Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	VENTLINGE KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1199 1100 - 1199
Län	Kalmar
Kommun	Mörbylånga
Landskap	Öland
Socken	Ventlinge
Församling	Sydölands församling
Stift	Växjö stift
Adress	Ventlinge 103
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Historik
Inventeringsår Ej registrerat Ventlinge kyrka uppfördes under 1100-talets första hälft. Kyrkan bestod vid den här tiden av en tornlös kyrka i romansk stil och var vigt åt Sankt Laurentius. Kyrkan hade ett rektangulärt långhus samt ett lägre och smalare kor som i öster av slutades den med en halvrund absid. Tornet byggdes omkring år 1200. Under tidernas lopp genomgick kyrkan många mindre förändringar. År 1812 gjordes en omfattande reparation och tillbyggnad och kyrkan förlorade då sin medeltida prägel. Koret och absiden revs och långhuset byggdes till. Vid den östra gaveln byggdes sakristian. Ombyggnaden till en modern salskyrka leddes av Johan Petersson f... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår Ej registrerat

Ventlinge kyrka uppfördes under 1100-talets första hälft. Kyrkan bestod vid den här tiden av
en tornlös kyrka i romansk stil och var vigt åt Sankt Laurentius. Kyrkan hade ett rektangulärt
långhus samt ett lägre och smalare kor som i öster av slutades den med en halvrund absid.
Tornet byggdes omkring år 1200. Under tidernas lopp genomgick kyrkan många mindre
förändringar. År 1812 gjordes en omfattande reparation och tillbyggnad och kyrkan förlorade
då sin medeltida prägel. Koret och absiden revs och långhuset byggdes till. Vid den östra
gaveln byggdes sakristian. Ombyggnaden till en modern salskyrka leddes av Johan Petersson
f...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus

År 1100 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	En stenkyrka byggdes i Ventlinge. Den hade ett rektangulärt långhus, längre och smalare kor samt en halvrund absid.

År 1150 - 1249 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfuntsfot
Upphovsman	Calcarius II (Konstnär - Bildhuggare)

År 1180 - 1219 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn

År 1200 - 2008 Ändring
Åtgärd	Omkring år 1200 Tornet i romansk stil byggdes. 1684 Kyrkans lillklocka inköptes. 1722 En mässingskrona inköptes till kyrkan. 1763 Långhusets sydportal murades igen och västportalen blev huvudingång. 1771 Tornet och långhuset ”rappades” av murarmästare Törnberg. 1790 Två av kyrkans mässingskronor inköptes. De hänger idag på läktaren. 1812 Ombyggnad ledd av byggmästare Johan Pettersson, Kalmar. Koret samt absiden revs och långhuset förlängdes mot öster. Stora fönster togs upp på norra och södra sidan. Predikstolen gjordes om till en altarpredikstol. Tornet bevarades. Långhusets och sakristians tak belades med enkupigt tegel. 1825 Lanterninen byggdes och ersatte ett pyramidformat tak. Det nya torntaket klätt med ekspån byggdes av Håkan Göth, Seby. Lanterninen ritades av Joh Abr Wilelius. Den målades i grönt. I tornet togs det runda fönstret i väster upp. Ytterligare ett fönster mot söder togs upp och ett medeltida fönster vidgades. 1829 En äldre liten läktare byggdes ut, så att läktaren fick sin nuvarande storlek och utformning. Arbetet utfördes av byggmästare P Isberg, Algutsrum. Samma år ”rappades” kyrkan av murarmästare L Linnman, Källa. 1840 Det västra vapenhusets golv belades med kalksten. Tidigare hade man haft ett jordgolv. 1841 Kyrkans storklocka inköptes. 1875 Delar av en medeltida dopfunt deponerades till Kalmar fornminnesförening, vilket idag är Kalmar läns museums samlingar. 1879 Grundlig reparation av kyrkans interiör och exteriör. Träarbeten utfördes av snickare P G Rothman, Näsby, murningsarbeten av hemmansägaren Jonas Peter Lundgren, Eketorp, och målningsarbeten av målarmästaren N J Jonsson, Glömminge. Jonsson tillverkade också predikstolens nya dekorativa detaljer och ljudtak. Predikstolen försågs även med tre gipsfigurer. Predikstolens nya utförande formgavs av arkitekt F W Scholander. Exakt vad som gjordes vid denna renovering har inte gått att fastställa. I sockenstämmoprotokollen från 1863 föreslår man dock att kyrkans interiör och en del inventarier skulle målas. Troligen var det vid denna tid som det dekormåleri som funnits på väggen runt predikstolen tillkom. Det bestod av konsoler, pelare, draperier och textband. Av dessa var de båda förstnämnda marmoreringsmålade. Utmed taklisten var också målat en rundbågig fris. Möjligen var det också vid denna renovering som långhustakets takrosetter målades. Takrosetterna finns kvar än idag. Man hade också på förslag att byta ut långhusets trägolv. 1880 Södra vapenhuset byggdes. Vapenhuset ritades av Otto Aug Mankell. 1885 Läktarorgeln med tre stämmor inköptes av Åkerman & Lund, Stockholm. 1895 Värmekamin installerades. Två bänkar på södra sidan, öster om södra ingången togs bort. 1908 Kyrkan målades om invändigt. Troligen var det vid denna tid väggarna ströks med brun oljefärg och inredningen ekådringsmålades. 1928 Omfattande exteriör renovering. Enligt renoveringsprogrammet skulle torntaket beläggas med enkupigt tegel. Det förefaller dock som om samtliga tak istället belades med flackt trekupiga tegelpannor. Tornets puts knackades ner och tornet omputsades. Övriga delar av kyrkan ”omkalkades”, vilket troligen betyder att de avfägades. Lanterninen målas med oljefärg. Den var vid den här tiden målad i vitgrön nyans med brun list och luckorna i ”träets naturfärg”. Den brunmålade listen försvann, enligt fotografier, någon gång mellan 1928 och 1946. En ny kalkstensflisa lades utanför västra dörren och skorstenen från sakristians rökrör lagades. På tornets västra vägg framkom en rundbågig öppning till andra våningen, vilken frilades som nisch interiört. 1936 Kontraktsprosten C J Beger skänkte den mässingskrona som hänger närmast altaret. 1940-41 Rökgången förändrades. Skorstenen flyttades från taknocken till södra takfallet. 1950-52 Exteriör och interiör renovering efter förslag upprättat av arkitekt Johannes Dahl. Exteriört lagades och avfärgades väggarna. De stålborstades och ströks med Hälsingborgskalk som brutits med guldockra och bensvart. I öster sattes de båda korfönstren igen. Fönsterbänkarna skulle enligt arbetsbeskrivningen kläs med galvaniserad plåt. Det är osäkert om denna åtgärd utfördes. I arbetsbeskrivningen föreskrevs vidare att fönsterbågar och karmar skulle förses med nya bottenstycken. De gamla fönstren byttes dock ut helt och hållet. Det enda fönster som bevarades var tornets runda fönster mot väster. Skorstenen revs. Nytt svall lades på långhuset och samtliga tak försågs med enkupiga tegelpannor. Lanterninen och tornluckorna målades. Nya kors av trä klädda med kopparplåt sattes upp på tornet och vid södra vapenhuset. Korset vid södra vapenhuset fick basen inklädd med galvaniserad plåt. Korsen tillverkades av Torsten Rylander, Kalmar. Elvärme, belysning och orgelfläkt installerades. De gamla kaminerna ersattes av ett nytt värmesystem med elektriska bänkvärmare. Orgeln byggdes om till en pneumatisk tvåmanualig piporgel, Åkerman & Lund, Sundbyberg. Långhuset och sakristian, som var svårt angripna av trämask, gasbehandlades med cyanväte. Golvbjälklaget i båda dessa utrymmen byttes ut. (Bjälklagets uppbyggnad redovisas i bilaga till vård- och underhållsplanen.) Angripet trä och träkonstruktioner på vinden ströks med Cuprinol. Innertaket över långhuset tätades med isoleringsmatta typ Arkimatta. Bänkinredningen var angripen av mask och byttes ut. De nya bänkarna fick samma stil som de gamla, men gavs bättre sittkomfort. En bänkrad på var sida om mittgången uteslöts för att få bättre plats i koret. Där kaminerna stått återställdes bänkarna. Bänkarna på läktarens södra sida byggdes om för att bli mer bekväma, medan man på den norra sidan ordnade med lösa stolar. Möjligen tog man i samband med detta bort gradängerna på den norra sidan. Kyrkorummets väggar var målade med oljefärg. Denna höggs bort och väggarna ströks istället med kalk. Vid dessa arbeten hittades en skeppsmålning på den norra innerväggen. Målningen antas vara från 1400-talet. Den konserverades av konservator Sven Wahlgren. Dörrarna mot kyrkorummet tätades med svart fårskinn. Foder vid samtliga dörrar togs bort och putsen kompletterades. Man ville också göra ett vindfång i söder men det fick man inte tillstånd till. Dörren mellan södra vapenhuset och långhuset fick en ny tröskel. Stora planer fanns på att bygga om altaret genom att flytta predikstolen men dessa genomfördes ej. Man gjorde dock ett nytt altare i form av en låda som omslöt det gamla altarbordet. Dopfunten placerades vid södra väggen. Vägglisten i höjd med bänkinredningen sattes upp. I sakristian ordnades ett mindre altare framför det östra fönstret. Skåp för textilförvaring byggdes. Kalkstensgolvet i södra vindfånget lagades. Innan de invändiga målningsarbetena påbörjades var samtliga snickerier, utom fönstren, ekådringsmålade. Fönstren var invändigt blågrå. Väggarna var målade med en brun oljefärg. Kyrkorummets väggar avfärgades med kalkfärg som vid sista strykningen gavs en ljus varm nyans. Bänkarna, predikstolen och altarringen oljemålades i blågrönt och laserades. Läktarbröstning och pelare oljemålades i grågrönt med rostbruna inslag. Orgelfasaden oljemålades i gulgrått. Skadad förgyllning omförgylldes. Innerdörrarna målades likadana som bänkarna och ytterdörrarna avbrändes, laserades och oljemålades. Fönstren målades. Innertaket målades med mager oljefärg samt laserades i mörkare ton än väggarna. Taklisten marmorerades i mörkare ton än taket. 1955 Utökad eluppvärmning på läktaren. 1962 Predikstolen kompletterades med två figurer ritade av konstnären E Sand. De gipsfigurer som smyckat predikstolen hade försvunnit tidigare under 1900-talet. Två av dessa förvaras idag i den första tornkammaren. 1966 Lanterninen målades i ljusgul färg. 1967 Exteriör renovering efter förslag av BA Bengtsson. Ragnhild Boström undersökte murverket på tornet och delar av långhuset. Hon återfann flera igenmurade ljusgluggar samt den medeltida södra ingången. De igensatta gluggarna samt den södra ingången markerades med rits i fasadernas puts. Tornet putsades om och långhusets och sakristians putsytor blästrades och kalkavfärgades. Tornluckorna renoverades och behandlades med tjära. De försågs med fönsterbleck av kopparplåt. Långhusets tak fick hängrännor och stuprör av kopparplåt. Fyra stuprörsavlopp av betongrör ordnades. Sakristian och långhuset fick nya kopparklädda stormlister. Listverk under tornkragen målades, liksom fönster och dörrar. De sistnämnda i grågrön färg i samma nyans som deras innersta färgskikt. Enligt Kungliga byggnadsstyrelsens önskemål återuppsattes en karnisformad trälist i höjd med tornluckornas bågformade överdel. Nytt kopparkors över vapenhuset i söder. 1984 Interiör renovering enligt handlingar upprättade av BA Bengtsson. Väggarna avfärgades med Gotlandskalk efter att sprickor lagats. Innertaket och listen skrapades och målades. Bänkinredningen målades med oljefärg och lasyr. Fönstren målades invändigt. Kitt och tätningar sågs över. Dörrarna sågs över. Den låda som det gamla altaret byggts in med vid renoveringen 1950 togs bort. En ny altarskiva av trä tillverkades eftersom den gamla försvunnit. Predikstolens förgyllning förbättrades. Golven i kor och gångar slipades och lackades. Kalkstensgolven i västra och södra vapenhuset fogades om med kalkbruk. Nya textilier som knäfall och mattor. Elsystemet sågs över. Handlingar avseende elinstallationer upprättades av AB Tor Engströms Ingenjörsbyrå i Kalmar. 1997 Sanering mot strimmig trädgnagare och husbock utfördes av Anticimex på långhusvinden och i tornet. 1998 Exteriör renovering enligt handlingar upprättade av Arkoteknik, Arkitekter och Ingenjörer AB. Hela tornet omputsades och på långhuset togs cementlagningar bort och sprickor lagades med kalkbruk. Fasaderna avfärgades med KC-färg. Samtliga tak sågs över och lagades med pannor likadana som de gamla. Tornet, södra vapenhuset och sakristan försågs med hängrännor och stuprör av koppar. Enligt arbetsbeskrivningen skulle långhusets stuprör ha bytts mot nya grövre stuprör av koppar. De befintliga från 1967 ser dock ut att ha bevarats. Luckor i torn och lanternin justerades och målades. Lanterninen målades. Ett nytt förgyllt kors sattes upp på lanternintaket. Inne i tornet lagades rötskadat bjälklag. Tornets takfötter målades och långhusets dito tjärades. Alla fönster målades. Tornfönstren försåg med nya fönsterbleck. Långhusets befintliga fönsterbleck kompletteringsskruvades. Portar målades utvändigt och sprickor kittades. När tornet var frilagt från puts konstaterades att västportalen är ursprunglig, inte sekundär som antagits tidigare. 2002 Inventering av bemålade inventarier utförd av Jönköpings läns museum. 2005 Befintlig mineralullsisolering på långhusets vind kompletterades med lösull. 2006-2008 I augusti 2006 stängdes kyrkan, på grund av att inomhusklimatet givit allergiska reaktioner hos personalen. Utredning om lämpliga åtgärder för att lösa problemen pågår.

År 1200 - 2008 Ändring

Åtgärd

Omkring år 1200 Tornet i romansk stil byggdes. 1684 Kyrkans lillklocka inköptes. 1722 En mässingskrona inköptes till kyrkan. 1763 Långhusets sydportal murades igen och västportalen blev huvudingång. 1771 Tornet och långhuset ”rappades” av murarmästare Törnberg. 1790 Två av kyrkans mässingskronor inköptes. De hänger idag på läktaren. 1812 Ombyggnad ledd av byggmästare Johan Pettersson, Kalmar. Koret samt absiden revs och långhuset förlängdes mot öster. Stora fönster togs upp på norra och södra sidan. Predikstolen gjordes om till en altarpredikstol. Tornet bevarades. Långhusets och sakristians tak belades med enkupigt tegel. 1825 Lanterninen byggdes och ersatte ett pyramidformat tak. Det nya torntaket klätt med ekspån byggdes av Håkan Göth, Seby. Lanterninen ritades av Joh Abr Wilelius. Den målades i grönt. I tornet togs det runda fönstret i väster upp. Ytterligare ett fönster mot söder togs upp och ett medeltida fönster vidgades. 1829 En äldre liten läktare byggdes ut, så att läktaren fick sin nuvarande storlek och utformning. Arbetet utfördes av byggmästare P Isberg, Algutsrum. Samma år ”rappades” kyrkan av murarmästare L Linnman, Källa. 1840 Det västra vapenhusets golv belades med kalksten. Tidigare hade man haft ett jordgolv. 1841 Kyrkans storklocka inköptes. 1875 Delar av en medeltida dopfunt deponerades till Kalmar fornminnesförening, vilket idag är Kalmar läns museums samlingar. 1879 Grundlig reparation av kyrkans interiör och exteriör. Träarbeten utfördes av snickare P G Rothman, Näsby, murningsarbeten av hemmansägaren Jonas Peter Lundgren, Eketorp, och målningsarbeten av målarmästaren N J Jonsson, Glömminge. Jonsson tillverkade också predikstolens nya dekorativa detaljer och ljudtak. Predikstolen försågs även med tre gipsfigurer. Predikstolens nya utförande formgavs av arkitekt F W Scholander. Exakt vad som gjordes vid denna renovering har inte gått att fastställa. I sockenstämmoprotokollen från 1863 föreslår man dock att kyrkans interiör och en del inventarier skulle målas. Troligen var det vid denna tid som det dekormåleri som funnits på väggen runt predikstolen tillkom. Det bestod av konsoler, pelare, draperier och textband. Av dessa var de båda förstnämnda marmoreringsmålade. Utmed taklisten var också målat en rundbågig fris. Möjligen var det också vid denna renovering som långhustakets takrosetter målades. Takrosetterna finns kvar än idag. Man hade också på förslag att byta ut långhusets trägolv. 1880 Södra vapenhuset byggdes. Vapenhuset ritades av Otto Aug Mankell. 1885 Läktarorgeln med tre stämmor inköptes av Åkerman & Lund, Stockholm. 1895 Värmekamin installerades. Två bänkar på södra sidan, öster om södra ingången togs bort. 1908 Kyrkan målades om invändigt. Troligen var det vid denna tid väggarna ströks med brun oljefärg och inredningen ekådringsmålades. 1928 Omfattande exteriör renovering. Enligt renoveringsprogrammet skulle torntaket beläggas med enkupigt tegel. Det förefaller dock som om samtliga tak istället belades med flackt trekupiga tegelpannor. Tornets puts knackades ner och tornet omputsades. Övriga delar av kyrkan ”omkalkades”, vilket troligen betyder att de avfägades. Lanterninen målas med oljefärg. Den var vid den här tiden målad i vitgrön nyans med brun list och luckorna i ”träets naturfärg”. Den brunmålade listen försvann, enligt fotografier, någon gång mellan 1928 och 1946. En ny kalkstensflisa lades utanför västra dörren och skorstenen från sakristians rökrör lagades. På tornets västra vägg framkom en rundbågig öppning till andra våningen, vilken frilades som nisch interiört. 1936 Kontraktsprosten C J Beger skänkte den mässingskrona som hänger närmast altaret. 1940-41 Rökgången förändrades. Skorstenen flyttades från taknocken till södra takfallet. 1950-52 Exteriör och interiör renovering efter förslag upprättat av arkitekt Johannes Dahl. Exteriört lagades och avfärgades väggarna. De stålborstades och ströks med Hälsingborgskalk som brutits med guldockra och bensvart. I öster sattes de båda korfönstren igen. Fönsterbänkarna skulle enligt arbetsbeskrivningen kläs med galvaniserad plåt. Det är osäkert om denna åtgärd utfördes. I arbetsbeskrivningen föreskrevs vidare att fönsterbågar och karmar skulle förses med nya bottenstycken. De gamla fönstren byttes dock ut helt och hållet. Det enda fönster som bevarades var tornets runda fönster mot väster. Skorstenen revs. Nytt svall lades på långhuset och samtliga tak försågs med enkupiga tegelpannor. Lanterninen och tornluckorna målades. Nya kors av trä klädda med kopparplåt sattes upp på tornet och vid södra vapenhuset. Korset vid södra vapenhuset fick basen inklädd med galvaniserad plåt. Korsen tillverkades av Torsten Rylander, Kalmar. Elvärme, belysning och orgelfläkt installerades. De gamla kaminerna ersattes av ett nytt värmesystem med elektriska bänkvärmare. Orgeln byggdes om till en pneumatisk tvåmanualig piporgel, Åkerman & Lund, Sundbyberg. Långhuset och sakristian, som var svårt angripna av trämask, gasbehandlades med cyanväte. Golvbjälklaget i båda dessa utrymmen byttes ut. (Bjälklagets uppbyggnad redovisas i bilaga till vård- och underhållsplanen.) Angripet trä och träkonstruktioner på vinden ströks med Cuprinol. Innertaket över långhuset tätades med isoleringsmatta typ Arkimatta. Bänkinredningen var angripen av mask och byttes ut. De nya bänkarna fick samma stil som de gamla, men gavs bättre sittkomfort. En bänkrad på var sida om mittgången uteslöts för att få bättre plats i koret. Där kaminerna stått återställdes bänkarna. Bänkarna på läktarens södra sida byggdes om för att bli mer bekväma, medan man på den norra sidan ordnade med lösa stolar. Möjligen tog man i samband med detta bort gradängerna på den norra sidan. Kyrkorummets väggar var målade med oljefärg. Denna höggs bort och väggarna ströks istället med kalk. Vid dessa arbeten hittades en skeppsmålning på den norra innerväggen. Målningen antas vara från 1400-talet. Den konserverades av konservator Sven Wahlgren. Dörrarna mot kyrkorummet tätades med svart fårskinn. Foder vid samtliga dörrar togs bort och putsen kompletterades. Man ville också göra ett vindfång i söder men det fick man inte tillstånd till. Dörren mellan södra vapenhuset och långhuset fick en ny tröskel. Stora planer fanns på att bygga om altaret genom att flytta predikstolen men dessa genomfördes ej. Man gjorde dock ett nytt altare i form av en låda som omslöt det gamla altarbordet. Dopfunten placerades vid södra väggen. Vägglisten i höjd med bänkinredningen sattes upp. I sakristian ordnades ett mindre altare framför det östra fönstret. Skåp för textilförvaring byggdes. Kalkstensgolvet i södra vindfånget lagades. Innan de invändiga målningsarbetena påbörjades var samtliga snickerier, utom fönstren, ekådringsmålade. Fönstren var invändigt blågrå. Väggarna var målade med en brun oljefärg. Kyrkorummets väggar avfärgades med kalkfärg som vid sista strykningen gavs en ljus varm nyans. Bänkarna, predikstolen och altarringen oljemålades i blågrönt och laserades. Läktarbröstning och pelare oljemålades i grågrönt med rostbruna inslag. Orgelfasaden oljemålades i gulgrått. Skadad förgyllning omförgylldes. Innerdörrarna målades likadana som bänkarna och ytterdörrarna avbrändes, laserades och oljemålades. Fönstren målades. Innertaket målades med mager oljefärg samt laserades i mörkare ton än väggarna. Taklisten marmorerades i mörkare ton än taket. 1955 Utökad eluppvärmning på läktaren. 1962 Predikstolen kompletterades med två figurer ritade av konstnären E Sand. De gipsfigurer som smyckat predikstolen hade försvunnit tidigare under 1900-talet. Två av dessa förvaras idag i den första tornkammaren. 1966 Lanterninen målades i ljusgul färg. 1967 Exteriör renovering efter förslag av BA Bengtsson. Ragnhild Boström undersökte murverket på tornet och delar av långhuset. Hon återfann flera igenmurade ljusgluggar samt den medeltida södra ingången. De igensatta gluggarna samt den södra ingången markerades med rits i fasadernas puts. Tornet putsades om och långhusets och sakristians putsytor blästrades och kalkavfärgades. Tornluckorna renoverades och behandlades med tjära. De försågs med fönsterbleck av kopparplåt. Långhusets tak fick hängrännor och stuprör av kopparplåt. Fyra stuprörsavlopp av betongrör ordnades. Sakristian och långhuset fick nya kopparklädda stormlister. Listverk under tornkragen målades, liksom fönster och dörrar. De sistnämnda i grågrön färg i samma nyans som deras innersta färgskikt. Enligt Kungliga byggnadsstyrelsens önskemål återuppsattes en karnisformad trälist i höjd med tornluckornas bågformade överdel. Nytt kopparkors över vapenhuset i söder. 1984 Interiör renovering enligt handlingar upprättade av BA Bengtsson. Väggarna avfärgades med Gotlandskalk efter att sprickor lagats. Innertaket och listen skrapades och målades. Bänkinredningen målades med oljefärg och lasyr. Fönstren målades invändigt. Kitt och tätningar sågs över. Dörrarna sågs över. Den låda som det gamla altaret byggts in med vid renoveringen 1950 togs bort. En ny altarskiva av trä tillverkades eftersom den gamla försvunnit. Predikstolens förgyllning förbättrades. Golven i kor och gångar slipades och lackades. Kalkstensgolven i västra och södra vapenhuset fogades om med kalkbruk. Nya textilier som knäfall och mattor. Elsystemet sågs över. Handlingar avseende elinstallationer upprättades av AB Tor Engströms Ingenjörsbyrå i Kalmar. 1997 Sanering mot strimmig trädgnagare och husbock utfördes av Anticimex på långhusvinden och i tornet. 1998 Exteriör renovering enligt handlingar upprättade av Arkoteknik, Arkitekter och Ingenjörer AB. Hela tornet omputsades och på långhuset togs cementlagningar bort och sprickor lagades med kalkbruk. Fasaderna avfärgades med KC-färg. Samtliga tak sågs över och lagades med pannor likadana som de gamla. Tornet, södra vapenhuset och sakristan försågs med hängrännor och stuprör av koppar. Enligt arbetsbeskrivningen skulle långhusets stuprör ha bytts mot nya grövre stuprör av koppar. De befintliga från 1967 ser dock ut att ha bevarats. Luckor i torn och lanternin justerades och målades. Lanterninen målades. Ett nytt förgyllt kors sattes upp på lanternintaket. Inne i tornet lagades rötskadat bjälklag. Tornets takfötter målades och långhusets dito tjärades. Alla fönster målades. Tornfönstren försåg med nya fönsterbleck. Långhusets befintliga fönsterbleck kompletteringsskruvades. Portar målades utvändigt och sprickor kittades. När tornet var frilagt från puts konstaterades att västportalen är ursprunglig, inte sekundär som antagits tidigare. 2002 Inventering av bemålade inventarier utförd av Jönköpings läns museum. 2005 Befintlig mineralullsisolering på långhusets vind kompletterades med lösull. 2006-2008 I augusti 2006 stängdes kyrkan, på grund av att inomhusklimatet givit allergiska reaktioner hos personalen. Utredning om lämpliga åtgärder för att lösa problemen pågår.

År 1735 - 1735 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol. Ombyggd till altarpredikstol på 1870-talet.
Upphovsman	Peter Buschberg (Konstnär)

År 1812 - 1812 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia
Upphovsman	Johan Peterson (Byggmästare)

År 1812 - 1812 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor
Upphovsman	Johan Peterson (Byggmästare)

År 1812 - 1812 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Genomgripande ombyggnad omvandlade kyrkan till en salkyrka
Upphovsman	Johan Peterson (Byggmästare)

År 1828 - 1828 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktare

År 1880 - 1880 Nybyggnad - Vapenhus
Åtgärd	Vapenhus
Upphovsman	Otto August Mankell (Arkitekt)

År 1969 - 1969 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt

MÖRBYLÅNGA VENTLINGE KYRKA 1:1 - husnr 1, VENTLINGE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning