Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	BRAHEKYRKAN (akt.)
Nybyggnadsår	1167 - 1167 1635 - 1635
Län	Jönköping
Kommun	Jönköping
Landskap	Småland
Socken	Visingsö
Församling	Visingsö församling
Stift	Växjö stift
Adress	Brahekyrkan 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Historik
Inventeringsår 2006 Mänsklig aktivitet har funnits på Visningsö sedan länge. Bland de fornfynd som gjorts där är det äldsta en trindyxa från perioden 3000-2500 f Kr. men en mer bofast befolkning tros kommit kring den senare delen av yngre stenåldern. På platsen för Brahekyrkan har fynd gjorts som pekar på en vikingatida boplats och en s.k. Eskilstunakista kan vara tecken på att det funnits en mycket tidig träkyrka här. Det äldsta arkivaliska belägget för att det funnits en kyrka på platsen härrör från 1167 då det finns noterat att kung Karl VII Sverkersson deltagit i en av kyrkans mässor. Den medeltida stenkyrkan fungerade som en av ön två försam... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2006

Mänsklig aktivitet har funnits på Visningsö sedan länge. Bland de fornfynd som gjorts där är det äldsta
en trindyxa från perioden 3000-2500 f Kr. men en mer bofast befolkning tros kommit kring den senare
delen av yngre stenåldern. På platsen för Brahekyrkan har fynd gjorts som pekar på en vikingatida
boplats och en s.k. Eskilstunakista kan vara tecken på att det funnits en mycket tidig träkyrka här.
Det äldsta arkivaliska belägget för att det funnits en kyrka på platsen härrör från 1167 då det finns noterat
att kung Karl VII Sverkersson deltagit i en av kyrkans mässor. Den medeltida stenkyrkan fungerade som
en av ön två försam...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1199 Nybyggnad - Torn

År 1100 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Kyrkans dopfunt är medeltida.

År 1167 - 1167 Nybyggnad
Åtgärd	En medeltida stenkyrka, Ströja kyrka uppfördes på samma plats där den nuvarande kyrkan står. Det äldsta arkivaliska belägget för kyrkan härrör från detta år och berättar om att kyrkans grundare Karl VII Sverkersson deltagit i mässa. Spår har hittats vilket tyder på en lång kontinuitet på platsen. Bl.a. har en vikingaboplats funnits på platsen och fyndet av en s.k. Eskilstunakista kan tyda på att en äldre träkyrka funnits innan stenkyrkan kyrka byggdes.

År 1167 - 1167 Nybyggnad

Åtgärd

En medeltida stenkyrka, Ströja kyrka uppfördes på samma plats där den nuvarande kyrkan står. Det äldsta arkivaliska belägget för kyrkan härrör från detta år och berättar om att kyrkans grundare Karl VII Sverkersson deltagit i mässa. Spår har hittats vilket tyder på en lång kontinuitet på platsen. Bl.a. har en vikingaboplats funnits på platsen och fyndet av en s.k. Eskilstunakista kan tyda på att en äldre träkyrka funnits innan stenkyrkan kyrka byggdes.

År 1170 - 1199 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Järnbeslagen på sakristidörren utfördes av en Asmund. Detta berättas i runor som finns monterade på dörren.

År 1500 - 1599 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Arkitekturbunden utsmyckning – kalkmålning. Kyrkan dekorerades med kalkmåleri. I vapenhuset framtogs detta vid en restaurering på 1930-talet

År 1610 - 1610 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Det intarsiaarbete som sitter monterat ovanför läktarbröstningen utfördes av Statius Otto från Lüneberg som också gjorde skulpteringen av läktarskranket.
Upphovsman	Otto Statius (Konstnär)

År 1627 - 1627 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen utfördes av en okänd finsk bildhuggare från Åbo (alt. J.J. Buv.Aboensis?).

År 1633 - 1633 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	En rivning och ombyggnad av Ströja gamla kyrka initierades av greve Magnus Brahe och fullföljdes av Per Brahe d.y. Delar av den medeltida kyrkan ingår i den nuvarande kyrkans torn.

År 1635 - 1635 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor och sakristia
Upphovsman	Magnus Brahe (Byggherre)

År 1635 - 1635 Nybyggnad - Sakristia
Upphovsman	Magnus Brahe (Byggherre)

År 1635 - 1635 Nybyggnad - Korparti
Upphovsman	Magnus Brahe (Byggherre)

År 1652 - 1652 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Portalen till Braheska gravkoret utfördes detta år av Börje Stenhuggare.

År 1653 - 1653 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Stenportalen utfördes av Börje Eriksson i Bäck och utformades med renässans- och barockornamentik samt med familjerna Brahes och Stenbocks vapen.
Upphovsman	Börje Eriksson (Konstnär - Bildhuggare)

År 1659 - 1659 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan tillkom detta år.

År 1669 - 1669 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Långhusets rika måleri utfördes detta år. Måleriet utfördes av Johan Werner d.y
Upphovsman	Johan Werner, d.y. (Konstnär - Dekormålare)

År 1670 - 1680 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	En ny tornspira uppfördes, den smyckades med förgyllda inskriptioner på latin. Taket täcktes med kopparplåt.

År 1672 - 1672 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan tillkom detta år.

År 1700 - 1799 Tagen ur bruk
Åtgärd	En ny tornspira uppfördes, den smyckades med förgyllda inskriptioner på latin. Taket täcktes med kopparplåt.

År 1721 - 1721 Ändring
Åtgärd	Tornet rasar.

År 1784 - 1784 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Altartavlan föreställandes korsfästelsen är daterad till detta år.

År 1797 - 1797 Fast inredning - orgel
Åtgärd	En orgel installerades i kyrkan.

År 1826 - 1826 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Mellanklockan tillkom detta år.

År 1840 - 1849 Ändring - restaurering
Åtgärd	Exteriör: - Tornet uppmurades med ankarjärn. - Plåttaket lades delvis om. Interiör: - Rengöring av väggar och valv.

År 1878 - 1878 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan befanns spräckt och skickades för omgjutning.

År 1893 - 1893 Ändring
Åtgärd	Kvarlevorna efter Margareta Sparre f. Brahe lades i en nytillverkad träkista.

År 1920 - 1920 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	En utvändig restaurering under ledning av Sigurd Curman utfördes. Koppartaket lagades partiellt, koret i sin helhet, norra takfallets nedre del samt spirans koniska del. Tornkonstruktionen var svårt rötangripen och renoverades samt förstärktes. Ventilationen till gravkoret sattes igen med att förhoppning om att på så sätt stoppa spridningen av tennpesten. Några av kistorna innehållandes kvarlevorna efter medlemmar av Braheätten konstateras vara drabbade av tennpest redan 1915.

År 1920 - 1920 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

En utvändig restaurering under ledning av Sigurd Curman utfördes. Koppartaket lagades partiellt, koret i sin helhet, norra takfallets nedre del samt spirans koniska del. Tornkonstruktionen var svårt rötangripen och renoverades samt förstärktes. Ventilationen till gravkoret sattes igen med att förhoppning om att på så sätt stoppa spridningen av tennpesten. Några av kistorna innehållandes kvarlevorna efter medlemmar av Braheätten konstateras vara drabbade av tennpest redan 1915.

År 1930 - 1931 Ändring - restaurering
Åtgärd	En inre restaurering genomfördes ledning av arkitekt Göran Pauli, Jönköping. Restaureringen var mycket omfattande och kom att få stor inverkan på kyrkans uttryck. Ambitionen var att återställa kyrkan till det utseende som den hade under Per Brahe d.y:s tid samtidigt som komforten ökades genom en modernisering. Interiör: - En ny varmluftsanläggning installerades i källaren under korläktaren. - En sänkning av golvnivån och en delvis ny golvbeläggning. - Nya bänkar, delar av den äldre bänkinredningen återanvändes. - Nytt orgelverk, orgelläktaren ombyggdes samtidigt och gjordes tvådelad och entrén försågs med ett glasparti. - Ny eldstad och skåpsinredning i sakristian. - Rengöring av vägg- och valvmålningarna i tornrummet och långhuset. - Snickerier utan dekorativt måleri rengjordes till trären yta och ommålades med oljefärg. - Rengöring och konservering av skulpturer och tavlor. - Arkeologisk undersökning efter spår av Ströja kyrka.
Upphovsman	Göran Pauli (Arkitekt)

År 1930 - 1931 Ändring - restaurering

Åtgärd

En inre restaurering genomfördes ledning av arkitekt Göran Pauli, Jönköping. Restaureringen var mycket omfattande och kom att få stor inverkan på kyrkans uttryck. Ambitionen var att återställa kyrkan till det utseende som den hade under Per Brahe d.y:s tid samtidigt som komforten ökades genom en modernisering. Interiör: - En ny varmluftsanläggning installerades i källaren under korläktaren. - En sänkning av golvnivån och en delvis ny golvbeläggning. - Nya bänkar, delar av den äldre bänkinredningen återanvändes. - Nytt orgelverk, orgelläktaren ombyggdes samtidigt och gjordes tvådelad och entrén försågs med ett glasparti. - Ny eldstad och skåpsinredning i sakristian. - Rengöring av vägg- och valvmålningarna i tornrummet och långhuset. - Snickerier utan dekorativt måleri rengjordes till trären yta och ommålades med oljefärg. - Rengöring och konservering av skulpturer och tavlor. - Arkeologisk undersökning efter spår av Ströja kyrka.

Upphovsman

Göran Pauli (Arkitekt)

År 1931 - 1931 Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	Ett nytt orgelverk installerades bakom orgelfasaden från 1797

År 1931 - 1932 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Gravkoret genomgick en restaurering efter program av Göran Pauli. Interiör: - Den befintliga trädörren ersattes med en järndörr som möjliggjorde luftväxling i gravkoret. - Stentrappan reparerades och i trappschaktet monterades kalkstenar på väggarna. - Tennkistorna innehållande kvarlevorna efter medlemmar av Braheätten konserverades. Lådan innehållandes det Sparreska kraniet ersattes med en dito av tenn/zink. - Putsytorna lagades och avfärgades.
Upphovsman	Göran Pauli (Arkitekt)

År 1931 - 1932 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Gravkoret genomgick en restaurering efter program av Göran Pauli. Interiör: - Den befintliga trädörren ersattes med en järndörr som möjliggjorde luftväxling i gravkoret. - Stentrappan reparerades och i trappschaktet monterades kalkstenar på väggarna. - Tennkistorna innehållande kvarlevorna efter medlemmar av Braheätten konserverades. Lådan innehållandes det Sparreska kraniet ersattes med en dito av tenn/zink. - Putsytorna lagades och avfärgades.

Upphovsman

Göran Pauli (Arkitekt)

År 1937 - 1937 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Västportalen renoverades.

År 1939 - 1939 Ändring
Åtgärd	Margareta Sparre f. Brahe som avled 1638 lades detta år i en nytillverkad tennkista

År 1946 - 1946 Teknisk installation - el
Åtgärd	Elektrisk ledning för dammsugare och orgelfläkt dras i kyrkan

År 1948 - 1948 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Kyrkans koppartak (~125m2) lades om och de gamla kopparplåtarna avyttrades.

År 1953 - 1953 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Västportalen renoveras av konservator.

År 1961 - 1961 Ändring - restaurering
Åtgärd	En restaurering genomfördes (Det synes som restaureringen utfördes i två etapper, en detta år samt en 1967) efter förslag som upprättats 1959 av Johannes Dahls Arkitektfirma. Programmet verkar ha delvis omarbetats vid genomförandet. Arbetena omfattade rengöring av interiören. Installation av ett nytt värmesystem, Thermobloc från AB Bahco. Omklädning av altarringen.
Upphovsman	Johannes Dahls arkitektkontor (Arkitektkontor)

År 1965 - 1965 Konservatorsarbeten
Åtgärd	En Birgittaskulptur och två ljusänglar konserverades av konservator Sven Wahlgren, Jönköping.
Upphovsman	Sven Wahlgren (Konservator)

År 1966 - 1967 Ändring - restaurering
Åtgärd	En restaurering av kyrkan genomfördes och omfattade både yttre och inre åtgärder. Exteriör: - Nya kopplade fönster med antikglas monterades. - Putsen knackades ned till stommen på fasaderna nedre delar och i övrigt putslagades putsytorna och kalkavfärgades. - Takrännor och stuprör monterades på kyrkan. (?) Interiör: - Altaruppsatsen konserverades av konservator Sven Wahlgren, Jönköping. - Väggarna och valven rengjordes. (
Upphovsman	Sven Wahlgren (Konservator)

År 1966 - 1967 Ändring - restaurering

Åtgärd

En restaurering av kyrkan genomfördes och omfattade både yttre och inre åtgärder. Exteriör: - Nya kopplade fönster med antikglas monterades. - Putsen knackades ned till stommen på fasaderna nedre delar och i övrigt putslagades putsytorna och kalkavfärgades. - Takrännor och stuprör monterades på kyrkan. (?) Interiör: - Altaruppsatsen konserverades av konservator Sven Wahlgren, Jönköping. - Väggarna och valven rengjordes. (

Upphovsman

Sven Wahlgren (Konservator)

År 1970 - 1970 Teknisk installation
Åtgärd	Ny altarbelysning installerades i kyrkan.

År 1979 - 1979 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Äldre textilier, mässhake, kollekthåv och bildvävnad konserverades av riksantikvarieämbetets ateljéer.
Upphovsman	Riksantikvarieämbetet (Konservator)

År 1989 - 1989 Konservatorsarbeten
Åtgärd	En tavelram, ett skåp och en pelare sanerades mot strimmig trägnagare.

År 1991 - 1991 Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	En renovering av orgelverket utfördes under ledning av orgelbyggarna Bröderna Moberg, Sandviken.
Upphovsman	Bröderna Moberg (Orgelbyggeri)

År 1993 - 1994 Ändring - restaurering
Åtgärd	1990 upptäcktes stora rötskador i takkonstruktionen och en undersökning genomfördesvilket ledde fram till restaureringen detta år. En utvändig restaurering genomfördes med omläggning och komplettering av koppartaket, restaurering av takspiran och takstolarna. Putslagning och kalkavfärgning av fasaderna samt konservering av västportalen. Vid restaureringen upptäcktes att stora delar av koppartaket daterades sig till 1600- och 1700- talen.

År 1993 - 1994 Ändring - restaurering

Åtgärd

1990 upptäcktes stora rötskador i takkonstruktionen och en undersökning genomfördesvilket ledde fram till restaureringen detta år. En utvändig restaurering genomfördes med omläggning och komplettering av koppartaket, restaurering av takspiran och takstolarna. Putslagning och kalkavfärgning av fasaderna samt konservering av västportalen. Vid restaureringen upptäcktes att stora delar av koppartaket daterades sig till 1600- och 1700- talen.

År 1996 - 1996 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Den extatiska Birgitta konserverades av konservatorer från Östergötlands länsmuseum.?
Upphovsman	Östergötlands länsmuseum (Konservator)

År 2000 - 2000 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Ebba Brahes brudkrona konserveras av riksantikvarieämbetets konservatorsateljéer. Kronan övergår därefter att hanteras som rent museiföremål.
Upphovsman	Riksantikvarieämbetet (Konservator)

År 2002 - 2002 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	En nödutgång inrättades i kyrkan. Nödutgången installerades från rummet norr om altaret(övre rummet) genom pannrumsmuren ned till pannrummet. Vid arbetena demonterades brädgolvet i det övre rummet varvid äldre kulturlager påträffades och undersöktes av arkeologer. Pannrummets vägg sågades upp och en trappa murades av cementsten och slätputsades. I muröppningen monterades en brandsäker ståldörr och brädgolvet återmonterades. Vid demonteringen påträffades bjälkar som uppvisade spår efter bemålning, bjälken magasinerades. Mot väggen var en boasering monterad vilken delvis demonterades i samband med murupptagningen. På en av speglarnas baksida hittades omfattande klotter vilket talar för att panelerna vid tillfälle varit monterade annorstädes. Den arkeologiska undersökningen visade att rester från Ströja kyrkas kyrkogård varit förlagd där den nuvarande kyrkan står samt hittades spår som vittnar om ett förhistoriskt och vikingatida brukande. (

År 2002 - 2002 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

En nödutgång inrättades i kyrkan. Nödutgången installerades från rummet norr om altaret(övre rummet) genom pannrumsmuren ned till pannrummet. Vid arbetena demonterades brädgolvet i det övre rummet varvid äldre kulturlager påträffades och undersöktes av arkeologer. Pannrummets vägg sågades upp och en trappa murades av cementsten och slätputsades. I muröppningen monterades en brandsäker ståldörr och brädgolvet återmonterades. Vid demonteringen påträffades bjälkar som uppvisade spår efter bemålning, bjälken magasinerades. Mot väggen var en boasering monterad vilken delvis demonterades i samband med murupptagningen. På en av speglarnas baksida hittades omfattande klotter vilket talar för att panelerna vid tillfälle varit monterade annorstädes. Den arkeologiska undersökningen visade att rester från Ströja kyrkas kyrkogård varit förlagd där den nuvarande kyrkan står samt hittades spår som vittnar om ett förhistoriskt och vikingatida brukande. (

År 2002 - 2002 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Tre skulpturer från kyrkan konserverades av konservatorer från Jönköpings läns museums ateljé.
Upphovsman	Jönköpings läns museum Konserveringen (Konservator)

År 2003 - 2003 Teknisk installation
Åtgärd	Tillstånd gavs för ny ljudanläggning och kompletteringsbelysning i kyrkan.

År 2004 - 2004 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Jönköpings läns museums konservatorer genomförde konserveringsåtgärder av flera inventarier, bl.a. träskulpturer, en oljemålning samt en pannå.
Upphovsman	Jönköpings läns museum Konserveringen (Konservator)

År 2005 - 2005 Teknisk installation
Åtgärd	Kyrkans saneras från mögel och en ny klimatanläggning efter utformning av Svensk Klimatstyrning AB, Kolbäck, installerades.
Upphovsman	Svensk Klimatstyrning AB (Firma)

JÖNKÖPING BRAHEKYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, BRAHEKYRKAN Ny sökning Tillbaka till sökning