Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	HOSSMO KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1115 - 1124 1120 - 1199
Län	Kalmar
Kommun	Kalmar
Landskap	Småland
Socken	Hossmo
Församling	Hossmo församling
Stift	Växjö stift
Ungefärlig adress	Hossmo kyrkväg 6
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Historik
Inventeringsår 2005 Bakgrund Försvarskyrkor Under medeltiden och långt fram i tiden har kyrkor använts för profana ändamål. Detta återspeglas i Norden endast i ett fåtal kyrkors arkitektur och de flesta av dessa kyrkor ligger i Möre och på Öland. Man har i tidigare forskning menat att dessa kyrkor byggdes av sockenborna som försvar mot hedningar från andra sidan Östersjön. Detta antagande har dock frångåtts i senare tids forskning och man betonar där istället kyrkornas användning som säkra magasin, utrymmen för hantverksmässig produktion, övernattningsplatser och eventuellt även utgångspunkt för korståg. Marit Anglert menar i sin artikel Kyrkorna i... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2005

Bakgrund

Försvarskyrkor
Under medeltiden och långt fram i tiden har kyrkor använts för profana ändamål. Detta återspeglas i Norden endast i ett fåtal kyrkors arkitektur och de flesta av dessa kyrkor ligger i Möre och på Öland. Man har i tidigare forskning menat att dessa kyrkor byggdes av sockenborna som försvar mot hedningar från andra sidan Östersjön. Detta antagande har dock frångåtts i senare tids forskning och man betonar där istället kyrkornas användning som säkra magasin, utrymmen för hantverksmässig produktion, övernattningsplatser och eventuellt även utgångspunkt för korståg. Marit Anglert menar i sin artikel Kyrkorna i...

Läs mer i eget fönster

År 1115 - 1124 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus och kor med absid.

År 1115 - 1654 Nybyggnad - Vapenhus
Åtgärd	Tillkomstår okänt. Första gången omnämnt 1654.

År 1115 - 1124 Nybyggnad - Korparti

År 1120 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	Enligt en dendrokronologisk undersökning har kyrkans äldsta delar daterats till detta år. Denna kyrka bestod av långhus och kor med absid i öster och torn över den östra delen av långhuset. Mot korets norra sida låg en mycket liten sakristia. Långhuset hade två entréer en på den norra och en på den södra långsidan. Spiraltrappan från sakristian till korvinden låg i vinkeln mellan koret och långhuset och hade sannolikt ett eget takfall

År 1120 - 1199 Nybyggnad

Åtgärd

Enligt en dendrokronologisk undersökning har kyrkans äldsta delar daterats till detta år. Denna kyrka bestod av långhus och kor med absid i öster och torn över den östra delen av långhuset. Mot korets norra sida låg en mycket liten sakristia. Långhuset hade två entréer en på den norra och en på den södra långsidan. Spiraltrappan från sakristian till korvinden låg i vinkeln mellan koret och långhuset och hade sannolikt ett eget takfall

År 1175 - 1184 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Nuvarande tornspiran tillkom vid 1600-talets början.

År 1180 - 2001 Ändring
Åtgärd	1180-talet Det finns förutom ovanstående scenario en teori om att kyrkan ursprungligen saknade torn och att detta skall ha byggts på 1180-talet. Början av 1200-talet Långhuset försågs i två etapper med ytterligare två våningar och fick därmed dagens höjd. I samband med detta byggdes den västra trappan till den övre våningen samt valvet i den västra travén. Då denna trappa skär över den ursprungliga norra portalen var det sannolikt nu denna murades igen. Då man på 1950-talet grävde fram tröskeln till den norra portalen var denna inte särskilt sliten något som talar för att ingången slutade användas tidigt. Slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet Vapenhuset byggdes vid kyrkans södra långsida. 1603 En ny dörr tillverkades till sakristian 1607 Sannolikt var det detta år som de tre arkadbågarna mellan den östra och den mellersta travén togs bort och ersattes av ett flackt valv från vägg tull vägg.. 1610 Den lilla läktaren målades av Peder målare. 1615 Nya fönster tillverkades 1622 En klocka köptes in. 1639 Stigluckan uppfödes. I samband med detta byggdes även en liten port på den östra sidan (denna togs dock bort 1868). ”Taken över sånghuset spänes” sannolikt betyder detta att taket över koret spånades 1642 Bogårdsmuren uppfördes något efter detta årtal och täcktes med bräder. 1649 Taket spånades. 1651 Ett järnkors sattes upp på långhustaket. 1654 Den stora läktaren målades. Lås inköptes till sakristiedörren (den norra delen av koret som var avdela tillsakristia på samma vis som i Kalmars slottskyrka). Sakristian och vapenhuset försågs med brädgolv. I sammandrag av Jonas Jonssons berättelse 1879 står ”Vapenhusdörren”. Sannolikt lagades eller tillverkades en ny sådan detta år. En altartavla målades av Anders Målare. 1660 Kyrkans klocka omgöts i Stockholm. 1661 Dagens klockstapel uppfördes. 1681 Vapenhustaket spänes (spånades). 1682 Vapenhuset försågs med ett innertak av bräder. 1685 Uppgången till den gamla läktaren ändras 1714 Predikstol hade inköpts från Ljungby församling 1737 En tysk och en svensk tavla inköptes Kring 1750 Kyrkans fönster förstorades Andra hälften av 1700-talet Ytterligare en av interiörens pelare togs bort. 1748 Man bestämde att: De gamla otidsenliga bänkarna skulle bytas ut mot nya som var rymligare. Genom detta skulle en bänkrad på var sida utgå. Gången skulle bli ett kvarter bredare. Sannolikt genomfördes även dessa förändringar. Den stora mittpelaren som bar upp väggen mellan den västra och den mittersta delen av långhuset togs bort och ersattes av en valvbåge som sträckte sig från vägg till vägg 1749 En ny läktare byggdes. ATA 1750 Kyrkan kalkströks och vitlimmades Två av kyrkans fönster förstorades, det ena på den södra sidan och det andra på den västra gaveln. Arbetet utfördes av murmästare Hultgren. ATA 1758 En klockarbänk byggdes i långhusets sydöstra hörn. I samband med detta bröts muren igenom och den tidigare nischen som tillhört ett sidoaltare på samma ställe murades igen. 1768 Altaruppsatsen tillverkades av Jonas Berggren. 1769 En trappa till den nya predikstolen anordnades från den avlånga delen norr om koret. I samband med detta murade man igen det mesta av den sidonisch som hört till ett sidoaltare på samma ställe. 1770 Fönstren åt norr togs upp. 1771 Ett skåp byggdes i muren bakom altaret. 1774 En ny måttstock kom (köptes?) från Stockholm 1781 Ett timglas inköptes 1784 Kyrkan försågs med en sakristia. Koret breddades åt söder så att dess södra vägg kom att hamna i liv med långhusväggen. Även korets norra del förändrades genom att den nya sakristian fick en bred ingång från koret. Koret utökades med den avlånga del som tidigare tjänat som sakristia. Den norra kormuren höjdes något och den gamla sakristian och koret lades under ett gemensamt tak. Interört fick koret dagens valvslagna tak. Korets golv beläggs med ölandssten. Binga fick bänk i koret där den gamla sakristian stått. 1789 Den nya kyrkokistan järnbeslogs. KLM 1791 Lövträd planterades på kyrkogården 1794 Ett sockenmagasin anordnades på vapenhusets vind. I samband med detta byggdes innertaket om och gluggen mot kyrkogården vidgades. 1798 En lampett av mässing skänktes. 1801 Den östra fönsterluften på den södra sidan utvidgades 1811 ”Kyrkans skåp. Smeden Sandell” Sannolikt betyder det att skåpet i sakristian tillverkades. 1812 Den förfallna brädtäckningen av bogårdsmuren togs bort. 1820-21 Stora reparationer skall ha genomförts. Vilken typ av reparationer det rör sig om nämns dock ej förutom att bänkar och läktare målades om. 1827 En ny nummertavla för den nya psalmboken tillverkades. 1840-talets första hälft En reparation av kyrkan skall ha ägt rum. Vilken typ är dock ej känt. Vid ungefär samma tid skall även klockaren ha fått sin bänk på läktaren inredd. Tidigare hade klockaren lett sången från klockarstolen som var placerad under ett valv vid kordörren. 1845 Kyrkans fyra fönster på långsidorna utvidgades främst nedåt, till dagens storlek och utformning. Man beslöt att gravhällar och stående gravstenar från kyrkogården skulle användas till golv i stigluckan och till kyrkans fönsternischer. 1861 En större renovering gjordes av kyrkans interiör. Ett fönster togs upp i absiden som tidigare helt saknat öppning. Öppningen gjordes rundad uppåt till skillnad från de andra fönstren som avslutades rakt. Fönstret på korets södra sida förlängdes nedåt. Nischen mellan absiden och den nya sakristian murades igen. I nischen hade tidigare suttit ett skåp med järnlucka till förvaring av kollekt m.m. Tvärbågen mellan den östra och den mittersta travén avskräddes så att den blev en meter högre. I samband med detta rasade en del av den ovanliggande murmassan upp till en högre liggande avlastnings-båge (på samma höjd som dagens båge). Man murade dock en ny båge av tegel under den framkomna avlastningsbågen och fyllde igen emellan. Den västra tvärbågen ändrades inte. Även vidgningen av tribunbågen (d.v.s. av absidens vägar) skedde sannolikt vid denna renovering. Pilastrar murades upp vid långhusväggarna under de båda tvärbågarna. Trägolvet i koret, långhuset och vapenhuset byttes mot tegelgolv förutom inom altarringen där ett nytt trägolv lades. Altaret flyttades fram till absidens östra vägg vid det nya fönstret. En ny bänkinredning (dagens) ersatte den tidigare från 1700-talet. De nya bänkarna gjordes något längre än förut varvid mittgången blev smalare dvs en återgång till förhållandet före 1748. Det gamla altaret omslöts med ett skrank. Skranket varbrutet i tre delar utgörande tre sidor av en sexhörning och hade svängda sidor. Koret och triumfbågen försågs med schablonmålningar. Orgelläktaren vilken härrörde från 1700 talet, ändrades. Berggrens gamla altaruppsats flyttades bort från koret. 1868 Bogårdsmuren lades om och kompletterades. I samband med detta togs även en port (byggd 1639) i den östra delen av muren bort. 1873 Dopfunten från 1200-talet deponerades på Kalmar läns museum. 1876 Den gamla dopfunten som tidigare deponerats på museet i Kalmar överlämnades tillsammans med en gammal primklocka till Statens historiska museum. 1880 En läktarorgel tillverkad av Åkerman inköptes 1893-talet Kyrkan restaurerades. Exteriören putsades. Fönstret i absiden vidgades.´ En ingång till koret togs upp på kyrkans södra långsida Sidoväggarna i absiden vidgades. Korets väggar och valv målades. Denna dekor utfördes genom noggrann imitation och komplettering av fragment av äldre bemålning som man hittat under putsen det enda helt nya inslaget var ett bibelord över sakristiedörren. I korvalvet var bibelspråken däremot de gamla som ”framtagits och uppfriskats”. 1906 Binga gård skänkte mark till utvidgning av kyrkogården. 1952 Kyrkan restaurerades. Överkontrollant var stadsarkitekt Nils Carlgren, Kalmar. Konserveringsarbetena utfördes av konservator Wahlgren, måleriarbetena av målaremästare Hagblom, Kalmar och byggnadsarbetena av byggmästare Arvid Petterson, Gräsgärde. Exterört togs murarnas puts bort och murverket frilades. Fönsteröppningen i absiden murades igen. Själva fönstret bevarades dock inne i muren. Övervåningens två västligaste gluggar vilka blivit igenmurade under 1600- och 1700-talen togs åter upp. En tegelomramning av fönstren skall ha tagits bort och ersatts med kalkstensplattor. Sakristians tegeltak byttes ut mot ekspån. Taket och tornets ekspån renoverades. Åskledare installerades. Värmeledning drogs in i kyrkan via kulvert ifrån skolan där den gemensamma panncentralen var placerad. Alla trärännor på långhuset ersattes med kopparrännor. Ingången till koret i kyrkans södra mur murades igen. Putsen på triumfbågen togs bort och i samband med det togs även schablonmålerier i koret och på triumfbågen bort. En ny dörr togs upp mellan sakristian och kyrkogården. Nya innanfönster sattes in i hela kyrkan. Nya dörrar skulle tillverkas med bibehållande av de gamla beslagen. Absidens återställdes till sin ursprungliga utformning (från den utvidgning av dess väggar som skedde på 1890-talet). Kyrkan fick ett nytt altarbord i sten men den medeltida altarskivan behölls. I absiden togs gamla målningar fram. Sannolikt från kyrkans äldsta tid. En ny altarring tillverkades. Läktaren höjdes ca 25 cm och utökades framåt ca 80 cm. Kaminen i sakristian togs bort. Målningarna på läktarbröstningen togs fram. Ingångsdörren till långhuset skall ha breddats varvid man även skulle ha kortat av den bakersta bänkraden. Ovanför trappan till vinden insattes en ny dörr. En ny läktartrappa tillverkades. Kyrkans bänkinredning gavs en ny färgsättning i varma kulörer. Det gamla stengolvet bröts delvis upp . En ny bänk placerades i koret. El drogs in. Altartavlan konserverades och predikstolens ursprungliga färgsättning togs fram av Sven Wahlgren. Altartavlan flyttades därefter från triumfbågen in i absiden. I samband med renoveringen fann man en runkista under kyrkans golv 1953 Orgeln fick ett pneumatiskt system. 1967 Ett nytt bårhus uppfördes på kyrkogården. Byggnaden ritades av arkitektfirma Delborn och byggdes av byggfirma Glebe. De båda firmorna skänkte även ett träkors att sättas ovanför altaret. Marken till den nya byggnaden skänktes av bröderna Andersson på Hossmo gård och den nya marken har blivit en utökning av den s.k. Nya kyrkogården. 1981 Kyrkan fick en ny orgel tillverkad av A. Magnusson i Göteborg. 1990 En dendrokronologisk undersökning gjordes som daterade kyrkan till år 1120. 1999 Klockstapeln och taket tjärströks. Vid tjärstrykningen av taket skedde ett slangbrott på apparaturen och ca 50 m2 av kyrkans nordfasad duschades med varm tjära. Väggens nedre del och fönster tvättades omedelbart. I samband med arbetena på taket upptäcktes att det fanns läckor i takavvattningen. Både rör och rännor var sönderfrätta. 2000 Tjäran på nordfasaden lakades ur och fogarna byttes delvis ut. Läktaren försågs med ett nytillverkat textilskåp i björk och plywood för liggande förvaring av främst äldre skrudar och textil som sällan används. 2001 Kyrkan renoverades interiört: Putsen på väggar och tak i kyrkorummet sakristian och vapenhuset lagades, sprickor kratsades ur, bompartier fästes och allt lagades med kalkbruk varefter det avfärgades med kalkfärg våt. Den yttre porten i vapenhuset tätades med kalkbruk och den inre med fårskinn. Fönsterfogar kratsades ur, drevades och lagades med kalkbruk varefter samtliga fönster målades (invändigt och emellan) med linoljefärg i samma kulör som tidigare. Kristallkronorna putsades. Altaruppsatsen och nummertavlan konserverades av JLM.

År 1180 - 2001 Ändring

Åtgärd

1180-talet Det finns förutom ovanstående scenario en teori om att kyrkan ursprungligen saknade torn och att detta skall ha byggts på 1180-talet. Början av 1200-talet Långhuset försågs i två etapper med ytterligare två våningar och fick därmed dagens höjd. I samband med detta byggdes den västra trappan till den övre våningen samt valvet i den västra travén. Då denna trappa skär över den ursprungliga norra portalen var det sannolikt nu denna murades igen. Då man på 1950-talet grävde fram tröskeln till den norra portalen var denna inte särskilt sliten något som talar för att ingången slutade användas tidigt. Slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet Vapenhuset byggdes vid kyrkans södra långsida. 1603 En ny dörr tillverkades till sakristian 1607 Sannolikt var det detta år som de tre arkadbågarna mellan den östra och den mellersta travén togs bort och ersattes av ett flackt valv från vägg tull vägg.. 1610 Den lilla läktaren målades av Peder målare. 1615 Nya fönster tillverkades 1622 En klocka köptes in. 1639 Stigluckan uppfödes. I samband med detta byggdes även en liten port på den östra sidan (denna togs dock bort 1868). ”Taken över sånghuset spänes” sannolikt betyder detta att taket över koret spånades 1642 Bogårdsmuren uppfördes något efter detta årtal och täcktes med bräder. 1649 Taket spånades. 1651 Ett järnkors sattes upp på långhustaket. 1654 Den stora läktaren målades. Lås inköptes till sakristiedörren (den norra delen av koret som var avdela tillsakristia på samma vis som i Kalmars slottskyrka). Sakristian och vapenhuset försågs med brädgolv. I sammandrag av Jonas Jonssons berättelse 1879 står ”Vapenhusdörren”. Sannolikt lagades eller tillverkades en ny sådan detta år. En altartavla målades av Anders Målare. 1660 Kyrkans klocka omgöts i Stockholm. 1661 Dagens klockstapel uppfördes. 1681 Vapenhustaket spänes (spånades). 1682 Vapenhuset försågs med ett innertak av bräder. 1685 Uppgången till den gamla läktaren ändras 1714 Predikstol hade inköpts från Ljungby församling 1737 En tysk och en svensk tavla inköptes Kring 1750 Kyrkans fönster förstorades Andra hälften av 1700-talet Ytterligare en av interiörens pelare togs bort. 1748 Man bestämde att: De gamla otidsenliga bänkarna skulle bytas ut mot nya som var rymligare. Genom detta skulle en bänkrad på var sida utgå. Gången skulle bli ett kvarter bredare. Sannolikt genomfördes även dessa förändringar. Den stora mittpelaren som bar upp väggen mellan den västra och den mittersta delen av långhuset togs bort och ersattes av en valvbåge som sträckte sig från vägg till vägg 1749 En ny läktare byggdes. ATA 1750 Kyrkan kalkströks och vitlimmades Två av kyrkans fönster förstorades, det ena på den södra sidan och det andra på den västra gaveln. Arbetet utfördes av murmästare Hultgren. ATA 1758 En klockarbänk byggdes i långhusets sydöstra hörn. I samband med detta bröts muren igenom och den tidigare nischen som tillhört ett sidoaltare på samma ställe murades igen. 1768 Altaruppsatsen tillverkades av Jonas Berggren. 1769 En trappa till den nya predikstolen anordnades från den avlånga delen norr om koret. I samband med detta murade man igen det mesta av den sidonisch som hört till ett sidoaltare på samma ställe. 1770 Fönstren åt norr togs upp. 1771 Ett skåp byggdes i muren bakom altaret. 1774 En ny måttstock kom (köptes?) från Stockholm 1781 Ett timglas inköptes 1784 Kyrkan försågs med en sakristia. Koret breddades åt söder så att dess södra vägg kom att hamna i liv med långhusväggen. Även korets norra del förändrades genom att den nya sakristian fick en bred ingång från koret. Koret utökades med den avlånga del som tidigare tjänat som sakristia. Den norra kormuren höjdes något och den gamla sakristian och koret lades under ett gemensamt tak. Interört fick koret dagens valvslagna tak. Korets golv beläggs med ölandssten. Binga fick bänk i koret där den gamla sakristian stått. 1789 Den nya kyrkokistan järnbeslogs. KLM 1791 Lövträd planterades på kyrkogården 1794 Ett sockenmagasin anordnades på vapenhusets vind. I samband med detta byggdes innertaket om och gluggen mot kyrkogården vidgades. 1798 En lampett av mässing skänktes. 1801 Den östra fönsterluften på den södra sidan utvidgades 1811 ”Kyrkans skåp. Smeden Sandell” Sannolikt betyder det att skåpet i sakristian tillverkades. 1812 Den förfallna brädtäckningen av bogårdsmuren togs bort. 1820-21 Stora reparationer skall ha genomförts. Vilken typ av reparationer det rör sig om nämns dock ej förutom att bänkar och läktare målades om. 1827 En ny nummertavla för den nya psalmboken tillverkades. 1840-talets första hälft En reparation av kyrkan skall ha ägt rum. Vilken typ är dock ej känt. Vid ungefär samma tid skall även klockaren ha fått sin bänk på läktaren inredd. Tidigare hade klockaren lett sången från klockarstolen som var placerad under ett valv vid kordörren. 1845 Kyrkans fyra fönster på långsidorna utvidgades främst nedåt, till dagens storlek och utformning. Man beslöt att gravhällar och stående gravstenar från kyrkogården skulle användas till golv i stigluckan och till kyrkans fönsternischer. 1861 En större renovering gjordes av kyrkans interiör. Ett fönster togs upp i absiden som tidigare helt saknat öppning. Öppningen gjordes rundad uppåt till skillnad från de andra fönstren som avslutades rakt. Fönstret på korets södra sida förlängdes nedåt. Nischen mellan absiden och den nya sakristian murades igen. I nischen hade tidigare suttit ett skåp med järnlucka till förvaring av kollekt m.m. Tvärbågen mellan den östra och den mittersta travén avskräddes så att den blev en meter högre. I samband med detta rasade en del av den ovanliggande murmassan upp till en högre liggande avlastnings-båge (på samma höjd som dagens båge). Man murade dock en ny båge av tegel under den framkomna avlastningsbågen och fyllde igen emellan. Den västra tvärbågen ändrades inte. Även vidgningen av tribunbågen (d.v.s. av absidens vägar) skedde sannolikt vid denna renovering. Pilastrar murades upp vid långhusväggarna under de båda tvärbågarna. Trägolvet i koret, långhuset och vapenhuset byttes mot tegelgolv förutom inom altarringen där ett nytt trägolv lades. Altaret flyttades fram till absidens östra vägg vid det nya fönstret. En ny bänkinredning (dagens) ersatte den tidigare från 1700-talet. De nya bänkarna gjordes något längre än förut varvid mittgången blev smalare dvs en återgång till förhållandet före 1748. Det gamla altaret omslöts med ett skrank. Skranket varbrutet i tre delar utgörande tre sidor av en sexhörning och hade svängda sidor. Koret och triumfbågen försågs med schablonmålningar. Orgelläktaren vilken härrörde från 1700 talet, ändrades. Berggrens gamla altaruppsats flyttades bort från koret. 1868 Bogårdsmuren lades om och kompletterades. I samband med detta togs även en port (byggd 1639) i den östra delen av muren bort. 1873 Dopfunten från 1200-talet deponerades på Kalmar läns museum. 1876 Den gamla dopfunten som tidigare deponerats på museet i Kalmar överlämnades tillsammans med en gammal primklocka till Statens historiska museum. 1880 En läktarorgel tillverkad av Åkerman inköptes 1893-talet Kyrkan restaurerades. Exteriören putsades. Fönstret i absiden vidgades.´ En ingång till koret togs upp på kyrkans södra långsida Sidoväggarna i absiden vidgades. Korets väggar och valv målades. Denna dekor utfördes genom noggrann imitation och komplettering av fragment av äldre bemålning som man hittat under putsen det enda helt nya inslaget var ett bibelord över sakristiedörren. I korvalvet var bibelspråken däremot de gamla som ”framtagits och uppfriskats”. 1906 Binga gård skänkte mark till utvidgning av kyrkogården. 1952 Kyrkan restaurerades. Överkontrollant var stadsarkitekt Nils Carlgren, Kalmar. Konserveringsarbetena utfördes av konservator Wahlgren, måleriarbetena av målaremästare Hagblom, Kalmar och byggnadsarbetena av byggmästare Arvid Petterson, Gräsgärde. Exterört togs murarnas puts bort och murverket frilades. Fönsteröppningen i absiden murades igen. Själva fönstret bevarades dock inne i muren. Övervåningens två västligaste gluggar vilka blivit igenmurade under 1600- och 1700-talen togs åter upp. En tegelomramning av fönstren skall ha tagits bort och ersatts med kalkstensplattor. Sakristians tegeltak byttes ut mot ekspån. Taket och tornets ekspån renoverades. Åskledare installerades. Värmeledning drogs in i kyrkan via kulvert ifrån skolan där den gemensamma panncentralen var placerad. Alla trärännor på långhuset ersattes med kopparrännor. Ingången till koret i kyrkans södra mur murades igen. Putsen på triumfbågen togs bort och i samband med det togs även schablonmålerier i koret och på triumfbågen bort. En ny dörr togs upp mellan sakristian och kyrkogården. Nya innanfönster sattes in i hela kyrkan. Nya dörrar skulle tillverkas med bibehållande av de gamla beslagen. Absidens återställdes till sin ursprungliga utformning (från den utvidgning av dess väggar som skedde på 1890-talet). Kyrkan fick ett nytt altarbord i sten men den medeltida altarskivan behölls. I absiden togs gamla målningar fram. Sannolikt från kyrkans äldsta tid. En ny altarring tillverkades. Läktaren höjdes ca 25 cm och utökades framåt ca 80 cm. Kaminen i sakristian togs bort. Målningarna på läktarbröstningen togs fram. Ingångsdörren till långhuset skall ha breddats varvid man även skulle ha kortat av den bakersta bänkraden. Ovanför trappan till vinden insattes en ny dörr. En ny läktartrappa tillverkades. Kyrkans bänkinredning gavs en ny färgsättning i varma kulörer. Det gamla stengolvet bröts delvis upp . En ny bänk placerades i koret. El drogs in. Altartavlan konserverades och predikstolens ursprungliga färgsättning togs fram av Sven Wahlgren. Altartavlan flyttades därefter från triumfbågen in i absiden. I samband med renoveringen fann man en runkista under kyrkans golv 1953 Orgeln fick ett pneumatiskt system. 1967 Ett nytt bårhus uppfördes på kyrkogården. Byggnaden ritades av arkitektfirma Delborn och byggdes av byggfirma Glebe. De båda firmorna skänkte även ett träkors att sättas ovanför altaret. Marken till den nya byggnaden skänktes av bröderna Andersson på Hossmo gård och den nya marken har blivit en utökning av den s.k. Nya kyrkogården. 1981 Kyrkan fick en ny orgel tillverkad av A. Magnusson i Göteborg. 1990 En dendrokronologisk undersökning gjordes som daterade kyrkan till år 1120. 1999 Klockstapeln och taket tjärströks. Vid tjärstrykningen av taket skedde ett slangbrott på apparaturen och ca 50 m2 av kyrkans nordfasad duschades med varm tjära. Väggens nedre del och fönster tvättades omedelbart. I samband med arbetena på taket upptäcktes att det fanns läckor i takavvattningen. Både rör och rännor var sönderfrätta. 2000 Tjäran på nordfasaden lakades ur och fogarna byttes delvis ut. Läktaren försågs med ett nytillverkat textilskåp i björk och plywood för liggande förvaring av främst äldre skrudar och textil som sällan används. 2001 Kyrkan renoverades interiört: Putsen på väggar och tak i kyrkorummet sakristian och vapenhuset lagades, sprickor kratsades ur, bompartier fästes och allt lagades med kalkbruk varefter det avfärgades med kalkfärg våt. Den yttre porten i vapenhuset tätades med kalkbruk och den inre med fårskinn. Fönsterfogar kratsades ur, drevades och lagades med kalkbruk varefter samtliga fönster målades (invändigt och emellan) med linoljefärg i samma kulör som tidigare. Kristallkronorna putsades. Altaruppsatsen och nummertavlan konserverades av JLM.

År 1784 - 1784 Nybyggnad - Sakristia

KALMAR HOSSMO KYRKA 2:1 - husnr 1, HOSSMO KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning