JÖNKÖPING KUMLABYKYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, KUMLABY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| KUMLABY KYRKA (akt.) | |
|
1100 - 1199 1125 - 1175 |
|
| Jönköping | |
| Jönköping | |
| Småland | |
| Visingsö | |
| Visingsö församling | |
| Växjö stift | |
| Kumlaby kyrka 1 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Utbildning och vetenskap - Skolbyggnad |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2005
Kumlaby kyrka har en lång och händelserik historia. Den har långa perioder stått öde och |
| År 1100 - 1199 Nybyggnad | |
|---|---|
| Långhus och kor med absid | |
| År 1100 - 1199 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1125 - 1175 Nybyggnad | |
|---|---|
| Nybyggnad – kyrkan i sin helhet. Uppförd med långhus, kor och absid i romansk stil. Murverk av skiffer och sandsten från södra Visingsö, takstol av furu, och hammarband och taknock av ek. Årtalet 1135 som nämns i äldre skrifter är uppskattat efter Sverker den äldres regeringsperiod 1134 – 1156. | |
| År 1175 - 1200 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| Nybyggnad – Torn. Tornet byggs troligen någon gång under 1100-talets slut. Tornet hade ursprungligen ingång på södra sidan. Det uppfördes i en våning och hade ingen förbindelse med kyrkan. Kyrkans huvudingång var på långhusets södra sida. | |
| År 1200 - 1349 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1400 - 1529 Nybyggnad - Sakristia |
|---|
| År 1400 - 1499 Nybyggnad - Sakristia | |
|---|---|
| Nybyggnad – sakristia. Sakristia med spetsbågigt tunnvalv uppförs. Datering är osäker, kan även ha uppförts tidigare. | |
| År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad, valvslagning | |
|---|---|
| Ändring – ombyggnad – valvslagning. Den troligen ursprungliga öppna takstolen byggs för med två korsvalv över långhuset och ett över koret. | |
| År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning | |
|---|---|
| Arkitekturbunden utsmyckning – kalkmålningar. Valven och väggar målades, troligen i slutet av 1400-talet av målningarnas stil att döma. | |
| År 1636 - 1922 Tagen ur bruk | |
|---|---|
| Använd som skola 1636-1811, som missionshus 1876-1884, ödekyrka därefter fram till 1922 | |
| År 1636 - 1636 Tagen ur bruk | |
|---|---|
| Ändring. I samband med att Brahekyrkan uppfördes (då kallad Ströja kyrka) ändrades Kumlaby kyrka till trivialskola. I kyrkan inreddes tre klassrum; ett i koret, ett i långhuset och ett i tornet. De båda ingångarna på södra sidan i tornet och på långhuset murades igen och ersattes av en ingång på västra sidan på tornet. De små medeltida fönster på norra och södra sidan av långhuset murades igen och ersattes av större fyrkantiga – ett i tornrummets södra vägg, ett i långhusets södra vägg och två i långhusets norra vägg, samt ett i korets södra vägg. De medeltida kalkmålningarna kalkades över och ersattes av ornament i barockstil. Tornspiran kortades ner och en altan byggdes istället, för astronomiska studier. Tornur sattes in med siffertavlor åt norr, väster och söder. | |
| År 1811 - 1876 Ändring | |
|---|---|
| Ändring. Braheskolan flyttas från Visingsö till Jönköping. Kyrkobyggnaden stod mer eller mindre öde fram till 1876. Kyrktornet underhölls dock eftersom det bar upp de två kyrkklockorna som behövdes vid begravningarna som ännu genomfördes på kyrkogården. | |
| År 1841 - 1841 Ändring - ombyggnad, takstol | |
|---|---|
| Ändring. Taklutningen på tornet ökas för att uppnå bättre vattenavrinning. | |
| År 1863 - 1863 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Vård/underhåll. På anmodan från stiftets biskop renoverades kyrkobyggnaden. Tornaltanens spånbeklädnad ersattes med motsvarande panelbeklädnad, takfoten reparerades, ny dörr till tornrummet, reparation av trappuppgången till tornet, altanens golv plåtbekläddes. | |
| År 1868 - 1868 Underhåll | |
|---|---|
| Vård/underhåll. Nya fönster sattes in, fasaderna kalkströks, reparation av trappuppgång till tornet, torntakets sidor tjärades, reparation och inbyggnad av tornuret. Efter upprustningen användes kyrkobyggnaden som redskapsskjul och vagnsbod för både församlingens behov samt för den närliggande komministerbostaden. | |
| År 1876 - 1876 Ändring | |
|---|---|
| Ändring. Kyrkobyggnaden inreds och ställs i ordning som missionshus för sammankomster och föredrag. 1884 byggs ett riktigt missionshus och kyrkan lämnas åter öde. | |
| År 1883 - 1883 Underhåll | |
|---|---|
| Vård/underhåll. Nytt golv som plåtkläddes på tornaltanen. | |
| År 1884 - 1884 Underhåll | |
|---|---|
| Kyrkan stod huvudsakligen öde och fungerade mest som resmål för turister som utnyttjade tornet för utsiktens skull. Tornet med kyrkklockorna var dock i bruk och det ringdes inför helgmålsfirandet varje vecka. | |
| År 1884 - 1884 Underhåll - exteriör | |
|---|---|
| Vård/underhåll. Torntaket tjärades och trägolvet i kyrkan togs bort och ersattes med ett tegelgolv. | |
| År 1922 - 1923 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Kyrkan restaurerad | |
|
Sigurd Curman (Arkitekt) |
|
| År 1922 - 1922 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Restaurering ledd av arkitekt Göran Pauli, Stockholm, konservering och framtagning av kalkmålning av konservator C. L. Lundin från Söderala. Arbetena omfattade lagning och komplettering av takstolen, ny panel på de flesta ställen på torn- och kyrkotaket, ny altan på tornet, nya urtavlor, lilla absidfönstret togs upp liksom fönstret i tornrummets västra vägg, absidens tak täcktes med kluven spån istället för med tegel varvid dess runda form åter kunde tas fram, ny dörr till trappuppgången, översyn av fönsterbågar och fönsterkarmar, de medeltida fönsternischerna i långhuset kläddes in med bräder för att inte framträda för mycket jämte de senare fönstren. Därtill mureri- och målningsarbeten. Kalkmålningarna knackades fram (vilka redan delvis hade knackats fram vid olika tillfällen på 1870-talet, 1888 och år 1910) och kompletterades. Målningarna togs fram i koret, på långhusets östra vägg och i tornrummet förutom dess östra vägg. På tornrummets östra vägg liksom i långhusets valv lät man de målade 1600-talsdraperingarna vara kvar och kompletteringsmålade dessa. Medeltida kalkmålningar togs även fram i långhuset med överkalkades igen då dessa ansågs harmoniera dåligt med 1600-tals målningarna. | |
|
Göran Pauli (Arkitekt) |
|
| År 1923 - 1923 Återinvigning |
|---|
| År 1935 - 1936 Specifika inventarier - tornur | |
|---|---|
| Ändring – restaurering. Tornuret restaureras av Yngve Westerstrands Urfabrik. | |
| År 1937 - 1937 Ändring | |
|---|---|
| Ändring. Det ovanför ingången inhuggna årtalet ”1868” togs bort. | |
| År 1940 - 1940 Konservatorsarbeten | |
|---|---|
| Konservatorsarbeten på skulpturer och måleri utförda av Sven Wahlgren, Kalmar. | |
|
Sven Wahlgren (Konservator) |
|
| År 1954 - 1954 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Fast inredning – orgel. Orgeln tålde inte fuktigheten i kyrkan och ersattes senare av ett harmonium. | |
| År 1954 - 1954 Teknisk installation - el | |
|---|---|
| el installeras i kyrkan | |
| År 1957 - 1957 Konservatorsarbeten | |
|---|---|
| Rengöring av nedsotade kalkmålningar. Utförd av Sven Wahlgren. | |
|
Sven Wahlgren (Konservator) |
|
| År 1987 - 1987 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Översyn och vård/underhållsåtgärder på tak och fasader. Bland annat nytt spån på absidens tak, ny takpapp, fasadrenovering där cementlagningar togs bort och ersattes med kalkputs, två dragstag monteras i tornet. | |
| År 1988 - 1988 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Ny dopfunt formgiven av finsnickaren James Prowse, Visingsö, av oljad visingsöek. | |