VÄSTERÅS ÄNGSÖ GÅRD 2:8 - husnr 1, ÄNGSÖ KYRKA
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| ÄNGSÖ KYRKA (akt.) | |
| 1340 - 1340 1340 - 1340 1340 - 1340 | |
| Västmanland | |
| Västerås | |
| Västmanland | |
| Ängsö | |
| Kungsåra församling | |
| Västerås stift | |
| Ängsö kyrka 1 | |
| Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan Religionsutövning - Kyrka | |
| Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan Religionsutövning - Kyrka | |
| Historik |
|---|
| Inventeringsår 2005 Tillkomsten av den medeltida Ängsö kyrka anges till omkring 1340, en i sammanhanget ovanligt exakt datering. Bygget initierades och finansierades till största delen av den mäktige Nils Ambjörnsson, riksråd, riksdrots och dåvarande innehavare av godset Ängsö. Den ursprungliga kyrkan omfattade nuvarande långhus och korsarmar. Att kyrkan byggdes helt i tegel berodde förmodligen på att byggherren var resursstarkare än en vanlig landsortsförsamling och kunde svara för tegeltillverkning i den mängd som krävdes. Intrycket av ett påkostat bygge förstärks av de många ornamentala inslagen i fasadmurarna. Mitt på långhusets sannolikt spåntäckt... |
| År 1340 - 1340 Nybyggnad | |
|---|---|
| Långhus, kor och korsarmar | |
| Nils Abjörnsson (Byggherre) | |
| År 1340 - 1340 Nybyggnad - Korparti | |
|---|---|
| Nils Abjörnsson (Byggherre) | |
| År 1340 - 1340 Nybyggnad - Korsarm/ar | |
|---|---|
| Sakristia och vapenhus i norra respektive södra korsarmarna. | |
| Nils Abjörnsson (Byggherre) | |
| År 1340 - 1340 Nybyggnad - Sakristia | |
|---|---|
| Nils Abjörnsson (Byggherre) | |
| År 1340 - 1340 Nybyggnad - Vapenhus | |
|---|---|
| Nils Abjörnsson (Byggherre) | |
| År 1340 - 1340 Nybyggnad | |
|---|---|
| Kyrkan uppfördes på initiativ och bekostnad av Nils Ambjörnsson, riksdrots och riksråd. Den ursprungliga kyrkobyggnaden omfattade långhuset med kor av samma bredd, två korsarmar av vilka den norra då liksom nu nyttjades som sakristia och den södra som sidokapell och vapenhus. Murarna bestod nästan helt av tegel, tunna jämfört med vad som var normalt. Murningen gjordes med omsorgsfull fogstrykning och dekorativa inslag. Kyrkans ursprungliga fönster hade högre placering och masverk av kalksten. (Ett fönster finns bevarat över tornets portal, dit det flyttades 1742-44, överdelen av ett har bevarats på ursprunglig plats i sakristians östvägg.) Norrväggen saknade från början fönster. Två ingångar: Genom södra korsarmen och i västra gaveln. Kyrkans tak var troligen täckt med spån. Mitt på taket fanns en liten takryttare, försedd med klocka Över såväl långhusets som korsarmarnas kyrkorum slogs kryssvalv med ribbor som fick trepassformad genomskärning, samt i trä skurna valvbrickor. Eftersom valven murades samtidigt med murarna saknas sköldbågar, istället förmedlades övergången mellan valv och väggar av rundstavar. Kyrkorummets valv och väggar blev rikt bemålade med olika bibliska figurframställningar. Som bakgrund tjänade stora rosor, rankor med olika bladformer, stiliserade träd, samt gotiska arkitekturkulisser. Sakristian och sannolikt även vapenhuset fick rödkalkade väggar, vitkalkade valvkappor och gråmålade valvribbor. Att kyrkan anlades på en höjdplatå har inneburit stabila byggnadsförhållanden alltsedan dess. Skyddsbrev för kyrkan och prästgårdens egendomar utfärdades 1346 av konung Magnus Eriksson. Källor: Boström, s 125-128 Nisbeth (I) s 3, 6 Nisbeth (II) s 26-27, 38-39, 43-49 60-61 | |
| År 1340 - 1340 Nybyggnad | |
|---|---|
| Kyrkan uppfördes 1340 och taklaget kan vara samtida. | |
| År 1400 - 2006 Ändring | |
|---|---|
| För kyrkans historia ca 1400-tal till år 2005 se bifogad PDF med bifogad händelselista med årtal, händelser och specifika källhänvisningar. | |
| Axel Magnus Fahlcrantz (Konstnär - Bildhuggare) Byggnads AB, Egon Nordvall (Firma) Carl Hårleman (Arkitekt) Hugo Löfgren (Konservator) johan jerling (Konstnär - Bildhuggare) Lars Göthberg (Konservator) Nils Royen (Entreprenör) Nils Tesch (Arkitekt) Olof Schwan (Orgelbyggare) Sven A Söderholm (Arkitekt) Sven Dahlén (Konservator) Svensk Klimatstyrning AB (Firma) Viktor Segerstedt (Arkitekt) | |
| År 1730 - 1730 Nybyggnad - Gravkor | |
|---|---|
| Carl Hårleman (Arkitekt) Christina Piper (Byggherre) | |
| År 1744 - 1744 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| Carl Hårleman (Arkitekt) | |
