
			Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND ANGA KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, ANGA KYRKA

Byggnadspresentation
Namn	ANGA KYRKA (akt.), ANGA KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1200 - 1250 1200 - 1299
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Anga
Församling	Östergarns församling
Stift	Visby stift
Adress	Anga kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2009 Kyrkans byggnadshistoria Anga kyrka uppfördes i sin helhet under 1200-talet i flera skilda byggnads¬etapper. Absidkoret byggdes i början århundradet, långhuset omkring 1250 och vid slutet av århundradet tillfogades tornet ovanpå den västra delen av långhuset, vilket ger kyrkan dess säregna form. Samtidigt slogs valven. Kyrkans exteriör har ändrats mycket litet sedan byggnadstiden, dock byggdes en sakristia på korets norra sida i början av 1800-talet. Tornhuven har nybyggts och reparerats flera gånger, bl.a. efter att ha eldhärjats 1711, och senast 1816. 1863 lades spåntak på koret. 1946-47 genomfördes en omfattande inre resta... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2009

Kyrkans byggnadshistoria
Anga kyrka uppfördes i sin helhet under 1200-talet i flera skilda byggnads¬etapper. Absidkoret byggdes i början århundradet, långhuset omkring 1250 och vid slutet av århundradet tillfogades tornet ovanpå den västra delen av långhuset, vilket ger kyrkan dess säregna form. Samtidigt slogs valven. Kyrkans exteriör har ändrats mycket litet sedan byggnadstiden, dock byggdes en sakristia på korets norra sida i början av 1800-talet.

Tornhuven har nybyggts och reparerats flera gånger, bl.a. efter att ha eldhärjats 1711, och senast 1816. 1863 lades spåntak på koret.

1946-47 genomfördes en omfattande inre resta...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgel, nu på SHM. Ljusstake av trä nu på GF.

År 1200 - 1250 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor med absid och torn

År 1200 - 1250 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Romanska portaler, tre stycken

År 1200 - 1250 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn

År 1200 - 1250 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor med absid

År 1200 - 1200 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Årtal enligt Strelow ”kallad Dionysius” enligt 1830 års inventering.

År 1200 - 1200 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	omkring 1200 Triumfkrucifix, förvaras i GF

År 1200 - 1299 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Hela kyrkan uppfördes i etapper med byggpaus mellan långhus och torn (SvK anger att koret och långhusets Ö del uppfördes omkr. 1200. Långhuset slutfördes omkr. 1250, tornet uppfördes och valven slogs till 1286).

År 1200 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	1200-tal (?) Gravhäll med runinskrift i korgolvet över sonen Rollaik

År 1240 - 1240 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	omkring 1240 Träskulptur föreställande Madonna förvaras i GF

År 1250 - 1300 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt

År 1270 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Muralmålningar i långhusets valv vilka signerats av Halvard (SvK anger att ristningarna utförts på 1280-talet och GKM anger att de kan ”ha utförts omkr. 1240-50 eller på 1280-talet (1286?), beroende på hur byggnadshistorien tolkas”). Dopfunten.

År 1280 - 1290 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Ornamentala målningar i valven och målad stenimitation i valvbågar, kring fönster och i bågarna mellan långhus, kor och absid
Upphovsman	Halvard (Konstnär)

År 1286 - 1286 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Årtal enligt taxuslistan.

År 1300 - 1399 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Det Ö långhusfönstret utvidgades troligen, har efter detta utvidgats flera gånger.

År 1340 - 1359 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Träskulptur föreställande Biskop av Biskopmästarens krets, förvaras nu i GF

År 1365 - 1375 Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Altarskåp

År 1370 - 1399 Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Altarskåp (SvK anger omkr. 1370 och att det tillhör Gammelgarns altarskåpskrets). Träskulptur föreställande S:t Olof av Hamramästaren

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Triumfkrucifix med krucifixstock (nu fattigbössa).

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	1400-tal(?) Penningskrin nu på GF .

År 1430 - 1470 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Figurmålningar, svit på långhusets väggar
Upphovsman	Passionsmästaren (Konstnär)

År 1440 - 1459 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	o. 1450 Passionsmålningar av passionsmästaren (SvK anger att de fullbordades omkr. 1460 och GKM anger 1440-1460). Träskulpturer av Misericordieverkstaden, båda förvaras på GF, föreställande kvinnligt helgon

År 1600 - 1699 Fast inredning - skrank
Åtgärd	1600-tal(?) Altarskranket.

År 1604 - 1604 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravsten i koret över Erasmus o.h.h. Katharina Olufsdotter.

År 1606 - 1606 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravsten utanför korportalen över Catrina Botelsdotter, Fiele.

År 1652 - 1652 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Årtal på insidan av N portalen.

År 1670 - 1700 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol. Målad enligt inskrift 1741

År 1670 - 1699 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen.

År 1694 - 1694 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravsten i koret över Olof Rasmusson, Fiele.

År 1700 - 1730 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredning

År 1700 - 1729 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen.

År 1700 - 1799 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfuntslock med medeltida duva.

År 1706 - 1706 Ändring
Åtgärd	De medeltida muralmålningarna kalkades över och väggarna försågs med ornamentala målningar över triumfbågen innehållande Carl XII:s monogram samt årtalet 1706.

År 1710 - 1710 Brand
Åtgärd	Kyrkan eldhärjades och en byggmästare från Ganthem byggde upp tornet.

År 1711 - 1711 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravsten i koret över Brita Olufsdotter och hennes dotter Catrina, Fiele samt en över Botel Rasmusson, Fiele.

År 1717 - 1717 Ändring
Åtgärd	Kyrkan plundrades av ryska trupper, varvid textilier, kyrkklocka och pengar stals och kistor och skåp sönderhöggs.

År 1738 - 1738 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Timglaset omnämns för första gången, samt ett brudsäte.

År 1741 - 1741 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Årtal på predikstolen, vilket sannolikt avser dess målning.

År 1743 - 1743 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Köptes en liten kyrkklocka som ersättning för den som rövats av ryssarna.

År 1748 - 1748 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Kor- och kyrkbänkarna tillkom samt målades, även altarskranket bemålades. Muralmålningar – akantus i och ovan valvöppningarna samt i absiden i takvalven lager- druv- och blomkronor. Målningarna på väggarna bekostades av församlingen och valvmålningarna av Per Olofsson i Suderbüs och Jon Melckerson Boters. Per Larsson Bendes lät renovera triumfkrucifixet.

År 1772 - 1773 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Kollekttavla.

År 1785 - 1785 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktaren byggdes.

År 1787 - 1787 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Altarskåpet, läktaren och brudstolen målades. En ljuskrona förfärdigades av Olof Westberg.

År 1792 - 1792 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan göts av Gerhard Horner, Stockholm, den gamla klockan lämnades som en del i köpesumman
Upphovsman	Gerhard Horner (Klockgjutare)

År 1797 - 1797 Ändring
Åtgärd	Två kollekthåvar skänktes till kyrkan, den ena av kyrkovärden Eskel Bendes och den andra av kyrkovärden Olof Hemuns.

År 1798 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Omtalas en bänk i koret för ”gossarna”, numera försvunnen.

År 1800 - 1899 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona av trä.

År 1810 - 1820 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia (även magasin)

År 1811 - 1811 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Beslöts att sakristian skulle uppföras

År 1812 - 1812 Ändring
Åtgärd	Pulpet.

År 1816 - 1816 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Nytt torn.

År 1819 - 1819 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Nummertavla, nu i GF

År 1830 - 1830 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Enligt 1830 års inventering stod dopfunten i ”S hörnet af Choret”, på korets N sida fanns ”2ne Bänkar vid hvilkas yttersta ända åt venster är ingången till Sacristian”, en läktare fanns i den V delen av kyrkan ”med 3ne Bänkrader (3ne i hvarje rad)” och på ”andra Hvalfbågen strax vid uppgången till Predikstolen är ett mindre Chrucifix”.

År 1843 - 1844 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Årtal på takbjälkar i sakristian.

År 1863 - 1863 Underhåll
Åtgärd	Omtalas ”spåntäckning å Koret” – samt att reparationer förekommer ofta i räkenskaperna men redovisas ej närmare.

År 1878 - 1878 Ändring
Åtgärd	Ny spirstock av ek.

År 1891 - 1891 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Nummertavla.

År 1915 - 1915 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	En ljuskrona skänktes av O. F. Ekman, Stenstu.

År 1918 - 1918 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Tornpanel, dvs. liggande panel på absidens tak.

År 1919 - 1919 Fast inredning - orgel
Åtgärd	En kammarorgel anskaffades.

År 1927 - 1927 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	En ljuskrona skänktes av lutherska syföreningen.

År 1945 - 1945 Ändring
Åtgärd	Förslag om att flytta den skrymmande korbänken tillbaka till sin ursprungliga plats (korets N vägg), varvid den minskades(?).

År 1946 - 1947 Ändring - restaurering

Åtgärd

Omfattande restaurering efter förslag av arkitekt Erik Fant.  Muralmålningarna togs fram och konserverades av Bertil Bengtsson, Linköping. De i korets murverk avhuggna takstolarna frilades från puts.  Värmeledning med lågtrycksånga, värmepanna under sakristian.  Trägolvet ersattes av ett stengolv som lades på underlag av cement. Golven sänktes men är fortfarande högre än de ursprungliga(?) som iakttogs och beskrevs som ”små nötta kullerstenar i kalkbruk”. Gravhällen över Rollaik som låg på kyrkogården lades in i koret.  Läktaren revs och i dess ställe uppfördes ett podium på vilket orgeln placerades.  Bänkinredningen byggdes om.  Dopfunten flyttades från korets SV hörn till V(?) muren.  Äldre färg på inventarier (altarskåpet, utfördes av B. Bengtsson) och inredning återställdes.  Bänkarna ändrades, korbänkens ryggstöd och säte nygjordes.  En ljuskrona restaurerades i vilken en lapp påträffades ”Denna krona hafwer jag Olof Westberg förfärdigad i Stockholm d 15 O; W; B; junij 1787.  Förslag om att förstora sakristian genom att ta bort den N väggen.  Efter grävningar i grunden fanns spår av en brunnen träkyrka samt rester av glasmålningar, träskulpturer en rustning mm.

Upphovsman

Erik Fant (Arkitekt)

År 1949 - 1949 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	En ljuskrona skänktes av Einar Erici, Stockholm.

År 1968 - 1968 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln byggdes av Grönvall Orgelbyggeri, Lilla Edet (ISO anger 1964).
Upphovsman	Grönvalls orgelbyggeri (Orgelbyggeri)

År 1975 - 1975 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Altarskåpet konserverades av Marianne Korsman-Ullman.
Upphovsman	Marianne Korsman-Ullman (Konservator)

År 1983 - 1983 Ändring - restaurering, exteriör

Åtgärd

Yttre restaurering: Yttertaken lades om på täta undertak. Hängrännor och stuprör. Tornhuven renoverades. Fasaderna putslagades och avfärgades, socklarna foglagades. Flera sockelstenar byttes. Fönstren målades om. Den putsade fönsterbänken försågs med kalkstenskiva med droppbleck. Portbladen målades. Nytt vattendäck. Installerades el-kassett i värmepannan. Förslag på nya kolonnetter samt baser till dem i de båda S portalerna

År 1992 - 1992 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

Inre restaurering vars syfte var att rengöra muralmålningarna vilket genomfördes av konstnär Harald Norrby, Klintehamn. Även pelaren och stenomfattningar rengjordes och foglagades, sakristians väggar och valv kalkas. Fönstren sågs över liksom portarna. Trappor, landgångar och belysning på vindarna kompletterades liksom åskskyddet och värmeanläggningen. Tre av de bakre bänkarna slopades för att öppna upp mot N portalen, golvet framför porten lades om. Bänkluckorna reparerades. Installerades el i ljuskronorna och hissanordning monterades. Dörren mot förrådet i sakristian reparerades. Dörren till sakristian renoverades och målningen påbättrades av Harald Norrby.

År 2006 - 2006 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Altarskåpet konserverades av konservator Carl Henrik Eliason.
Upphovsman	Carl Henrik Eliason (Konservator)

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND ANGA KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, ANGA KYRKA