VÄSTERÅS KANIK-LUNDBY 2:2 - husnr 1, LUNDBY KYRKA
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| LUNDBY KYRKA (akt.) | |
| 1100 - 1199 1150 - 1200 1400 - 1459 | |
| Västmanland | |
| Västerås | |
| Västmanland | |
| Västerås | |
| Västerås Lundby församling | |
| Västerås stift | |
| Lundby kyrka 1 | |
| Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka | |
| Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan | |
| Historik |
|---|
| Inventeringsår 2005 Möjligt är att Lundby kyrka anlades nära en förkristen offerplats, som tros ha funnits på gården Kanik-Lundbys ägor ca 500 meter söderut. Kanske var den första kyrkan byggd i trä, men redan på 1100-talet tillkom en romansk stenkyrka vars långhus var ungefär hälften så stort som dagens. Den ursprungliga sydportalen, med omfattning av kilad gråsten, avtecknar sig ännu i fasaden. Österut på samma sida finns tegelomfattningen efter en port som troligen tillkom på 1200-talet då ett kor utbyggdes. Det ursprungliga kyrkorummet var sannolikt täckt med någon form av trätak. |
| År 1100 - 1199 Nybyggnad | |
|---|---|
| Långhus | |
| År 1150 - 1200 Nybyggnad | |
|---|---|
| Den ursprungliga romanska kyrkan hade ett långhus som var ungefär den västra hälften av dagens, 11 meter långt och 9 meter brett, med en halvrund absid utbyggd i öster. I den västra gaveln inmurades en älvkvarnsten. Inträde skedde genom portal i söder. Dess omfattning är alltjämt avläsbar, utförd av kilad gråsten intill det västligaste fönstret. Dopfunten anskaffades möjligen samtidigt med att den första stenkyrkan uppfördes. Den utfördes i grå sandsten, dekorerad med sammanhängande arkad i tunn relief. Foten är skulpturalt formad med repstav och framspringande ansiktsmasker. (finns idag på Historiska museet) | |
| År 1200 - 1299 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1200 - 1299 Nybyggnad - Korparti | |
|---|---|
| Kor byggdes ut mot öster, förmodligen smalare än långhuset. Ytterligare en portal togs upp på södra sidan, för tillträde till koret. Portalens tegelmurade omfattning är ännu avläsbar i murverket. Troligen tillbyggdes ett vapenhus mot söder. | |
| År 1380 - 1419 Nybyggnad - Sakristia |
|---|
| År 1380 - 1419 Nybyggnad - Korsarm/ar | |
|---|---|
| Sidokapell | |
| År 1380 - 1419 Ändring - tillbyggnad | |
|---|---|
| Långhuset förlängt åt öster | |
| År 1400 - 1459 Nybyggnad | |
|---|---|
| Kyrkan byggdes ut mot öster, så att långhuset blev dubbelt så stort och fick ett rakslutet kor. Det utbyggda kyrkorummet valvslogs. Troligen utbyggdes sakristia norr om koret | |
| År 1440 - 1599 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| Västtorn tillbyggdes. Det murades av natursten och fick hög, spånklädd spets. | |
| År 1500 - 1529 Nybyggnad - Korsarm/ar | |
|---|---|
| Kyrkan fick en korsarm mot norr, den så kallade Lillkyrkan. Dess norra gavel dekorerades med tegelblinderingar. | |
| År 1551 - 1988 Ändring | |
|---|---|
| För historik rörande kyrkan mellan åren 1551 - 1988 hänvisas till bifogad PDF. | |
| Axel-Johan Fägerplan (Konservator) Bo Göransson AB (Firma) Carl Axel Ekholm (Arkitekt) Carl Robert Palmér (Byggmästare) Georg Engelhard Schröder (Konstnär) J Brunell, Gunnilbo (Orgelbyggare) Johan Klint (Hantverkare) Jürgen Putensen (Klockgjutare) Marcussen & Son (Orgelbyggare) Per Bohlin (Arkitekt) Sigurd Schönfeldt (Byggmästare) Viktor Segerstedt (Arkitekt) Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB, (Orgelbyggeri) | |
| År 1890 - 1890 Nybyggnad - Korparti |
|---|
