Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

SALA MÖKLINTA PRÄSTGÅRD 5:1 - husnr 1, MÖKLINTA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

mörklinta1.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
MÖKLINTA KYRKA (akt.)

1450 - 1499

1470 - Okänt

Västmanland
Sala
Västmanland
Möklinta
Möklinta församling
Västerås stift
Åsvägen 21

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2005

Bygget av Möklinta kyrka har fastställts till omkring 1470, med hänvisning till byggnadstekniska likheter med ganska närbelägna Enköpings Vårfrukyrka och Västerlövsta kyrka. Karakteristiska är gavlarnas friser och tegelblinderingar. Ursprungligen omfattade kyrkan dagens långhus med rakslutet kor och ett vapenhus vidbyggt i söder. En enda kyrkklocka fanns, upphängd i ett litet torn mitt på det dåvarande spåntäckta sadeltaket. Att kyrkorummets tre stjärnvalv och vapenhusets kryssvalv slogs utan sköldbågar visar att de var samtida med murarna, liksom förmodligen sydportalens plankdörr. Murytorna dekorerades med röda målningar, bland an...

Läs mer i eget fönster

År 1450 - 1499 Nybyggnad
Långhus, kor, vapenhus och sidokapell
År 1450 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus
År 1450 - 1499 Nybyggnad - Korparti
År 1450 - 1499 Ändring - tillbyggnad
Sidokapell. "Den helige smedens kapell" eller Mariakoret.
År 1450 - 1499 Nybyggnad - Sakristia
Sakristian ombyggdes 1743
År 1470 - Okänt Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Tillkomsten av Möklinta kyrka har fastställts till omkring 1470, med hänvisning till byggnadstekniska likheter med närbelägna Enköpings Vårfrukyrka och Västerlövsta kyrka. De har även likartade tegelorneringar. Ursprungligen omfattade kyrkan dagens långhus med rakslutet kor och ett vapenhus vidbyggt i söder. Möjligen fanns även sidokapell utbyggt i norr (osäkert). Gråstensmurarna är resta efter en något skev grundplan. Ursprungliga drag i exteriören är gavlarnas rundbågefriser i tegel, de treklöverformiga blinderingarna (trifoliumnischer) på östra gaveln, samt vapenhusets flersprångiga portal. Först fanns bara en klocka, i ett litet torn mitt på det dåvarande spåntäckta sadeltaket. Kyrkorummet täcktes med tre höga stjärnvalv, som symboliskt bärs upp av ”gubbar” och atlasfigurer infogade i valvribborna. Valven är slagna utan sköldbågar, alltså samtida med murarna. Valvens baser är femsidiga och sträcker sig ner till ca 1, 8 meter ovan golvnivå. I sydportalen sattes en plankdörr med rikt järnsmide. Kyrkans första dopfunt var av sten. Källor Boström, s 71-72 Karlsson, s 316 Lannergård, s 7-10
År 1510 - 2004 Ändring
Se bifogad PDF med bifogad händelselista för information kring alla händelser, årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar.

A Jerndal (Konstnär - Dekormålare)

Arre Essén (Arkitekt)

Bjerking ingenjörsbyrå AB (Firma)

Erik Sand (Konstnär)

Frans Gustaf Andersson (Orgelbyggare)

John Österlund (Konservator)

Magnussons orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

Petter Stråhle (Orgelbyggare)

Sven A Söderholm (Arkitekt)

Sven Brandel (Arkitekt)

Svensk Klimatstyrning AB (Fotograf)

Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)