Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

KALMAR ÅBY KYRKA 1:1 - husnr 1, ÅBY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

DSC01705.JPG

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
ÅBY KYRKA (akt.)

1774 - 1778

1774 - 1776

Kalmar
Kalmar
Småland
Åby
Åby församling
Växjö stift
Läckebyvägen 3

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Historik

Inventeringsår Ej registrerat

Bakgrund
De tidiga kristna församlingarna som bildades i trakten var belägna vid kusten. Till dessa
kustförsamlingar sökte sig även människorna från inlandet och socknarna kom att sträcka sig
ganska långt från kyrkan och in ilandet vilket medförde att många församlingsbor fick lång
väg till kyrkan. Detta ledde så småningom till att det i de mest perifera delarna av socknarna
byggdes kapell. Dessa kapellförsamlingar kom så småningom att bryta sig ut och bilda egna
församlingar.

Åby socken är en av dessa tidiga kustsocknar och både socknen och kyrkan omnämns redan år 1318. Den sträckte sig då från Kalmarsund till Kronobergs l...

Läs mer i eget fönster

År 1774 - 1778 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, torn och sidokapell

Carl Fredrik Adelcrantz (Arkitekt)

Niclas (Nils) Hindric Berg (Hantverkare - Murare)

År 1774 - 1778 Nybyggnad - Torn

Carl Fredrik Adelcrantz (Arkitekt)

Niclas (Nils) Hindric Berg (Hantverkare - Murare)

År 1774 - 1778 Nybyggnad - Sakristia

Carl Fredrik Adelcrantz (Arkitekt)

Niclas (Nils) Hindric Berg (Hantverkare - Murare)

År 1774 - 1778 Nybyggnad - Korparti

Carl Fredrik Adelcrantz (Arkitekt)

Niclas (Nils) Hindric Berg (Hantverkare - Murare)

År 1774 - 1778 Ändring - tillbyggnad
Sidokapell (gravkapell, uppfört som herrskapskor)

Carl Fredrik Adelcrantz (Arkitekt)

Niclas (Nils) Hindric Berg (Hantverkare - Murare)

År 1774 - 1776 Nybyggnad
1774-76 Kyrkan började uppföras –74 och användes för första gången den första advent samma år. Byggmästare var Niclas Hindric Berg (1740-1811) Kalmar. Arkitekt var C. F. Adelcrantz vars ritningar bara följdes till del. 1775 De tre klockorna hängdes upp i tornet. Wisteniusorgeln tillverkad år 1749 överflyttades från den gamla kyrkan. 1776 Kyrkan invigdes den 18:de juni av biskop C. G. Schröder. Orgelbyggare Anders Wåhlander började renovera Wisteniusorgelverket från 1749. Arbetet avslutades 1777.
År 1784 - 2005 Ändring
1784 Stentavlan med Ulfkous och von Groots vapen sattes upp ovanför entrén till kapellet som då var belägen i öster. 1786 Predikstolen tillverkad av Jonas Berggren inköptes till kyrkan och ersatte då en äldre predikstol gjord 1649 vilken överflyttats från den gamla kyrkan. 1829 En glasad vägg sattes upp mellan kapellet (även kallat grevekyrkan) och kyrkorummet. 1863 Det i väster befintliga tornet ansågs för lågt varför det påbyggdes och försågs med lanternin. Detta gjordes av byggmästare A. Cronwall efter ritning (gjord 1861) av arkitekt Albert Törnqvist. Den ursprungliga ritningen gjordes av G. Lindholm i Kalmar och sändes till ÖIÄ som alltså lät göra en ny ritning. Genom Törnqvist ritning kom tornet att likna tornen i Alböke och Sandby på Öland vilka också är ritade av honom. Slutet av 1800-talet Kyrkan försågs med kaminer. 1907-08 Yttermurarna putsades om och yttertakens ekspån ersattes med skiffer. Interiört målades kyrkan om och innerväggarna försågs med en arkitektonisk indelning som skulle ge en illusorisk bild av en taklist buren av pilastrar på en hög sockel. På taklisten vilade i sin tur gördelbågar som bar upp valvet vilket var indelat i mindre fält. Dessa dekorationer fanns kvar fram till 1932. Kapellet i söder togs över av församlingen och omvandlades till begravningskapell. Ritningar finns som visar på en sänkning av golvbjälklaget, en igensättning av den östra entrén samt en ny entré till både gravkor och kapell i väster. 1931 Bemålade fönster med motiv ur passionshistorien, komponerade av konstnär Oskar Brantenberg, Stockholm skänktes till kyrkan och insattes i korets fönster. 1931-32 Kyrkan renoverades efter ritningar av J. Fred. Olson (stadsarkitekt i Kalmar): Kyrkan försågs med central varmluftsuppvärmning. Golvet i koret höjdes ca 45 cm. och försågs med en bred trappa från långhuset. Trappan flankerades på var sida av en skuren obelisk i trä ritad av J F Olson, skulpterad av Teodor Karlsson, målad av Sven Wahlgren och försedd med en månguddig stjärna för belysning. I korets golv inlades en gravhäll av medeltida ursprung från den gamla kyrkan (i något tidigare skede hade stenen blivit utforslad ur kyrkan och placerad som fotsteg utanför kyrktrappan). Predikstolen, altartavlan samt flera oljemålningar konserverades av konservator Sven Wahlgren, Växjö. Altaruppsatsens ursprungliga färger togs fram och bättrades. Långhusets fyra bänkkvarter minskades i storlek och nybyggdes helt invändigt. Dessa nya bänkar levererades av Bäckebo möbelfabrik, Nybro. Dörrar och skärmar bevarades. Bänkarna målades i blågrått efter dess ursprungliga kulör. I bänkkvarteren inlades ett isolerat trägolv på det befintliga tegelgolvet. Golvet i gångarna och koret bestod av kalkstensplattor som omlades i cement. Fönstren i långhuset försågs med innanfönster med blyinfattat antikglas. Kapellets valv revs och sänktes kraftigt, till och med under lång-husets nivå. Glasväggen mellan kyrkorummet och kapellet togs bort och ersattes med ett nytt med blyinfattade rutor i den övre delen. För bildande av vindfång insattes nya dörrar i den södra och den västra entrén och den yttre dörren i den senare flyttades ut i vapenhuset. I taket sattes alla takfönstren igen utom de över läktaren igen. Taket belades med ny kalkrappning och målades liksom väggarna i en ljus, gulaktig ton, något mörkare i absiden. 12 st. lampetter skurna i trä tillverkades av konstnär Arvid Källström, Påskallavik. Läktaren ombyggdes och sänktes ca en meter, även den gamla läktarbröstningen byggdes om något och målades i blågrått efter dess ursprungliga kulör. Ny orgel installerades bakom den befintliga orgelfasaden som renoverades. Orgeln tillverkades av Åkerman och Lund, Sundbyberg. Kolonner och läktartrappor med bröstningar byggdes nya. Trapporna panelades på undersidan och till stegen användes ek. Pelarna skulpterades av Arvid Källström. Predikstolen försågs med en duva, även denna av Källström. Trappan från läktaren till tornet lades om. I sakristian lades nytt golv. Torntrappan i vapenhuset togs bort och vapenhusets tak laserades i brunt. Ytterdörrarna till bägge entréerna kopparkläddes, nya trappor i granit lades vid de södra och de västra entréerna. Kapellets trappa från den ursprungliga entrén i öster till kyrkogården togs bort. Taket på tiondebodens södra sida omtäcktes med handkluvet, tjärat ekspån och taket tjärades i sin helhet. 1931-32 I samband med de grävningar som gjordes för värmekanaler etc. genomfördes undersökande grävningar: Vid grävningarna påträffades murarna efter den föregående kyrkan. Murarnas sträckning överensstämde med den bild Frigelius ritade av den gamla kyrkan år 1746. Längst i öster påträffades den gamla kyrkogårdsmuren. Längre i väster hittades därefter murar som tillhörde den gamla kyrkan. Man fann ett fragmentariskt bottenskikt av koret och absiden. Långhusets vägg visade sig ligga i den nuvarande kyrkans sydvägg. Även ett parti av den norra korväggen blottades. Mot denna stötte en svagare mur som sannolikt tillhört sakristian. Utanför kyrkans södra mur påträffades grundrester som sannolikt härrörde från det gamla vapenhuset Den gamla kyrkans utsträckning i väster kunde dock inte konstateras. 1935 Kyrkans fyra epitafier placerades åter i kyrkan efter att under många år ha varit deponerade på Kalmar läns museum. 1936 Oljemålningarna från 1600-talet som då hängde i kapellet konserverades av Sven Wahlgren. En strålgloria målades på kalkgrunden i kyrkas absid. Målningen gjordes kring en redan befintlig trekant med allseende öga och utfördes av konstnär Oskar Brantenberg, Stockholm. 1949 Kyrkan fick ett nytt altare. 1956 En taklist, ritad av J. Fred. Olson uppsattes i kyrkan Kyrkans stengrund renhöggs från puts. 1959 Sakristians tak och väggar målades om Ett nytt golv av ekstavsparkett lades i sakristian. Skrudskåpet på sakristians västra vägg ombyggdes helt och utvidgades. Sakristians entré mot kyrkogården byggdes om och försågs med toalett. Piscina av huggen kalksten inmurades i sakristians vägg. Series pastorum flyttades från sakristian till tornet liksom två putti. Vinden dammsögs och valvet täcktes med stenullsmattor. 1961 Orgelverket byttes ut mot ett nytt med 19 stämmor tillverkat av Olof Hammarberg 1970 Kororgel installerades men togs bort på 1990-talet då den återtogs av orgelbyggaren. 1972-1974 Kyrkan renoverades och ombyggdes efter ritningar av Gösta Gerdsiö: Läktaren underbyggdes och i de nya utrymmena inreddes kapprum, brudkammare, Mariakapell och wc. Långhusets bänkkvarter minskades med tre bänkrader i varje kvarter. Väggarna putslagades och taket vävklistrades. Innanför ytterdörrarna placerades nya dubbeldörrar. De befintliga järnfönstren sågs över. Det östra fönstrets (sannolikt fönstret i kapellet) stora nisch murades delvis igen med lättbetong-block. Nya innanfönster med rökfärgat glas sattes in (sannolikt gäller det kapellet och i utrymmena i läktarunderbyggnaden). Kapellets golvnivå höjdes i nivå med långhusets. 1977 Fasadrenovering gjordes av Atrio arkitektkontor, Kalmar: Långhuset utom absiden försågs med hängrännor. Befintliga hängrännor och stuprör på torn och sakristia byttes. Fasaderna gavs en ny grov slätputs som blästrades slätare och avfärgades med kalkfärg. Fönster, portar och smide ommålades lika befintligt. 1997 Interiör renovering genomfördes: Väggarna putslagades och övrig inredning målades. Vid ommålningen användes kyrkans ursprungliga färgsättning som utgångspunkt och den nya färgsättningen gjordes i klart blått, guld och gulbrunt. Samtliga fönster renoverades och målades. En viss komplettering och justering gjordes av kyrkans golv då inblåsningsgaller från tidigare värmesystem sattes igen. Kapellet fick nytt trägolv och inblåsningsgallret byggdes igen. Fönstren i kyrkans takkupor återöppnades och isolerades. Vindsbjälklaget isolerades. Delar av kyrkans inredning konserverades. Stolpbelysning installerades utanför kyrkan. Vid renoveringen gjordes en enkel färgundersökning av bänkarna som visade på sex olika färglager. 2005-06 Interiör renovering av kapellet genomfördes efter förslag av Margit Westerlund: Väggarnas puts togs ned ända till murverket som putsades om med kalkputs och ströks med kalkfärg. Taket målades om. Golvet slipades och oljades med vitolja. Altaret målades i grått Snickerierna målades med linoljefärg, lika befintligt. Vid renoveringen återfanns i rader av träpinnar instuckna i murverket i lodräta rader i området innanför det nuvarande dörrpartiet mot kyrkorummet. Möjligen utgör de spår av den tidigare glasavskiljningen mellan kyrkorummet och kapellet. Längs kapellets östra vägg fanns en utskjutande klack. När murverket frilades framkom att det översta skiktet av klacken var lagt med tunna tegel, möjligen golvtegel. Brandlarm med linjerökdetektor installerades Bergvärme installerades