Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	VICKLEBY KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1149 1100 - 1299
Län	Kalmar
Kommun	Mörbylånga
Landskap	Öland
Socken	Vickleby
Församling	Resmo-Vickleby församling
Stift	Växjö stift
Adress	Vickleby bygata 2
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Historik
Inventeringsår Ej registrerat Vickleby kyrka tillhör den lilla grupp av kyrkor på Öland som är helt eller till största delen bevarade sedan medeltiden. Troligen fogades nuvarande torn till ett långhus av trä under slutet av 1100-talet. Långhuset av sten byggdes på 1200-talet. Under ledning av stadsmurmästaren Anders Törnberg från Kalmar revs år 1778-79 det medeltida koret och absiden, långhuset förlängdes i öster och ett nytt kor tillkom. År 1818 fick tornet en fyrsidig lanternin. För beskrivningen av kyrkobyggnadens historia nedan har huvudsakligen använts Ragnhild Boströms bok om Vickleby kyrka från 1983 (BR) samt arkivmaterial från Antikvarisk topogr... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår Ej registrerat

Vickleby kyrka tillhör den lilla grupp av kyrkor på Öland som är helt eller till största delen bevarade sedan medeltiden. Troligen fogades nuvarande torn till ett långhus av trä under slutet av 1100-talet. Långhuset av sten byggdes på 1200-talet. Under ledning av stadsmurmästaren Anders Törnberg från Kalmar revs år 1778-79 det medeltida koret och absiden, långhuset förlängdes i öster och ett nytt kor tillkom. År 1818 fick tornet en fyrsidig lanternin.

För beskrivningen av kyrkobyggnadens historia nedan har huvudsakligen använts Ragnhild
Boströms bok om Vickleby kyrka från 1983 (BR) samt arkivmaterial från Antikvarisk
topogr...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1149 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus.

År 1100 - 1299 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	1100-tal En kyrka av trä uppfördes sannolikt på platsen. Ca 1170- 1200 Tornet uppfördes. Ingen direkt ingång fanns. Tornet var indelat i flera tunnvälvda våningar. Små ljusgluggar fanns i fasaden. Enligt murverksundersökning utförd bl a 1952 har konstaterats att tornet står helt på egen grund och alltså är byggd i ett separat skede. Ett långhus av sten fogades sedan till tornet

År 1130 - 1169 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Långhuset utbyggt åt väster och norr

År 1170 - 1199 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn

År 1180 - 1219 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt

År 1200 - 1249 Ändring - påbyggnad
Åtgärd	Torn

År 1200 - 2006 Ändring
Åtgärd	1200- talets senare del Tornet förhöjdes med en skyttevåning. 1200-talets andra hälft- 1300-talet En torningång togs upp i väster med en spetsbågig portal. Portalen har vid undersökning på 1950-talet konstaterats vara återanvänd. Troligen var de vid samma tid som öppningen mellan långhus och tornets bottenvåning breddades. 1634 Kyrkan avtecknades av J H Rhezelius. Teckningen visar kyrkan från söder med torn, långhus, kor och halvrund absid som tydliga byggnadsdelar. Tornet var försett med tre stora rundbågiga gluggar och ett pyramidtak. Långhuset hade ingång i den västra delen av byggnadskroppen samt två högt sittande fönster. På koret fanns ytterligare ett fönster. 1600-tal Troligen fick kyrkan sin första läktare. 1677 Den 12 augusti ”röfvade fienden Vickleby kyrckia”. 1705-07 Läktaren utvidgades. Troligen öppnades bågarna upp mellan torn och långhus. Torntrappans nedersta del byggdes om så att den mynnar i långhusets sydvästra hörn i stället för i tornets sydöstra. 100 tegel köptes till kyrktakets reparation. 1708 Murarmästare Lars Mattson Bagge lade på teglet och murade igen den lilla nordportalen invändigt. 1730 30 st taktegel inköptes tillsammans med kalk och frukostbrännvin åt muraren Adam för kyrkoarbetet. 1732 Grundlig reparation av tornet. Taket spånades och tjärades. Byggmästare Nills Swan ledde arbetet. En flöjel tillverkades till tornet, formad som en vimpel. 1735-36 70 st taktegel, kalk m m inköptes. Utgifter finns samma år för ”takresningen och teglens påläggande på kyrkotaket samt för rödfärg och tjära till torntaket”. 1737 Murarmästaren Swen Hwijtlåck rappade och vitmönjade kyrkan samt bröt ut två fönsterhål på långhusets södra sida. 1738 Murmästaren Jöns Hwijtlåck fick detta år betalt för kyrkans rappande och vitmönjande. Samt för takets rappande (troligen understruket tegel). 1744 En storklocka beställdes och hängdes upp i lanterninen. 1752 Frigelius tecknar av kyrkan. Teckningarna visar kyrkan från söder och från norr. Tornet är nu avbildat med fler detaljer. Mot söder och väster finns många mindre tornöppningar markerade förutom de stora torngluggarna. Fönstren är mot söder i samma antal, men kanske något större än tidigare. Mot norr avbildas ett fönster på koret och ett på långhuset. I norr syns också nordportalen, så redan då ska ha varit igensatt inifrån. Se vidare i bildbilagan. 1759 Sakristia uppfördes under ledning av murarmästaren Anders Törnberg. Byggnadsdelen fogades till dåvarande koret. En ingång togs upp mellan sakristian och koret samt en uppgång mellan sakristia och predikstol. Över sakristirummet slogs ett kryssvalv av kalksten med markerade diagonaler. Från sakristivinden är dåvarande långhus nordöstra hörn synligt. Förlängningen av långhuset 1778-79 måste ha påverkat sakristian och åtminstone södra muren bör har gjorts om. Exakt hur detta påverkade sakristian, bl a valvet, är oklart. 1763 Predikstol av Jonas Berggren uppsattes på norra långhusväggen med uppgång från sakristian. 1764 Snickare Wahlberg förändrade läktaren. 1765 Takarbeten utfördes. Trävirke och tegelpannor förbättrade. 1768 And G Wadsten målade läktaren och bänkarna. 1767 Fönstret vid altaret förstorades. 1769 Ombyggnadsarbeten på absiden. 1771 Nya kyrkdörrar tillkom vilka målades året efter. 1772 Troligen var det And G Wadsten som målade en lång inskrift med rödbrun frakturstil på sakristians norra vägg rörande kyrkan och dess inventarier under perioden 1759-1772. Textpartier är idag bara bevarat i några få fragment. 1773-74 Trägolv lades in i sakristian. 1778-79 Kyrkan förlängdes i öster med mur av samma tjocklek som det gamla långhuset. Stadsmurmästaren Anders Törnberg från Kalmar ledde arbetet som troligen inte var godkänt av Överintendentsämbete. Det gamla koret och absiden revs. Arbetet leddes av murarmästaren Törnberg. Takpannor till det nya långhuset beställdes från Björnö. Nya fönsterramar tillverkades och dörr förfärdigades till koringången. Nya bänkar utfördes till tillbyggnaden liksom altare och nytt trägolv. Det verkar som att man behöll mycket av den gamla inredningen i kyrkan och bara kompletterade det som behövdes. Kyrkan rappades in- och utvändigt. Troligen var det nu som den medeltida dopfunten placerades på korgavelns spets. Sannolikt murades nordportalen igen utvändigt vid denna tid. Stengolv lades in i sakristian. 1780 Kyrkan målades invändigt av målaren Johan Lundgren (Olofsson) och Clas Wahlberg gjorde altartavlan något högre och större. Kortaket målades i ljusblått med mörkare lister och omkring fönster, dörrar, predikstol och altartavla målades blå draperier med limfärg. Troligen var det samtidigt som inskriptionen på sakristiväggen målades över. Predikstolen utökades med två sidor. 1783 Wahlberg gjorde ny takpanel över långhuset. Till dess målning användes bl a blyvitt, linolja, berlinerblått, vit krita, ”silfwerglitt” och vit vitriol. 1785 Luckor placerades i klockvåningens muröppningar för att det inte skulle snöa och regna in. 1786 Exteriöra arbeten, puts- och takarbeten. 1797 Rappning av östra kyrkgavlen. 1800 Besiktning av tornets tak utfördes av Hinric Wermelin som kom med förslag till åtgärder. 1809 Spegelfabrikören Anders Högström utförde altaromfattningen med dess korintiska kolonner. Samtidigt utfördes viss målning i kyrkan. 1818 Lanternin uppförd efter ritning av konduktör Samuel Enander. Arbetet innebar bl a även en förhöjning av tornet, reparation av murar, delvis igensättning av öppningar i tornet m m. Förhöjningen av tornet är inte tydligt inifrån tornet idag. 1818 Nils Isak Löfgren tecknade av kyrkan från norr och söder och gjorde även planritning och teckning över interiören. Bilderna av exteriören visar att dopfunten satt på korgavelns spets, att två ingångar fanns i söder samt fyra fönster, att nordsidan hade totalt tre fönster och att nordportalen var igenmurad. Lanterninen uppvisas ett mer arbetat utseende än vad som är fallet idag med räcke framför luckorna (eller ljusöppningar utan luckor) och horisontellt listverk över fasaden. Taket på teckningen skjuter också ut mer över fasaden. I gengäld saknas lunettfönster ovan tornluckorna. Det kan vara så att Löfgren ritade teckningarna innan det att lanterninen faktiskt var uppförd. Planritningen visar att bänkinredningen gick hela vägen ner till västra tornväggen och att det inte fanns någon avgränsning mellan torn och långhus. 1830-talet Fönstren förstorades (ska ha gjorts 1833) genom att förlängas nedåt. Vid den gamla sydportalen gjordes ett fönster. En ny sydportal gjordes längre österut omgiven av en rusticerad omfattning av vitkalkad puts. Eventuellt tillkom ytterligare ett fönster i norr. Puts- och avfärgningsarbeten måste ha utförts efter detta. Sakristians fönster gjordes öppningsbara för att möjliggöra vädring. En tvärmur insattes i vapenhusets östra del, i enlighet med ett redan 1778 fattat beslut. 1836 Murarmästaren Söderström reparerade kyrktaket och rappade och vitkalkade sakristians exteriör. 1847 Ett grangolv lades in i sakristian i stället för stengolvet. 1856 Kyrkans interiör målades troligen av N J Jonsson, som samma år målade en ny altartavla. Bl a målades innertaket pärlgrått. Troligen var det vid denna renovering som grått, vitt och guld blev tongivande som färgsättning. 1868 Ett tegeltak pålades. Troligen härrör en del av tegeltaket på bårhuset från denna reparation. Teglen är stämplade WNS (Värnanäs). Gesims, lister etc som var nygjorda skulle strykas tre gånger med god pärlfärg. Taket avsynades 19 okt och 1700 överblivna pannor såldes 1871. 1871 Kyrkan vitmenades med 4 tunnor kalk och 23 kannor mjölk. 1875 Kyrkan fick en orgel byggd av C A Johansson, Broaryd med fasad ritad av F R Ekberg. 1882 Renovering vars omfattning är oklar. Det finns uppgifter som säger att blyvitt skulle användas till den yttre renoveringen och zinkvitt till den inre. Korportalens yttersmyg murades igen och i den inre muren placerades en järnkamin (södra sidan av koret). Även sakristian fick en värmeugn –en mindre kamin placerad vid norra väggen. Och i sakristians västra mur togs en dörröppning upp enligt beslut 1878. 1904 Stor invändigt renovering efter handlingar framtagna 1903 av arkitekt Rosman, Kalmar. Ett vindfång byggdes innanför långhusets sydportal. Kyrkorummet dekorerades i grönt mot ljus smutsgul botten med bl a palmkransar med bibelord över fönstren och geometrisk indelning av fönstersmygarna m m. Takpanelen målades också och indelades i fält med akantusbårder med grön färg. Bänkinredningen målades i grönt. Målningsarbetena utfördes av bröderna Jansson. En Kristusfigur placerades på predikstolens baldakin. Fotografier tagna efter renoveringen visar att den fasta inredningen gick i ljus ton och guld. Troligen behölls den fasta inredningens ljusa 1800-talsfärgsättning. Predikstolen, balustrar i altarringen, kolonnerna i altaruppställningen liksom bänkarna, läktarkolonnerna, läktarbarriär och orgelfasad var alla målade i ljus kulör. Bänkarna i långhuset gick ända fram till koringång respektive sakristieingång och i koret fanns bänkar både längs nord- respektive sydväggen liksom mot östra väggen. Exteriört reveterades fasaderna av murmästaren C Johansson. 1918 Den lilla nordportalens yttersmyg frilades av kyrkvaktaren (?) Aug Nilsson och arkitekt Anders Billow på uppdrag av Sveriges Kyrkor. 1925 Reparationer utfördes på kyrkans torn. Den gamla järnplåten på torntaket togs bort och rötangripet virke på takstolar byttes ut och nytt svall lades. Nytt tak av galvaniserad slät järnplåt pålades. Lanterninens utsida bekläddes till ca 1,5 meters höjd med galvaniserad plåt. Lanterninens väggar målades med linoljefärg. Nya vattlister uppsattes liksom två nya fönster ”i stil med de gamla” samt nya fönsterbleck och porttrösklar. Lanterninens plåttak skrapades och målades med linoljefärg samt rödmönja. I en tidningsartikel beskrivs att byggmästare Artur Johansson i Stora Frö utförde arbetet. Lanterninväggarna målades i grått och plåttaket i brunt. 1932 Utvändig renovering. Rester av den romanska sydportalen frilades av Fil Lic William Anderson. Vid undersökningarna tolkades nischen vid den återfunna sydportalen som att det ursprungliga långhuset förlängts mot väster under medeltiden. Vid murverksdokumentation 1998 konstaterades att så inte var fallet, utan att det medeltida långhuset tillkommit i ett skede. Taket lades om med nytt svall och ny spån samt nytt enkupigt tegel. Samma år togs dopfunten ned från sitt upphöjda läge. Rappning av kyrkans fasader utfördes. 1937 Konservator Sven Wahlgren konserverade den medeltida dopfunten och en offerkista från 1774. På dopfunten framkom fragmentariska figurer bl a en grip och på foten fragment av en slinga. 1938 Stor invändig restaurering efter program framtaget 1936 av arkitekt Sven Wranér, Gävle. Bröderna Olsson, Färjestaden, svarade för murningsarbeten, målarmästare Bror Peterson (från Stora Rör) för målning och konservator Sven Wahlgren för konservering. 1700-talets färgsättning på takpanel, taklist, predikstol och altaruppsats togs fram. Av ekonomiska skäl tvingades församlingen avstå från att restaurera läktarbröstning och bänkfasader vilka målades med en röd färg, (en ny färg av porfyrtyp), som ett provisorium tills återställandet av gammal färg blev aktuell. Vid målning av väggarna i kyrkorummet återfanns rester av äldre dekormåleri. Troligen var det spår av 1700-talets draperimåleri som man fann. Vid arbetena med altaruppsatsen återfanns den ursprungliga altartavlan målad på pannå under den befintliga som var målad på duk. Den gamla altartavlan konserverades. Befintliga altartavlan på duk, målad av ölandsmålaren Jonsson i Glömminge 1852, uppsattes i sakristian. I en tidningsartikel från tiden beskriver journalisten resultatet av arbetet: ”Vad som mest tilltalar är den djärva men stilfulla färgbehandlingen i interiören. Väggarn äro hållna i gråvit ton och sluta sig i god färgverkan till det i sjögrönt hållna taket, som begränsas om väggytorna av en ganska bred list med i blått hållen marmorering på blågrön botten. Det djärvaste i färgbehandlingen synes vara bänkdörrarna som målats i röd terrakotta med inslag av blått och karmosin. Bänkarnas inre är hållet i dämpat grönt. Altaruppställningens korintiska pelare, som före renoveringen voro målade i vitt, har fått denna färg avlägsnad och återfått sin ursprungliga umbragråa färg och smälta väl samman med sin i blå ton hållna bakgrund.” Arbetena inkluderade även nytt golv av trä i kyrkorummet, nya bänkar med bibehållna äldre bänkdörrar, uppsättning av innanfönster och tätning av innertak. Under sakristan grävdes ett pannrum för installation av lågtrycksångpanna. Värme- installationerna utfördes av Oscar Nilsson & Son Värme och sanitärinstallationer, Kalmar. Sakristian byggdes ut med farstu och toalett i väster. Utbyggnaden gjordes i tegel. Taket kompletterades lika övriga taket med svall, spån och enkupigt tegel. Nytt golv av trä lades i sakristian och av kalksten i farstun. Under sakristans golv framkom en grav från järnåldern. Läget var precis norr om långhusets yttermurar, innanför dörren till sakristian. Elinstallationer gjordes också i kyrkan. I kyrkorummets väggar gjordes utrymmen för placeringen av radiatorer genom inbilning. Återinvigningen förrättades i september 1938 av domprosten G Brundin, Växjö. 1942 Maskin för klockringning placerades i tornets första våning. Installatör var M & E Ohlssons Klockgjuteri och Armaturfabrik, I Ystad. Ett nytt brädgolv lades då ovan de tjocka kulturlagren. 1948 Installation för kraft och belysning utfördes. Bl a elektrifierades ljuskronorna. Några nya armaturer tillkom, bl a lyktor med blyspröjs. Installationsförslaget framtogs av Södra Sveriges Ångpanneförening. Oklart om förslaget genomfördes. Se nedan under 1950. Orgeln om- och tillbyggdes av Olof Hammarbergs orgelbyggeri, Göteborg. 1950 En tidningsartikel beskriver planerades utvändiga arbeten på torn och lanternin. Taken av järn på torn och lanternin skulle bytas ut mot kopparplåt. Vid behov skulle nya takbrädor iläggas och lanterninen målas. Tornets kors skulle renoveras, få nya kulor och förgyllas liksom fundamentet. Som entreprenör hade Th Rylander i Kalmar antagits. Möjligen utfördes inte arbetet förrän 1952. 1950 Förslag till installation av el och belysning av ingenjör Allan Eriksson, Västervik. Möjligen utökades tidigare gjorda installationer, eller var det arbetena som planerats till 1947 som blivit förskjutna. 1952 Exteriör restaurering. Ragnhild Boström var antikvarisk kontrollant. Hela kyrkans puts sågs över och på tornet frilades murarna helt från puts. Murverksdokumentation utfördes. Vid denna återupptäcktes de medeltida muröppningarna varav de i tornets översta del togs upp. Det konstaterades vidare att västportalen är återanvänd. Ragnhild Boström bedömde att murverket i tornet redan från början varit avsett för putsning och det var även församlingens önskemål att det åter skulle putsas. Riksantikvarieämbetet föreslog dock att murverket skulle lämnas oputsat. Lagningar utfördes med kalkbruk och avfärgning med Helsingborgskalk. Samtidigt målades kyrkans båda nummertavlor av konservator Sven Wahlgren, Kalmar. 1954 Ett krucifix för altaret skänktes till kyrkan av Hennes Kungliga Höghet Hertiginnan av Västerbotten. 1955 Enligt församlingens arkiv genomfördes steg ett av en invändig renovering som fortsatta 1958. Arbetena gällde inre rengöring och kalkning. Arbetena återupptogs 1958. 1955 Förslag från ingenjör Tor Engström angående ändring av elinstallation. Oklart om det utfördes. 1958 Invändig restaurering. Bröderna Olsson i Färjestaden stod för arbetet tillsammans med målarmästaren Gunnar Liedberg, Eriksöre. Eventuellt utfördes kalkning av väggarna (om det inte blev utfört 1955). Läktarbröstningen och bänkarna, vilka inte omfattats av restaureringen 1938, åtgärdades nu. Det var tänkt att bänkdörrarna skulle ha konserverats och att måleri från 1700-talet skulle ha tagits fram. Färgskiktet som skulle tas fram var en marmorering i blågrått med listverk i ton med de större ytorna. Framtagningen visade sig dock vara svår p g a måleriets skick och eftersom pannåerna flyttats omkring och flera satt upp och ned. Konstnären Arthur Percy fick riksantikvariens uppdrag att färgsätta bänkgavlar och läktarbröstning med ledning av bevarade färgspår. Somliga delar kunde restaureras andra nymålades helt. Själva bänkinredningen målades också om. Även kolonnerna under läktaren berördes av arbetena (men behölls vita), liksom taket under läktaren, altarringens balusterdockor och korbänkarna. Resultatet blev på bänkdörrarna en marmoreringen som går i en blå till grå färgskala och påminner om bubblor i vatten. Marmoreringen på bänkdörrarna återgår enligt Ragnhild Boström på ett måleri som ursprungligen utfördes av And G Wadsten 1768. Det är oklart om han även ska vara upphovsman till övrigt måleri från tiden. Percy åtgärdade även läktarbarriären som färgsattes i grått med blå speglar och gula lister. När det gäller korbänkarna är uppgifterna knappa. Möjligen togs även marmoreringen där fram av Artur Percy. Marmoreringen där är dock av ett annat slag än bänkarnas i långhuset. 1962 Utvändig renovering. Församlingen önskade klä in lanterninen med kopparplåt, en begäran som avslogs av Kungliga byggnadsstyrelsen. Istället målades lanterninen ljusgrå som tidigare. Det beslutades även att befintlig kopparplåt på den nedre delen av lanterninen skulle målas grå. Eventuellt lades ny kopparplåt på torntaket. 1964 Vatten och avlopp drogs in i sakristians tillbyggnad. Arbetet utfördes av Byggnadsingenjören Sven Johansson, Vickleby. Ett antal gluggar till i tornet togs upp. Det gällde de nedre av de stora gluggarna som skulle upphuggas och förses med träluckor. 1967 Förslag om interiör renovering framtaget av Gunnar Liedberg, Torslunda. Handlingen beskriver ”uppsnyggningsarbeten i Vickleby kyrka”. Det gällde tvättning, lagning och målning av väggytor i kyrkorum, vapenhus och sakristia. Renovering av fönster och dörrar. Oklart om det utfördes. 1972 Invändig skadegörelse i kyrkan. Vandaler klottrade på altartavlan och långhusets norra vägg. Skadorna åtgärdades av konstnärinnan Ann-Mari Larsén från Vickleby och målarmästaren Gunnar Liedberg från Eriksöre. Åtgärderna finns inte dokumenterade. Enligt muntlig uppgift togs klottret på altartavlan bort med hjälp av franskbröd. 1974 Nytt textilförvaringsskåp av furu som laserades placerades i sakristian. Beställt från Capellagården. 1978 Exteriör renovering efter handlingar framtagna av Byggkonsult BA Bengtsson AB, Kalmar. Samtliga fasader rengjordes. På tornets östra fasad gjordes en del lagningar av putsen medan norra, västra och södra fasaderna bara avfärgades. Långhusets södra och norra fasader utfördes mindre lagningsarbeten medan östra fasaden bara avfärgades. Sakristans fasad i väster lagades men i öster och norr rörde det sig bara om avfärgning. På samtliga av kyrkans fasader utsparades en sockel närmast marken där kalkstensmuren framträder. Före detta hade det under en period funnits en slätputsad sockel. Lagningar av putsen skulle, enligt handlingarna, utföras med kalkputs och avfärgning med våtsläckt Gotlandskalk. I handlingarna ges olika uppgifter om den befintliga putsen. De arbetshandlingarna konstateras att befintlig puts är av ren kalk och att fasaderna är kalkavfärgade. Antikvarie Britt-Marie Hammarskjöld konstaterar dock vid samma tid att putsen är starkt cementhaltig. Till renoveringsarbetena hörde också målning av fönster i tornets östra fasad. Även den profilerade taklisten under takutsprånget liksom hängrännor och stuprör målades. 1980 Restaurering och ombyggnad i tornet föranlett av att det inte ansågs säkert att röra sig där. Trappor och stegar renoverades och kompletterades och skyddsräcken monterades. Belysning monterades. Lagningar med KC-bruk utfördes i kalkstenstrapporna och handledare monterades. Det gjordes även justeringar och kompletteringar i golven på de olika våningsplanen. I tredje våningen lagades löphålen för klocklinorna och försågs med skyddslock. Lösa stenar staplades upp och säkrades. Nytt brädgolv monterades i klockrummet och ny trätrappa i nedersta delen av torntrappan. I samband med arbete utfördes en dammsugning av tornet på försommaren 1980 varvid halvmetertjocka kulturlager forslades ut efter sållning och undersökning. Totalt undersöktes en sammanlagd yta om 40 kvadratmeter. 322 föremål registrerades och mer än 4 ton ben togs tillvara, bland dem människoben från minst fem personer. Det visade sig att lagerföljden i stort sett var orörd. De ursprungliga golven kom fram och undersöktes liksom sekundära golv. I södra muren framkom ett vaktrum som i senare tid använts för kalkförvaring. Uttag för klocklinor upptäcktes också. För ytterligare information se Ragnhild Boströms bok om Vickleby kyrka. Hylla för psalmböcker och andra trycksaker monteras längst bak i kyrkorummet. I sakristians källartrappa monterades ett räcke. En ventil sattes upp i källaren och på toaletten installerades varmvatten samt slasktratt. 1988 En stor invändig renovering utfördes efter handlingar framtagna av Byggkonsult BA Bengtsson AB, Kalmar. Hela interiören omfattades. Konserveringsarbeten utfördes av Horst Sagner, Anna Billing och Anne Håkansson, Jönköpings läns museum. Wideqvists Måleri AB, Degerhamn utförde övrigt måleri. Kyrkorummets väggar målades med matt utspädd latexfärg med kalkborste efter att skador lagats med hydrauliskt kalkbruk. Golvet i koret och långhus slipades och lackades efter viss översyn. Tätning utfördes mellan taklist och vägg med mineralull och kalkbruk. Trasigt fönsterglas byttes ut och innerbågarna sågs över. Bänkarna grundmålades med Norsjö Häftgrund. Övriga snickerier grundades, mellanströks och slutströks med linoljefärg. Laserades partier behandlades med linoljelasyr. Temperalasyr (till taket?) bereddes av ägg, linolja och vatten. Armaturpendlar och takrosetter guldbronserades och laserades. Kyrkans ljuskronor och lampetter renoverades och elen i dem byttes. I koret kompletterades belysningen. Konservatorernas arbete omfattade följande: Konservering av altartavla, altaruppsats, psalmnummertavlor, predikstol och målning av ”Kristus på korset”. Åtgärder gällande ett timglas och ett litet krucifix. Komplettering av bänkgavlarnas marmorering och ny marmorering på läktarbröstningen. På läktarkolonnerna hade planerats att återskapa ursprunglig marmorering, något som inte utfördes. Kolonner målades i stället i en brunrosa kulör. Förgyllning kompletterades. Predikstolen återfick ursprunglig kulörer genom att dessa lades laserande på vissa ytor. Marmoreringen kompletterades. Psalmnummertavlorna omförgylldes med slagmetall och mattguld. Vapenhusets kalkstensgolv sågs över, foglagades och såpströks. Källarens väggar målades med latexfärg och väggarna med akrylatfärg. Toaletten i sakristian renoverades med nytt porslin. Kyrkan sanerades mot strimmig trägnagare. Återinvigning skedde Heliga Trefaldighetsdagen. 1990 Elektrisk klockringning och lucköppning installerades av Klockmontage, Verkstad & Gjuteri, Hammenhög. Den befintliga mekaniska utrustningen skulle bevaras och inga ingrepp skulle göras i axlar och klockor. 1990 Skrudskåp av björkplywood och massiv björk uppsattes i sakristian, mot norra väggen. Ritningarna utfördes av Byggkonsult BA Bengtsson. 1997 Ombyggnad av orgel utfördes av Nils-Olof Bergenblad, Nye Orgelbyggeri AB. 1947 års orgel ersattes av en ny enmanualig orgel med pedal inom befintligt orgelhus. Vid ombyggnaden användes fem bevarade stämmor från 1875 års orgel. Nytt spelbord införlivades. Orgelfronten målades i grått, orgelsidorna i beige. Lister och änglar tvättades. Listverket i främre halvorna schellackerades. 1998 Exteriör renovering efter handlingar framtagna av Arkoteknik Arkitekter och Ingenjörer AB, Kalmar. Generalentreprenör var Målerifirma Rose Bergström och Son AB, Lidhult. Långhusets murar mot söder frilades helt från puts medan norra långhusfasaden bara frilades i sin nedre hälft. Sakristians murverk frilades helt. Murverksdokumentation utfördes på långhusmurarna. Därvid kunde konstateras att en tidigare förmodad andra byggnadsfas under medeltiden inte existerar. Det medeltida långhuset är uppfört i en etapp. Den medeltida sydportalen som varit delvis synlig redan före 1998 frilades nu ytterligare. Ny puts utfördes av hydrauliskt kalkbruk. Kyrkans samtliga fasader avfärgades med KC-färg. Motivet till det var att kvarvarande gammal puts av kalkcement. Samtliga utvändiga snickerier inklusive hela lanterninen justerades och målades. Dåligt virke ersattes med nytt. Luckorna till lanterninen gjordes helt nya. Luckorna på torn och lanternin målades blå, var dessförinnan bruna respektive röda. Lanterninens fasad målades ljust grå med dragning åt grönt, hade även tidigare haft grå ton. Korset på lanterninens tak målades och lackades. Lanterninen försågs med knutbrädor. Fönster på södersida renoverades med ny infräst karmträlist för bättre passning och tätning mellan båge och karm. Fönstren kittades om. Fönsterbleck på södersidan demonterades och spårades in i fönsterbottenstycke och fästes. Fönster i långskepp kompletterades med stormbeslag. Skadade blyinfattningar i fönster till sakristian utbyttes. Fönster målades utvändigt och mellan. Karm till sydportal fästes. Samtliga portar justerades. Dörrblad i väster och söder behandlades med halvolja tillsatt engelskt rött. Sakristidörren målades med linoljefärg. Nordportalens igensättning lagades upp och behandlades med rödfärg. En tunnhäll placerades mellan porten och den yttre smygen. Den putsade sockeln skars up i smyg och omfattning. Muröppningarna i tornet rensades och försågs med armerat glas istället för nät. Tegeltaket sågs över och kompletterades. Samtliga hängrännor och rör ersattes med nya av koppar. Takplåt reparerades. Skorstenen på sakristian kompletteringsfogades, skorstensstege och takstege målades. Vissa plåtarbeten utföres gällande ståndskivor. Invändigt gjordes en putslagning kring dörr mellan kor och sakristia. 2003 Dendrokronologiska prover togs i tornet. Endast två prover kunde dateras: 1732 respektive 1731 plus minus 7 år. 2003 Fönster målade utvändigt. 2004 Brandlucka av stål monterades mellan torn och långhusvind. Utfördes av Nybyggarna i Färjestaden AB, Färjestaden efter ritningar av Alvet Ingenjörer AB Färjestaden. 2004 Vindsbjälklag över kyrkorum och sakristia isolerade. 2006 Textilkonservator, Lena Hassel vid Kalmar läns museum, upprättade åtgärdsförslag för kyrkans textilier.

År 1200 - 2006 Ändring

Åtgärd

1200- talets senare del Tornet förhöjdes med en skyttevåning. 1200-talets andra hälft- 1300-talet En torningång togs upp i väster med en spetsbågig portal. Portalen har vid undersökning på 1950-talet konstaterats vara återanvänd. Troligen var de vid samma tid som öppningen mellan långhus och tornets bottenvåning breddades. 1634 Kyrkan avtecknades av J H Rhezelius. Teckningen visar kyrkan från söder med torn, långhus, kor och halvrund absid som tydliga byggnadsdelar. Tornet var försett med tre stora rundbågiga gluggar och ett pyramidtak. Långhuset hade ingång i den västra delen av byggnadskroppen samt två högt sittande fönster. På koret fanns ytterligare ett fönster. 1600-tal Troligen fick kyrkan sin första läktare. 1677 Den 12 augusti ”röfvade fienden Vickleby kyrckia”. 1705-07 Läktaren utvidgades. Troligen öppnades bågarna upp mellan torn och långhus. Torntrappans nedersta del byggdes om så att den mynnar i långhusets sydvästra hörn i stället för i tornets sydöstra. 100 tegel köptes till kyrktakets reparation. 1708 Murarmästare Lars Mattson Bagge lade på teglet och murade igen den lilla nordportalen invändigt. 1730 30 st taktegel inköptes tillsammans med kalk och frukostbrännvin åt muraren Adam för kyrkoarbetet. 1732 Grundlig reparation av tornet. Taket spånades och tjärades. Byggmästare Nills Swan ledde arbetet. En flöjel tillverkades till tornet, formad som en vimpel. 1735-36 70 st taktegel, kalk m m inköptes. Utgifter finns samma år för ”takresningen och teglens påläggande på kyrkotaket samt för rödfärg och tjära till torntaket”. 1737 Murarmästaren Swen Hwijtlåck rappade och vitmönjade kyrkan samt bröt ut två fönsterhål på långhusets södra sida. 1738 Murmästaren Jöns Hwijtlåck fick detta år betalt för kyrkans rappande och vitmönjande. Samt för takets rappande (troligen understruket tegel). 1744 En storklocka beställdes och hängdes upp i lanterninen. 1752 Frigelius tecknar av kyrkan. Teckningarna visar kyrkan från söder och från norr. Tornet är nu avbildat med fler detaljer. Mot söder och väster finns många mindre tornöppningar markerade förutom de stora torngluggarna. Fönstren är mot söder i samma antal, men kanske något större än tidigare. Mot norr avbildas ett fönster på koret och ett på långhuset. I norr syns också nordportalen, så redan då ska ha varit igensatt inifrån. Se vidare i bildbilagan. 1759 Sakristia uppfördes under ledning av murarmästaren Anders Törnberg. Byggnadsdelen fogades till dåvarande koret. En ingång togs upp mellan sakristian och koret samt en uppgång mellan sakristia och predikstol. Över sakristirummet slogs ett kryssvalv av kalksten med markerade diagonaler. Från sakristivinden är dåvarande långhus nordöstra hörn synligt. Förlängningen av långhuset 1778-79 måste ha påverkat sakristian och åtminstone södra muren bör har gjorts om. Exakt hur detta påverkade sakristian, bl a valvet, är oklart. 1763 Predikstol av Jonas Berggren uppsattes på norra långhusväggen med uppgång från sakristian. 1764 Snickare Wahlberg förändrade läktaren. 1765 Takarbeten utfördes. Trävirke och tegelpannor förbättrade. 1768 And G Wadsten målade läktaren och bänkarna. 1767 Fönstret vid altaret förstorades. 1769 Ombyggnadsarbeten på absiden. 1771 Nya kyrkdörrar tillkom vilka målades året efter. 1772 Troligen var det And G Wadsten som målade en lång inskrift med rödbrun frakturstil på sakristians norra vägg rörande kyrkan och dess inventarier under perioden 1759-1772. Textpartier är idag bara bevarat i några få fragment. 1773-74 Trägolv lades in i sakristian. 1778-79 Kyrkan förlängdes i öster med mur av samma tjocklek som det gamla långhuset. Stadsmurmästaren Anders Törnberg från Kalmar ledde arbetet som troligen inte var godkänt av Överintendentsämbete. Det gamla koret och absiden revs. Arbetet leddes av murarmästaren Törnberg. Takpannor till det nya långhuset beställdes från Björnö. Nya fönsterramar tillverkades och dörr förfärdigades till koringången. Nya bänkar utfördes till tillbyggnaden liksom altare och nytt trägolv. Det verkar som att man behöll mycket av den gamla inredningen i kyrkan och bara kompletterade det som behövdes. Kyrkan rappades in- och utvändigt. Troligen var det nu som den medeltida dopfunten placerades på korgavelns spets. Sannolikt murades nordportalen igen utvändigt vid denna tid. Stengolv lades in i sakristian. 1780 Kyrkan målades invändigt av målaren Johan Lundgren (Olofsson) och Clas Wahlberg gjorde altartavlan något högre och större. Kortaket målades i ljusblått med mörkare lister och omkring fönster, dörrar, predikstol och altartavla målades blå draperier med limfärg. Troligen var det samtidigt som inskriptionen på sakristiväggen målades över. Predikstolen utökades med två sidor. 1783 Wahlberg gjorde ny takpanel över långhuset. Till dess målning användes bl a blyvitt, linolja, berlinerblått, vit krita, ”silfwerglitt” och vit vitriol. 1785 Luckor placerades i klockvåningens muröppningar för att det inte skulle snöa och regna in. 1786 Exteriöra arbeten, puts- och takarbeten. 1797 Rappning av östra kyrkgavlen. 1800 Besiktning av tornets tak utfördes av Hinric Wermelin som kom med förslag till åtgärder. 1809 Spegelfabrikören Anders Högström utförde altaromfattningen med dess korintiska kolonner. Samtidigt utfördes viss målning i kyrkan. 1818 Lanternin uppförd efter ritning av konduktör Samuel Enander. Arbetet innebar bl a även en förhöjning av tornet, reparation av murar, delvis igensättning av öppningar i tornet m m. Förhöjningen av tornet är inte tydligt inifrån tornet idag. 1818 Nils Isak Löfgren tecknade av kyrkan från norr och söder och gjorde även planritning och teckning över interiören. Bilderna av exteriören visar att dopfunten satt på korgavelns spets, att två ingångar fanns i söder samt fyra fönster, att nordsidan hade totalt tre fönster och att nordportalen var igenmurad. Lanterninen uppvisas ett mer arbetat utseende än vad som är fallet idag med räcke framför luckorna (eller ljusöppningar utan luckor) och horisontellt listverk över fasaden. Taket på teckningen skjuter också ut mer över fasaden. I gengäld saknas lunettfönster ovan tornluckorna. Det kan vara så att Löfgren ritade teckningarna innan det att lanterninen faktiskt var uppförd. Planritningen visar att bänkinredningen gick hela vägen ner till västra tornväggen och att det inte fanns någon avgränsning mellan torn och långhus. 1830-talet Fönstren förstorades (ska ha gjorts 1833) genom att förlängas nedåt. Vid den gamla sydportalen gjordes ett fönster. En ny sydportal gjordes längre österut omgiven av en rusticerad omfattning av vitkalkad puts. Eventuellt tillkom ytterligare ett fönster i norr. Puts- och avfärgningsarbeten måste ha utförts efter detta. Sakristians fönster gjordes öppningsbara för att möjliggöra vädring. En tvärmur insattes i vapenhusets östra del, i enlighet med ett redan 1778 fattat beslut. 1836 Murarmästaren Söderström reparerade kyrktaket och rappade och vitkalkade sakristians exteriör. 1847 Ett grangolv lades in i sakristian i stället för stengolvet. 1856 Kyrkans interiör målades troligen av N J Jonsson, som samma år målade en ny altartavla. Bl a målades innertaket pärlgrått. Troligen var det vid denna renovering som grått, vitt och guld blev tongivande som färgsättning. 1868 Ett tegeltak pålades. Troligen härrör en del av tegeltaket på bårhuset från denna reparation. Teglen är stämplade WNS (Värnanäs). Gesims, lister etc som var nygjorda skulle strykas tre gånger med god pärlfärg. Taket avsynades 19 okt och 1700 överblivna pannor såldes 1871. 1871 Kyrkan vitmenades med 4 tunnor kalk och 23 kannor mjölk. 1875 Kyrkan fick en orgel byggd av C A Johansson, Broaryd med fasad ritad av F R Ekberg. 1882 Renovering vars omfattning är oklar. Det finns uppgifter som säger att blyvitt skulle användas till den yttre renoveringen och zinkvitt till den inre. Korportalens yttersmyg murades igen och i den inre muren placerades en järnkamin (södra sidan av koret). Även sakristian fick en värmeugn –en mindre kamin placerad vid norra väggen. Och i sakristians västra mur togs en dörröppning upp enligt beslut 1878. 1904 Stor invändigt renovering efter handlingar framtagna 1903 av arkitekt Rosman, Kalmar. Ett vindfång byggdes innanför långhusets sydportal. Kyrkorummet dekorerades i grönt mot ljus smutsgul botten med bl a palmkransar med bibelord över fönstren och geometrisk indelning av fönstersmygarna m m. Takpanelen målades också och indelades i fält med akantusbårder med grön färg. Bänkinredningen målades i grönt. Målningsarbetena utfördes av bröderna Jansson. En Kristusfigur placerades på predikstolens baldakin. Fotografier tagna efter renoveringen visar att den fasta inredningen gick i ljus ton och guld. Troligen behölls den fasta inredningens ljusa 1800-talsfärgsättning. Predikstolen, balustrar i altarringen, kolonnerna i altaruppställningen liksom bänkarna, läktarkolonnerna, läktarbarriär och orgelfasad var alla målade i ljus kulör. Bänkarna i långhuset gick ända fram till koringång respektive sakristieingång och i koret fanns bänkar både längs nord- respektive sydväggen liksom mot östra väggen. Exteriört reveterades fasaderna av murmästaren C Johansson. 1918 Den lilla nordportalens yttersmyg frilades av kyrkvaktaren (?) Aug Nilsson och arkitekt Anders Billow på uppdrag av Sveriges Kyrkor. 1925 Reparationer utfördes på kyrkans torn. Den gamla järnplåten på torntaket togs bort och rötangripet virke på takstolar byttes ut och nytt svall lades. Nytt tak av galvaniserad slät järnplåt pålades. Lanterninens utsida bekläddes till ca 1,5 meters höjd med galvaniserad plåt. Lanterninens väggar målades med linoljefärg. Nya vattlister uppsattes liksom två nya fönster ”i stil med de gamla” samt nya fönsterbleck och porttrösklar. Lanterninens plåttak skrapades och målades med linoljefärg samt rödmönja. I en tidningsartikel beskrivs att byggmästare Artur Johansson i Stora Frö utförde arbetet. Lanterninväggarna målades i grått och plåttaket i brunt. 1932 Utvändig renovering. Rester av den romanska sydportalen frilades av Fil Lic William Anderson. Vid undersökningarna tolkades nischen vid den återfunna sydportalen som att det ursprungliga långhuset förlängts mot väster under medeltiden. Vid murverksdokumentation 1998 konstaterades att så inte var fallet, utan att det medeltida långhuset tillkommit i ett skede. Taket lades om med nytt svall och ny spån samt nytt enkupigt tegel. Samma år togs dopfunten ned från sitt upphöjda läge. Rappning av kyrkans fasader utfördes. 1937 Konservator Sven Wahlgren konserverade den medeltida dopfunten och en offerkista från 1774. På dopfunten framkom fragmentariska figurer bl a en grip och på foten fragment av en slinga. 1938 Stor invändig restaurering efter program framtaget 1936 av arkitekt Sven Wranér, Gävle. Bröderna Olsson, Färjestaden, svarade för murningsarbeten, målarmästare Bror Peterson (från Stora Rör) för målning och konservator Sven Wahlgren för konservering. 1700-talets färgsättning på takpanel, taklist, predikstol och altaruppsats togs fram. Av ekonomiska skäl tvingades församlingen avstå från att restaurera läktarbröstning och bänkfasader vilka målades med en röd färg, (en ny färg av porfyrtyp), som ett provisorium tills återställandet av gammal färg blev aktuell. Vid målning av väggarna i kyrkorummet återfanns rester av äldre dekormåleri. Troligen var det spår av 1700-talets draperimåleri som man fann. Vid arbetena med altaruppsatsen återfanns den ursprungliga altartavlan målad på pannå under den befintliga som var målad på duk. Den gamla altartavlan konserverades. Befintliga altartavlan på duk, målad av ölandsmålaren Jonsson i Glömminge 1852, uppsattes i sakristian. I en tidningsartikel från tiden beskriver journalisten resultatet av arbetet: ”Vad som mest tilltalar är den djärva men stilfulla färgbehandlingen i interiören. Väggarn äro hållna i gråvit ton och sluta sig i god färgverkan till det i sjögrönt hållna taket, som begränsas om väggytorna av en ganska bred list med i blått hållen marmorering på blågrön botten. Det djärvaste i färgbehandlingen synes vara bänkdörrarna som målats i röd terrakotta med inslag av blått och karmosin. Bänkarnas inre är hållet i dämpat grönt. Altaruppställningens korintiska pelare, som före renoveringen voro målade i vitt, har fått denna färg avlägsnad och återfått sin ursprungliga umbragråa färg och smälta väl samman med sin i blå ton hållna bakgrund.” Arbetena inkluderade även nytt golv av trä i kyrkorummet, nya bänkar med bibehållna äldre bänkdörrar, uppsättning av innanfönster och tätning av innertak. Under sakristan grävdes ett pannrum för installation av lågtrycksångpanna. Värme- installationerna utfördes av Oscar Nilsson & Son Värme och sanitärinstallationer, Kalmar. Sakristian byggdes ut med farstu och toalett i väster. Utbyggnaden gjordes i tegel. Taket kompletterades lika övriga taket med svall, spån och enkupigt tegel. Nytt golv av trä lades i sakristian och av kalksten i farstun. Under sakristans golv framkom en grav från järnåldern. Läget var precis norr om långhusets yttermurar, innanför dörren till sakristian. Elinstallationer gjordes också i kyrkan. I kyrkorummets väggar gjordes utrymmen för placeringen av radiatorer genom inbilning. Återinvigningen förrättades i september 1938 av domprosten G Brundin, Växjö. 1942 Maskin för klockringning placerades i tornets första våning. Installatör var M & E Ohlssons Klockgjuteri och Armaturfabrik, I Ystad. Ett nytt brädgolv lades då ovan de tjocka kulturlagren. 1948 Installation för kraft och belysning utfördes. Bl a elektrifierades ljuskronorna. Några nya armaturer tillkom, bl a lyktor med blyspröjs. Installationsförslaget framtogs av Södra Sveriges Ångpanneförening. Oklart om förslaget genomfördes. Se nedan under 1950. Orgeln om- och tillbyggdes av Olof Hammarbergs orgelbyggeri, Göteborg. 1950 En tidningsartikel beskriver planerades utvändiga arbeten på torn och lanternin. Taken av järn på torn och lanternin skulle bytas ut mot kopparplåt. Vid behov skulle nya takbrädor iläggas och lanterninen målas. Tornets kors skulle renoveras, få nya kulor och förgyllas liksom fundamentet. Som entreprenör hade Th Rylander i Kalmar antagits. Möjligen utfördes inte arbetet förrän 1952. 1950 Förslag till installation av el och belysning av ingenjör Allan Eriksson, Västervik. Möjligen utökades tidigare gjorda installationer, eller var det arbetena som planerats till 1947 som blivit förskjutna. 1952 Exteriör restaurering. Ragnhild Boström var antikvarisk kontrollant. Hela kyrkans puts sågs över och på tornet frilades murarna helt från puts. Murverksdokumentation utfördes. Vid denna återupptäcktes de medeltida muröppningarna varav de i tornets översta del togs upp. Det konstaterades vidare att västportalen är återanvänd. Ragnhild Boström bedömde att murverket i tornet redan från början varit avsett för putsning och det var även församlingens önskemål att det åter skulle putsas. Riksantikvarieämbetet föreslog dock att murverket skulle lämnas oputsat. Lagningar utfördes med kalkbruk och avfärgning med Helsingborgskalk. Samtidigt målades kyrkans båda nummertavlor av konservator Sven Wahlgren, Kalmar. 1954 Ett krucifix för altaret skänktes till kyrkan av Hennes Kungliga Höghet Hertiginnan av Västerbotten. 1955 Enligt församlingens arkiv genomfördes steg ett av en invändig renovering som fortsatta 1958. Arbetena gällde inre rengöring och kalkning. Arbetena återupptogs 1958. 1955 Förslag från ingenjör Tor Engström angående ändring av elinstallation. Oklart om det utfördes. 1958 Invändig restaurering. Bröderna Olsson i Färjestaden stod för arbetet tillsammans med målarmästaren Gunnar Liedberg, Eriksöre. Eventuellt utfördes kalkning av väggarna (om det inte blev utfört 1955). Läktarbröstningen och bänkarna, vilka inte omfattats av restaureringen 1938, åtgärdades nu. Det var tänkt att bänkdörrarna skulle ha konserverats och att måleri från 1700-talet skulle ha tagits fram. Färgskiktet som skulle tas fram var en marmorering i blågrått med listverk i ton med de större ytorna. Framtagningen visade sig dock vara svår p g a måleriets skick och eftersom pannåerna flyttats omkring och flera satt upp och ned. Konstnären Arthur Percy fick riksantikvariens uppdrag att färgsätta bänkgavlar och läktarbröstning med ledning av bevarade färgspår. Somliga delar kunde restaureras andra nymålades helt. Själva bänkinredningen målades också om. Även kolonnerna under läktaren berördes av arbetena (men behölls vita), liksom taket under läktaren, altarringens balusterdockor och korbänkarna. Resultatet blev på bänkdörrarna en marmoreringen som går i en blå till grå färgskala och påminner om bubblor i vatten. Marmoreringen på bänkdörrarna återgår enligt Ragnhild Boström på ett måleri som ursprungligen utfördes av And G Wadsten 1768. Det är oklart om han även ska vara upphovsman till övrigt måleri från tiden. Percy åtgärdade även läktarbarriären som färgsattes i grått med blå speglar och gula lister. När det gäller korbänkarna är uppgifterna knappa. Möjligen togs även marmoreringen där fram av Artur Percy. Marmoreringen där är dock av ett annat slag än bänkarnas i långhuset. 1962 Utvändig renovering. Församlingen önskade klä in lanterninen med kopparplåt, en begäran som avslogs av Kungliga byggnadsstyrelsen. Istället målades lanterninen ljusgrå som tidigare. Det beslutades även att befintlig kopparplåt på den nedre delen av lanterninen skulle målas grå. Eventuellt lades ny kopparplåt på torntaket. 1964 Vatten och avlopp drogs in i sakristians tillbyggnad. Arbetet utfördes av Byggnadsingenjören Sven Johansson, Vickleby. Ett antal gluggar till i tornet togs upp. Det gällde de nedre av de stora gluggarna som skulle upphuggas och förses med träluckor. 1967 Förslag om interiör renovering framtaget av Gunnar Liedberg, Torslunda. Handlingen beskriver ”uppsnyggningsarbeten i Vickleby kyrka”. Det gällde tvättning, lagning och målning av väggytor i kyrkorum, vapenhus och sakristia. Renovering av fönster och dörrar. Oklart om det utfördes. 1972 Invändig skadegörelse i kyrkan. Vandaler klottrade på altartavlan och långhusets norra vägg. Skadorna åtgärdades av konstnärinnan Ann-Mari Larsén från Vickleby och målarmästaren Gunnar Liedberg från Eriksöre. Åtgärderna finns inte dokumenterade. Enligt muntlig uppgift togs klottret på altartavlan bort med hjälp av franskbröd. 1974 Nytt textilförvaringsskåp av furu som laserades placerades i sakristian. Beställt från Capellagården. 1978 Exteriör renovering efter handlingar framtagna av Byggkonsult BA Bengtsson AB, Kalmar. Samtliga fasader rengjordes. På tornets östra fasad gjordes en del lagningar av putsen medan norra, västra och södra fasaderna bara avfärgades. Långhusets södra och norra fasader utfördes mindre lagningsarbeten medan östra fasaden bara avfärgades. Sakristans fasad i väster lagades men i öster och norr rörde det sig bara om avfärgning. På samtliga av kyrkans fasader utsparades en sockel närmast marken där kalkstensmuren framträder. Före detta hade det under en period funnits en slätputsad sockel. Lagningar av putsen skulle, enligt handlingarna, utföras med kalkputs och avfärgning med våtsläckt Gotlandskalk. I handlingarna ges olika uppgifter om den befintliga putsen. De arbetshandlingarna konstateras att befintlig puts är av ren kalk och att fasaderna är kalkavfärgade. Antikvarie Britt-Marie Hammarskjöld konstaterar dock vid samma tid att putsen är starkt cementhaltig. Till renoveringsarbetena hörde också målning av fönster i tornets östra fasad. Även den profilerade taklisten under takutsprånget liksom hängrännor och stuprör målades. 1980 Restaurering och ombyggnad i tornet föranlett av att det inte ansågs säkert att röra sig där. Trappor och stegar renoverades och kompletterades och skyddsräcken monterades. Belysning monterades. Lagningar med KC-bruk utfördes i kalkstenstrapporna och handledare monterades. Det gjordes även justeringar och kompletteringar i golven på de olika våningsplanen. I tredje våningen lagades löphålen för klocklinorna och försågs med skyddslock. Lösa stenar staplades upp och säkrades. Nytt brädgolv monterades i klockrummet och ny trätrappa i nedersta delen av torntrappan. I samband med arbete utfördes en dammsugning av tornet på försommaren 1980 varvid halvmetertjocka kulturlager forslades ut efter sållning och undersökning. Totalt undersöktes en sammanlagd yta om 40 kvadratmeter. 322 föremål registrerades och mer än 4 ton ben togs tillvara, bland dem människoben från minst fem personer. Det visade sig att lagerföljden i stort sett var orörd. De ursprungliga golven kom fram och undersöktes liksom sekundära golv. I södra muren framkom ett vaktrum som i senare tid använts för kalkförvaring. Uttag för klocklinor upptäcktes också. För ytterligare information se Ragnhild Boströms bok om Vickleby kyrka. Hylla för psalmböcker och andra trycksaker monteras längst bak i kyrkorummet. I sakristians källartrappa monterades ett räcke. En ventil sattes upp i källaren och på toaletten installerades varmvatten samt slasktratt. 1988 En stor invändig renovering utfördes efter handlingar framtagna av Byggkonsult BA Bengtsson AB, Kalmar. Hela interiören omfattades. Konserveringsarbeten utfördes av Horst Sagner, Anna Billing och Anne Håkansson, Jönköpings läns museum. Wideqvists Måleri AB, Degerhamn utförde övrigt måleri. Kyrkorummets väggar målades med matt utspädd latexfärg med kalkborste efter att skador lagats med hydrauliskt kalkbruk. Golvet i koret och långhus slipades och lackades efter viss översyn. Tätning utfördes mellan taklist och vägg med mineralull och kalkbruk. Trasigt fönsterglas byttes ut och innerbågarna sågs över. Bänkarna grundmålades med Norsjö Häftgrund. Övriga snickerier grundades, mellanströks och slutströks med linoljefärg. Laserades partier behandlades med linoljelasyr. Temperalasyr (till taket?) bereddes av ägg, linolja och vatten. Armaturpendlar och takrosetter guldbronserades och laserades. Kyrkans ljuskronor och lampetter renoverades och elen i dem byttes. I koret kompletterades belysningen. Konservatorernas arbete omfattade följande: Konservering av altartavla, altaruppsats, psalmnummertavlor, predikstol och målning av ”Kristus på korset”. Åtgärder gällande ett timglas och ett litet krucifix. Komplettering av bänkgavlarnas marmorering och ny marmorering på läktarbröstningen. På läktarkolonnerna hade planerats att återskapa ursprunglig marmorering, något som inte utfördes. Kolonner målades i stället i en brunrosa kulör. Förgyllning kompletterades. Predikstolen återfick ursprunglig kulörer genom att dessa lades laserande på vissa ytor. Marmoreringen kompletterades. Psalmnummertavlorna omförgylldes med slagmetall och mattguld. Vapenhusets kalkstensgolv sågs över, foglagades och såpströks. Källarens väggar målades med latexfärg och väggarna med akrylatfärg. Toaletten i sakristian renoverades med nytt porslin. Kyrkan sanerades mot strimmig trägnagare. Återinvigning skedde Heliga Trefaldighetsdagen. 1990 Elektrisk klockringning och lucköppning installerades av Klockmontage, Verkstad & Gjuteri, Hammenhög. Den befintliga mekaniska utrustningen skulle bevaras och inga ingrepp skulle göras i axlar och klockor. 1990 Skrudskåp av björkplywood och massiv björk uppsattes i sakristian, mot norra väggen. Ritningarna utfördes av Byggkonsult BA Bengtsson. 1997 Ombyggnad av orgel utfördes av Nils-Olof Bergenblad, Nye Orgelbyggeri AB. 1947 års orgel ersattes av en ny enmanualig orgel med pedal inom befintligt orgelhus. Vid ombyggnaden användes fem bevarade stämmor från 1875 års orgel. Nytt spelbord införlivades. Orgelfronten målades i grått, orgelsidorna i beige. Lister och änglar tvättades. Listverket i främre halvorna schellackerades. 1998 Exteriör renovering efter handlingar framtagna av Arkoteknik Arkitekter och Ingenjörer AB, Kalmar. Generalentreprenör var Målerifirma Rose Bergström och Son AB, Lidhult. Långhusets murar mot söder frilades helt från puts medan norra långhusfasaden bara frilades i sin nedre hälft. Sakristians murverk frilades helt. Murverksdokumentation utfördes på långhusmurarna. Därvid kunde konstateras att en tidigare förmodad andra byggnadsfas under medeltiden inte existerar. Det medeltida långhuset är uppfört i en etapp. Den medeltida sydportalen som varit delvis synlig redan före 1998 frilades nu ytterligare. Ny puts utfördes av hydrauliskt kalkbruk. Kyrkans samtliga fasader avfärgades med KC-färg. Motivet till det var att kvarvarande gammal puts av kalkcement. Samtliga utvändiga snickerier inklusive hela lanterninen justerades och målades. Dåligt virke ersattes med nytt. Luckorna till lanterninen gjordes helt nya. Luckorna på torn och lanternin målades blå, var dessförinnan bruna respektive röda. Lanterninens fasad målades ljust grå med dragning åt grönt, hade även tidigare haft grå ton. Korset på lanterninens tak målades och lackades. Lanterninen försågs med knutbrädor. Fönster på södersida renoverades med ny infräst karmträlist för bättre passning och tätning mellan båge och karm. Fönstren kittades om. Fönsterbleck på södersidan demonterades och spårades in i fönsterbottenstycke och fästes. Fönster i långskepp kompletterades med stormbeslag. Skadade blyinfattningar i fönster till sakristian utbyttes. Fönster målades utvändigt och mellan. Karm till sydportal fästes. Samtliga portar justerades. Dörrblad i väster och söder behandlades med halvolja tillsatt engelskt rött. Sakristidörren målades med linoljefärg. Nordportalens igensättning lagades upp och behandlades med rödfärg. En tunnhäll placerades mellan porten och den yttre smygen. Den putsade sockeln skars up i smyg och omfattning. Muröppningarna i tornet rensades och försågs med armerat glas istället för nät. Tegeltaket sågs över och kompletterades. Samtliga hängrännor och rör ersattes med nya av koppar. Takplåt reparerades. Skorstenen på sakristian kompletteringsfogades, skorstensstege och takstege målades. Vissa plåtarbeten utföres gällande ståndskivor. Invändigt gjordes en putslagning kring dörr mellan kor och sakristia. 2003 Dendrokronologiska prover togs i tornet. Endast två prover kunde dateras: 1732 respektive 1731 plus minus 7 år. 2003 Fönster målade utvändigt. 2004 Brandlucka av stål monterades mellan torn och långhusvind. Utfördes av Nybyggarna i Färjestaden AB, Färjestaden efter ritningar av Alvet Ingenjörer AB Färjestaden. 2004 Vindsbjälklag över kyrkorum och sakristia isolerade. 2006 Textilkonservator, Lena Hassel vid Kalmar läns museum, upprättade åtgärdsförslag för kyrkans textilier.

År 1250 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Västportalen

År 1705 - 1705 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktare
Upphovsman	Anders Colleur (Hantverkare - Snickare)

År 1708 - 1708 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredning
Upphovsman	Anders Colleur (Hantverkare - Snickare)

År 1713 - 1714 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Altartavla
Upphovsman	Andreas Björkman (Konstnär)

År 1759 - 1759 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia
Upphovsman	Anders Törnberg (Byggmästare)

År 1763 - 1763 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol. Kompletterad senare
Upphovsman	Jonas Berggren (Konstnär - Bildhuggare)

År 1778 - 1778 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor, ersatte ett äldre absidkor
Upphovsman	Anders Törnberg (Byggmästare)

År 1779 - 1779 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Långhus

År 1809 - 1809 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats
Upphovsman	Anders Högström (Konstnär - Bildhuggare)

MÖRBYLÅNGA VICKLEBY KYRKA 1:1 - husnr 1, VICKLEBY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning