Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	BJÖRSKOGS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - Okänt 1100 - Okänt 1200 - 1349 1200 - Okänt 1346 - 1349
Län	Västmanland
Kommun	Kungsör
Landskap	Västmanland
Socken	Björskog
Församling	Kungsörs församling
Stift	Västerås stift
Adress	Björskogs kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2005 Platsens första stenkyrka sägs ha tillkommit omkring 1200. Tornets medeltida murverk finns kvar nedtill och delar av övriga kyrkans medeltida murar ingår i den nuvarande byggnaden, fast oklart i vilken omfattning. Ursprungligen torde kyrkan ha omfattat ett skepp med vapenhus utbyggt i söder. Senare - närmare tidpunkt okänd - slogs valv över kyrkorummet som antagligen blev tvåskeppigt. Vid kyrkans utvidgning i slutet av medeltiden kom vapenhuset att bli inbyggt i en större byggnadsvolym som fick en säregen planindelning. Under första hälften av 1600-talet upptogs fler fönsteröppningar och altare murades upp intill östra gav... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2005

Platsens första stenkyrka sägs ha tillkommit omkring 1200. Tornets medeltida murverk finns kvar nedtill och delar av övriga kyrkans medeltida murar ingår i den nuvarande byggnaden, fast oklart i vilken omfattning.

Ursprungligen torde kyrkan ha omfattat ett skepp med vapenhus utbyggt i söder. Senare - närmare tidpunkt okänd - slogs valv över kyrkorummet som antagligen blev tvåskeppigt. Vid kyrkans utvidgning i slutet av medeltiden kom vapenhuset att bli inbyggt i en större byggnadsvolym som fick en säregen planindelning.

Under första hälften av 1600-talet upptogs fler fönsteröppningar och altare murades upp intill östra gav...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - Okänt Nybyggnad
Åtgärd	Dopfuntens fot har daterats till denna tid, vilket tolkats som att en träkyrka funnits här då. I tidigare publicerade texter har antagits att kyrkans torn skulle ha murats i försvarssyfte redan vid denna tid, men det är förmodligen en felaktig uppgift. Källa: Ahlberg, s 34

År 1100 - Okänt Nybyggnad

År 1200 - 1349 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus och torn.

År 1200 - 1349 Nybyggnad - Torn

År 1200 - Okänt Nybyggnad
Åtgärd	Platsens första stenkyrka antas ha blivit uppförd, möjligen i anslutning till befintligt torn. Den omfattade från början ett skepp, med vapenhus utbyggt mot söder. Källor: Ahlberg, s 34 Ekström, s 200

År 1346 - 1349 Nybyggnad
Åtgärd	Den första stenkyrkan revs men tornet behölls och i dess anslutning uppfördes den alltjämt befintliga kyrkan. (Denna uppgift förefaller tvivelaktig) Källa: Ahlberg, s 35

År 1507 - Okänt Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan göts Källa: ATA: Ihrfors, s 1186 + inskription

År 1570 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Tidigaste uppgiften om att kyrkan hade orgelverk. Källa: Sjögren, s 119

År 1579 - Okänt Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan omgöts samma år som Petrus Arosenius konfirmerades till pastor. Källa: Ekström, s 205-208 +inskription

År 1609 - 1626 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Under prosten G: s tid uppsattes skrank på korets västra sida och manfolksbänkar Källa: ATA: Ihrfors, s 1187

År 1626 - 1648 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol tillkom Källa: ATA: Ihrfors, s 1187

År 1630 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	• Ett fönster i västra gaveln höggs upp • Ett nytt altare byggdes intill östra gavelväggen, samtidigt som det gamla borttogs. • Nya korbänkar byggdes. Källa: ATA: Ihrfors, s 1170

År 1649 - Okänt Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Nytt torn byggdes med tornspira med knoppar och kyrktupp (under prosten Carolus ämbetstid) Stora kyrkoreparationer skedde. Anders Tornresare Källa: ATA: Ihrfors, s 1165-1166, 1923
Upphovsman	Anders Tornresare (Hantverkare)

År 1667 - Okänt Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	I kyrkorummet fanns kalkmålningar, vilket redovisades den 13 maj 1667 av dåvarande kyrkoherden, Laurentius Laurentij Swillingius. (redovisning lämnad till Rannsakningar) Källa: Boström, s 34

År 1671 - Okänt Underhåll - stomme
Åtgärd	• Tornet, klockstapeln och kyrkans tak reparerades. • Två ytterligare fönster togs upp • Stora klockan blev omgjuten • Nya bänkar blev byggda Källa: VS: F III a: 11, visitation 1671 Inskription i klockan

År 1672 - 1675 Fast inredning - orgel
Åtgärd	6-stämmig orgel installerades Orgelbyggare Andreas Bengtsson Källa: Sjögren, s 119-120
Upphovsman	Andreas Bengtsson (Orgelbyggare)

År 1691 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln byggdes om och utökades med en stämma. Petrus Bengtsson Källa: Sjögren, s 120

År 1693 - Okänt Brand - delvis förstörd
Åtgärd	Vid blixtnedslag den 2 augusti 1693 skadades tornet svårt. Det återuppbyggdes på hösten samma år. Källa: ATA: Ihrfors, s 1189

År 1695 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	En fönsteröppning i östra gaveln och tre i södra långsidan utvidgades och försågs med nya gallerfönster med blyinfattat glas. Befintliga fönster renoverades. Källa: ATA: Ihrfors, s 1189

År 1729 - Okänt Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Vid inventering konstaterades att inalles 14 murade gravar fanns inne i kyrkan. Källa: Ihrfors, s 1171-1173

År 1737 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ny orgel installerades i kyrkan. Orgelbyggare Olof Hedlund, Stockholm Källor: Sjögren, s 120-121 VS: F III a: 30, visitation 1788
Upphovsman	Olof Hedlund (Orgelbyggare)

År 1750 - Okänt Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Då Olof Grau tecknade av kyrkan var den treskeppig med brutet tak. Tornet hade spetsig spira. Klockstapeln finns avbildad på västra sidan om kyrkobyggnaden. Källor: Ahlberg, s 34 Grau, s 319

År 1760 - 1859 Nybyggnad - Sakristia

År 1768 - Okänt Underhåll - interiör
Åtgärd	Bänkarna ombyggdes och målades Orgeln kompletterades Orgelbyggare Mattias Swalberg Källa: VS: F III a: 30, visitation 1788
Upphovsman	Mattias Swalberg (Orgelbyggare)

År 1771 - Okänt Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Den 12 augusti 1771 nedtogs storklockan som spruckit vid ringningen över kung Adolf Fredrik. Den blev omgjuten samma år. Även lilla klockan göts om. Källor: Ekström, s 105 Ihrfors, s 1180 Inskriptioner

År 1773 - Okänt Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Åtgärd	Församlingen beslutade att upphöra med bruket att ha gravplatser inne i kyrkan. Källa: VS: F III a: 30, visitation 1788

År 1788 - Okänt Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Vid visitation detta år konstaterades att yttertaket var i dåligt skick och snarast borde repareras. I samband med detta påtalade biskop Bentzelstierna andra behov: Kyrkans inre tegelvalv och pelare borde tas bort och ersättas med ett trävalv, för att vinna utrymme och för att kunna att bygga en läktare. Källa: VS: F III a: 30, visitation den 13/7- 1788

År 1797 - Okänt Ritning godkänd / bygglov
Åtgärd	Ritningar till kyrkans ombyggnad upprättades Hovintendent Carl Fredrik Sundvall Källa: RA: Ö I Ä; D II bb; 1, B92
Upphovsman	Carl Fredrik Sundvall (Arkitekt)

År 1800 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Första etappen i en genomgripande ombyggnad: Dåvarande yttertak revs, liksom de medeltida valven och murarna vid vapenhuset och sakristian. Över kyrkorummet slogs nya valv av trä vilka vilade på kraftiga pelare. Nytt yttertak restes så snabbt att gudstjänst i det nya kyrkorummet kunde hållas den första advent 1800. Arkitekt: Hovintendent Carl Fredrik Sundvall Byggledare: Slottsbyggmästare Rosen (vid Strömsholm) Källa: ATA: Ihrfors, s 1183-84
Upphovsman	Carl Fredrik Sundvall (Arkitekt) Slottsbyggmästare Rosen (Byggmästare)

År 1800 - Okänt Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Första etappen i en genomgripande ombyggnad: Dåvarande yttertak revs, liksom de medeltida valven och murarna vid vapenhuset och sakristian. Över kyrkorummet slogs nya valv av trä vilka vilade på kraftiga pelare. Nytt yttertak restes så snabbt att gudstjänst i det nya kyrkorummet kunde hållas den första advent 1800. Arkitekt: Hovintendent Carl Fredrik Sundvall Byggledare: Slottsbyggmästare Rosen (vid Strömsholm) Källa: ATA: Ihrfors, s 1183-84

Upphovsman

Carl Fredrik Sundvall (Arkitekt)

Slottsbyggmästare Rosen (Byggmästare)

År 1801 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Kyrkorummets tak gipsades Murarna på den yttre och inre sidan rappades och vitlimmades, Tornet påbyggdes med en ny klockvåning, med stora, rundbågiga ljudöppningar, samt fyrkantig lanternin Nya fönster insattes - ”allt blev fullbordat som efter kontraktet tillhörde den antagne byggmästaren” Byggledare: Slottsbyggmästare Rosen (vid Strömsholms slott) Källa: ATA: Ihrfors, s 1184-85
Upphovsman	Slottsbyggmästare Rosen (Byggmästare)

År 1802 - Okänt Fast inredning - altare
Åtgärd	År 1802 nyinreddes kyrkan med bänkar, altare och predikstol. Läktare med orgelverk uppsattes. (Starkt drivande bakom ombyggnaden 1800-02 var dåvarande prosten Kallstenius, som även finansierade en del av arbetena.) Slottsbyggmästare Rosen (vid Strömsholms slott) Källa: ATA: Ihrfors, s 1184-85
Upphovsman	Slottsbyggmästare Rosen (Byggmästare)

År 1807 - 1807 Nybyggnad - Korparti

År 1807 - Okänt Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Församlingens klockor hade spruckit och var nästan utan allt ljud. Efter församlingens beslut sändes de till Stockholm, för att omgjutas av styck- och klockgjutarålderman herr Gerhard Horner, vilken samma månad lämnade dem färdiga på fartyg i Stockholm till skepparen Lindström i Arboga, vilken oaktat den sena årstiden och tilltagande kölden anlände till Kvicksund där församlingen avhämtade dem den 2 december. Klockgjutare Gerhard Horner, Stockholm Källor: Ihrfors, s 1182 VS: F III a: 32, visitation 1817 Inskription i klockan
Upphovsman	Gerhard Horner (Klockgjutare)

År 1807 - Okänt Specifika inventarier - kyrkklocka

Åtgärd

Församlingens klockor hade spruckit och var nästan utan allt ljud. Efter församlingens beslut sändes de till Stockholm, för att omgjutas av styck- och klockgjutarålderman herr Gerhard Horner, vilken samma månad lämnade dem färdiga på fartyg i Stockholm till skepparen Lindström i Arboga, vilken oaktat den sena årstiden och tilltagande kölden anlände till Kvicksund där församlingen avhämtade dem den 2 december. Klockgjutare Gerhard Horner, Stockholm Källor: Ihrfors, s 1182 VS: F III a: 32, visitation 1817 Inskription i klockan

Upphovsman

Gerhard Horner (Klockgjutare)

År 1870 - 1878 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Fasaderna lagades och avfärgades Tornets lanternin ommålades och försågs med nya fönster Nytt kors av förgylld koppar restes Räcket av trä runt lanterninen borttogs och utsprånget jämte lanterninens tak plåtkläddes Oljemålade ljudluckor insattes Sakristian utrustades med järnkakelugn Källa: VS: E IV b; 11, visitation 1878

År 1878 - 1887 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Hela kyrkans tak blev plåttäckt Nya fönster blev insatta Dåvarande altarpredikstol försågs med ny trappuppgång Orgeln kompletterades Kaminer blev uppsatta. Källa: VS: F III a; 36, visitation 1887

År 1905 - 1906 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Yttre upprustning och inre förnyelse: • Socklarna lagades och avfärgades. • Fasadputsen lagades och kalkavfärgades i gul nyans. Kyrkans hörn pryddes med putsrustik, medan dörr- och fönsteromfattningar slätputsades. • Fönsteröppningarna fick nya solbänkar av kalksten. • I mittgångarna och på ömse sidor om altaret lades kvadratiska kalkstensplaner i grusfyllning. • Under bänkkvarteren lades undergolv av betong, vilka påbyggdes med furugolv i nivå med mittgångarnas stengolv. • Kolonnerna mellan mittskepp och sidoskeppen gjordes smäckrare genom avbilning nertill. • På kolonnernas övre delar putsades räfflor. • Väggar och tak fick nya ytskikt. Nedre väggfält och kolonnernas baser målades venetianskt röda med kaseinfärg. • Väggarnas övre delar kalkavfärgades ockragula med röd-gul kvaderindelning. • I mittskeppets tunnvalv uppsattes kassetter i stuck medan sidoskeppets tak dekorerades med stucklister och takrosetter. • Putsade takytor målades med vit limfärg, stucken med oljefärg och dekorerades med oäkta bladguld • Den nybyggda öppna bänkinredningen, altarprydnad, läktare och orgelfasad oljemålades i pärlgrått. • Bänkarnas lister dekorerades med guldbrons, listverk på övriga snickerier oäkta bladguld. • Altarpredikstolen ersattes med en ny predikstol vid främre norra pelaren • Alla fönster kompletterades med innanfönster. • Fönstret bakom altaret höggs upp betydligt och fick sitt nuvarande fönster med blyinfattat, målat glas. • Vapenhusets väggar och tak kläddes med spåntande paneler. • Kyrkan fick ett nytt värmesystem. De vedeldade ugnarna ersattes med kalorifer i utvidgad källare under kyrkans sakristia, varifrån varmluft blåstes in genom gallerförsedda öppningar. • Vid ombyggnad av sakristian lades nya stålbjälklag och betonggolv. Ritningar: Hovintendent Gustav Lindgren Källor: KKS: O I a: 3 Beskrivning över restaureringsarbeten 8/8 1905 + Rapport över befintliga förhållanden 1950, av Bernhard Schill RA: Ö I Ä D II bb: 1, B92
Upphovsman	Gustaf Lindgren (Arkitekt)

År 1905 - 1906 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Yttre upprustning och inre förnyelse: • Socklarna lagades och avfärgades. • Fasadputsen lagades och kalkavfärgades i gul nyans. Kyrkans hörn pryddes med putsrustik, medan dörr- och fönsteromfattningar slätputsades. • Fönsteröppningarna fick nya solbänkar av kalksten. • I mittgångarna och på ömse sidor om altaret lades kvadratiska kalkstensplaner i grusfyllning. • Under bänkkvarteren lades undergolv av betong, vilka påbyggdes med furugolv i nivå med mittgångarnas stengolv. • Kolonnerna mellan mittskepp och sidoskeppen gjordes smäckrare genom avbilning nertill. • På kolonnernas övre delar putsades räfflor. • Väggar och tak fick nya ytskikt. Nedre väggfält och kolonnernas baser målades venetianskt röda med kaseinfärg. • Väggarnas övre delar kalkavfärgades ockragula med röd-gul kvaderindelning. • I mittskeppets tunnvalv uppsattes kassetter i stuck medan sidoskeppets tak dekorerades med stucklister och takrosetter. • Putsade takytor målades med vit limfärg, stucken med oljefärg och dekorerades med oäkta bladguld • Den nybyggda öppna bänkinredningen, altarprydnad, läktare och orgelfasad oljemålades i pärlgrått. • Bänkarnas lister dekorerades med guldbrons, listverk på övriga snickerier oäkta bladguld. • Altarpredikstolen ersattes med en ny predikstol vid främre norra pelaren • Alla fönster kompletterades med innanfönster. • Fönstret bakom altaret höggs upp betydligt och fick sitt nuvarande fönster med blyinfattat, målat glas. • Vapenhusets väggar och tak kläddes med spåntande paneler. • Kyrkan fick ett nytt värmesystem. De vedeldade ugnarna ersattes med kalorifer i utvidgad källare under kyrkans sakristia, varifrån varmluft blåstes in genom gallerförsedda öppningar. • Vid ombyggnad av sakristian lades nya stålbjälklag och betonggolv. Ritningar: Hovintendent Gustav Lindgren Källor: KKS: O I a: 3 Beskrivning över restaureringsarbeten 8/8 1905 + Rapport över befintliga förhållanden 1950, av Bernhard Schill RA: Ö I Ä D II bb: 1, B92

Upphovsman

Gustaf Lindgren (Arkitekt)

År 1909 - Okänt Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan blev omgjuten till nuvarande skick. Beckman & Co Källa: Ahlberg, s 36
Upphovsman	Beckman & Co (Klockgjutare)

År 1915 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Nytt 14-stämmigt orgelverk installerades, med bibehållande av 1737 års orgelfasad. Orgelbyggare Eskil Lundén, Göteborg Källa: KKS: O I a: 3, Kontrakt 1914, Syn 12/4-1915
Upphovsman	Eskil Lundén (Orgelbyggare)

År 1927 - Okänt Teknisk installation
Åtgärd	Kyrkan fick elektrisk belysning. Mässingskronorna från 1600- och 1700-talet elektrifierades Omkring 100 ljuspunkter insattes i kyrkan. Arkitekt Sven Brandel Entreprenör: Vilhelm Eggers, Jäders bruk Källor: KKS: O I a: 3, program november 1926 Arbogaposten 1927-08-12
Upphovsman	Sven Brandel (Arkitekt)

År 1928 - Okänt Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	Vid yttre renovering blev fasaden avfärgad i gråvit nyans medan omfattningarna behölls vita. Även inre renovering skedde (oklart i vilken omfattning). Källor: KKS: O I a: 3, Tillstånd 27/4-1928 & rapport 1950 VS: E IV b; 11, visitation 1928

År 1955 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Yttre arbeten: • Huvuddelen av befintlig fasadputs knackades ner, nyputsning skedde med ”aktiverat” kalkcementbruk. • Den nya fasaden avfärgades med gul kalkfärg och omfattningarna avfärgades vita, en återgång till 1907 års färgställning. • Sockeln lagades med cementbruk och tjärades. • Dörrar och fönster ommålades med grön oljefärg. • Tornets stora, rundbågiga ljudöppningar ersattes med smalare i par. • Tornets täcktes med kopparplåt. Inre arbeten: • Kyrkorummet rengjordes från sot. • Vid följande ommålning valdes samma färgställning som tidigare, men istället för kasein- kalk- och limfärger användes genomgående emulsionsfärg. • Delar av kalkstensgolvet lades om. Cementgolvet i västra ingången revs och ersattes med kalksten. • Ny dopplats anordnades längst fram i kyrkan vid södra väggen, genom borttagande av bänkar. • Kaloriferen i sakristians källare avlägsnades och kyrkan fick istället eluppvärmning. • I urtaget efter gamla värmesystemet insattes skrudskåp, garderob och tvättrum. Arkitekt Ragnar Jonsson (Bernhard Schill) Byggentreprenör Baggens Byggnads AB Måleri Arthur Kindgren & son, Köping Konservator Torsten Hjelm Källor: KKS: O I a: 3, Arbetsbeskrivning 20/8-1954 Målerifaktura 1955-05-15
Upphovsman	Baggens Byggnads AB (Entreprenör) Måleri Arthur Kindgren & son (Hantverkare - Målare) Ragnar Jonsson (Arkitekt) Torsten Hjelm (Konservator)

År 1955 - Okänt Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Yttre arbeten: • Huvuddelen av befintlig fasadputs knackades ner, nyputsning skedde med ”aktiverat” kalkcementbruk. • Den nya fasaden avfärgades med gul kalkfärg och omfattningarna avfärgades vita, en återgång till 1907 års färgställning. • Sockeln lagades med cementbruk och tjärades. • Dörrar och fönster ommålades med grön oljefärg. • Tornets stora, rundbågiga ljudöppningar ersattes med smalare i par. • Tornets täcktes med kopparplåt. Inre arbeten: • Kyrkorummet rengjordes från sot. • Vid följande ommålning valdes samma färgställning som tidigare, men istället för kasein- kalk- och limfärger användes genomgående emulsionsfärg. • Delar av kalkstensgolvet lades om. Cementgolvet i västra ingången revs och ersattes med kalksten. • Ny dopplats anordnades längst fram i kyrkan vid södra väggen, genom borttagande av bänkar. • Kaloriferen i sakristians källare avlägsnades och kyrkan fick istället eluppvärmning. • I urtaget efter gamla värmesystemet insattes skrudskåp, garderob och tvättrum. Arkitekt Ragnar Jonsson (Bernhard Schill) Byggentreprenör Baggens Byggnads AB Måleri Arthur Kindgren & son, Köping Konservator Torsten Hjelm Källor: KKS: O I a: 3, Arbetsbeskrivning 20/8-1954 Målerifaktura 1955-05-15

Upphovsman

Baggens Byggnads AB (Entreprenör)

Måleri Arthur Kindgren & son (Hantverkare - Målare)

Ragnar Jonsson (Arkitekt)

Torsten Hjelm (Konservator)

År 1957 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Kororgel installerades i kyrkan. Läktarens orgelverk omdisponerades. Källa: Wersell

År 1969 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Plåttaket reparerades efter stormskador. Skadade skivplåtar ersattes med bandtäckning. Byggmästare Larsson & Berg Källa: VLM: Rapport 1990-03-19
Upphovsman	Byggmästare Larsson & Berg (Byggmästare)

År 1976 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Lanterninens fönster blev utbytta Källa: Inskription i tornets lanternin

År 1987 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Fasadputsen lagades och avfärgas samma nyans som tidigare. Fönstren målades med zinkgrön oljefärg Källa: Bärgslagsbladet 1987-02-03

År 1988 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgelverket renoverades Bröderna Moberg orgelbyggeri Källa: Bärgslagsbladet 1988-02-04
Upphovsman	Bröderna Moberg orgelbyggeri (Orgelbyggare)

År 1990 - Okänt Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Yttertakets plåttäckning utbyttes. Innan ny plåt lades skedde reparationer av rötskadat virke och plywoodskivor lades som underlag. Källor: VLM: Rapport 1990-03-19 Bärgslagsbladet 1990-09-05

År 2002 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Sakristians förvaringsskåp byggdes om. Källa: Hammarskiöld, s 15

År 2003 - Okänt Underhåll - interiör

Åtgärd

Stor inre renovering: • Nedre röda väggpartier målades om med emulsionsfärg i samma nyans. • Väggfälten ovanför rengjordes och målningen bättrades. • Taken rengjordes från befintlig färg, varefter ytorna lagades med kalkbruk och gips. • Taken ommålades med vit emulsionsfärg. • Fönstrens inre bågar tätades och ommålades. Korfönstret fick ett nytillverkat innanfönster. • Bänkinredning och läktarbarriär rengjordes och ommålades. • Predikstolen rengjordes och den inbyggda kolonnbasen målades grå. • För att få bättre benutrymme avlägsnades ett antal bänkar längs norra långsidan. Justering av bänkplaceringen i mittskeppet görs. • Vapenhusets väggar ommålades i mer ockragul nyans, målning ovan dörr bättrades. • Sakristians väggar ommålades. • Ny ljudanläggning installerades. • Kyrkans elsystem förnyades. Projektering: ECS-teknik AB Entreprenör – el: Mälardalens elektriska Entreprenör – måleri: Målerispectrum AB, Västerås Källa: Hammarskiöld, s 11-16

Upphovsman

ECS-teknik AB (Firma)

Målerispectrum AB (Hantverkare - Målare)

Mälardalens elektriska (Hantverkare)

År 2004 - 2005 Underhåll
Åtgärd	Första vård- och underhållsplanen upprättades för Björskogs kyrka

KUNGSÖR BJÖRSKOGS PRÄSTGÅRD 4:8 - husnr 1, BJÖRSKOGS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning