor. Målningarna på väggarna bekostades av församlingen och valvmålningarna av Per Olofsson i Suderbüs och Jon Melckerson Boters. Per Larsson Bendes lät renovera triumfkrucifixet.
År 1772 - 1773 Arkitekturbunden utsmyckning
Kollekttavla.
År 1785 - 1785 Fast inredning - läktare
Läktaren byggdes.
År 1787 - 1787 Arkitekturbunden utsmyckning
Altarskåpet, läktaren och brudstolen målades. En ljuskrona förfärdigades av Olof Westberg.
År 1792 - 1792 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan göts av Gerhard Horner, Stockholm, den gamla klockan lämnades som en del i köpesumman

Gerhard Horner (Klockgjutare)

År 1797 - 1797 Ändring
Två kollekthåvar skänktes till kyrkan, den ena av kyrkovärden Eskel Bendes och den andra av kyrkovärden Olof Hemuns.
År 1798 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Omtalas en bänk i koret för ”gossarna”, numera försvunnen.
År 1800 - 1899 Arkitekturbunden utsmyckning
Ljuskrona av trä.
År 1810 - 1820 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia (även magasin)
År 1811 - 1811 Nybyggnad - Sakristia
Beslöts att sakristian skulle uppföras
År 1812 - 1812 Ändring
Pulpet.
År 1816 - 1816 Nybyggnad - Torn
Nytt torn.
År 1819 - 1819 Arkitekturbunden utsmyckning
Nummertavla, nu i GF
År 1830 - 1830 Äldre kulturhistorisk inventering
Enligt 1830 års inventering stod dopfunten i ”S hörnet af Choret”, på korets N sida fanns ”2ne Bänkar vid hvilkas yttersta ända åt venster är ingången till Sacristian”, en läktare fanns i den V delen av kyrkan ”med 3ne Bänkrader (3ne i hvarje rad)” och på ”andra Hvalfbågen strax vid uppgången till Predikstolen är ett mindre Chrucifix”.
År 1843 - 1844 Äldre kulturhistorisk inventering
Årtal på takbjälkar i sakristian.
År 1863 - 1863 Underhåll
Omtalas ”spåntäckning å Koret” – samt att reparationer förekommer ofta i räkenskaperna men redovisas ej närmare.
År 1878 - 1878 Ändring
Ny spirstock av ek.
År 1891 - 1891 Arkitekturbunden utsmyckning
Nummertavla.
År 1915 - 1915 Arkitekturbunden utsmyckning
En ljuskrona skänktes av O. F. Ekman, Stenstu.
År 1918 - 1918 Äldre kulturhistorisk inventering
Tornpanel, dvs. liggande panel på absidens tak.
År 1919 - 1919 Fast inredning - orgel
En kammarorgel anskaffades.
År 1927 - 1927 Arkitekturbunden utsmyckning
En ljuskrona skänktes av lutherska syföreningen.
År 1945 - 1945 Ändring
Förslag om att flytta den skrymmande korbänken tillbaka till sin ursprungliga plats (korets N vägg), varvid den minskades(?).
År 1946 - 1947 Ändring - restaurering
Omfattande restaurering efter förslag av arkitekt Erik Fant.  Muralmålningarna togs fram och konserverades av Bertil Bengtsson, Linköping. De i korets murverk avhuggna takstolarna frilades från puts.  Värmeledning med lågtrycksånga, värmepanna under sakristian.  Trägolvet ersattes av ett stengolv som lades på underlag av cement. Golven sänktes men är fortfarande högre än de ursprungliga(?) som iakttogs och beskrevs som ”små nötta kullerstenar i kalkbruk”. Gravhällen över Rollaik som låg på kyrkogården lades in i koret.  Läktaren revs och i dess ställe uppfördes ett podium på vilket orgeln placerades.  Bänkinredningen byggdes om.  Dopfunten flyttades från korets SV hörn till V(?) muren.  Äldre färg på inventarier (altarskåpet, utfördes av B. Bengtsson) och inredning återställdes.  Bänkarna ändrades, korbänkens ryggstöd och säte nygjordes.  En ljuskrona restaurerades i vilken en lapp påträffades ”Denna krona hafwer jag Olof Westberg förfärdigad i Stockholm d 15 O; W; B; junij 1787.  Förslag om att förstora sakristian genom att ta bort den N väggen.  Efter grävningar i grunden fanns spår av en brunnen träkyrka samt rester av glasmålningar, träskulpturer en rustning mm.

Erik Fant (Arkitekt)

År 1949 - 1949 Arkitekturbunden utsmyckning
En ljuskrona skänktes av Einar Erici, Stockholm.
År 1968 - 1968 Fast inredning - orgel
Orgeln byggdes av Grönvall Orgelbyggeri, Lilla Edet (ISO anger 1964).

Grönvalls orgelbyggeri (Orgelbyggeri)

År 1975 - 1975 Konservatorsarbeten
Altarskåpet konserverades av Marianne Korsman-Ullman.

Marianne Korsman-Ullman (Konservator)

År 1983 - 1983 Ändring - restaurering, exteriör
Yttre restaurering: Yttertaken lades om på täta undertak. Hängrännor och stuprör. Tornhuven renoverades. Fasaderna putslagades och avfärgades, socklarna foglagades. Flera sockelstenar byttes. Fönstren målades om. Den putsade fönsterbänken försågs med kalkstenskiva med droppbleck. Portbladen målades. Nytt vattendäck. Installerades el-kassett i värmepannan. Förslag på nya kolonnetter samt baser till dem i de båda S portalerna
År 1992 - 1992 Ändring - restaurering, interiör
Inre restaurering vars syfte var att rengöra muralmålningarna vilket genomfördes av konstnär Harald Norrby, Klintehamn. Även pelaren och stenomfattningar rengjordes och foglagades, sakristians väggar och valv kalkas. Fönstren sågs över liksom portarna. Trappor, landgångar och belysning på vindarna kompletterades liksom åskskyddet och värmeanläggningen. Tre av de bakre bänkarna slopades för att öppna upp mot N portalen, golvet framför porten lades om. Bänkluckorna reparerades. Installerades el i ljuskronorna och hissanordning monterades. Dörren mot förrådet i sakristian reparerades. Dörren till sakristian renoverades och målningen påbättrades av Harald Norrby.
År 2006 - 2006 Konservatorsarbeten
Altarskåpet konserverades av konservator Carl Henrik Eliason.

Carl Henrik Eliason (Konservator)