VÄSTERÅS IRSTA KYRKBY 9:1 - husnr 1, IRSTA KYRKA
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| IRSTA KYRKA (akt.) | |
| 1200 - 1299 1200 - Okänt 1200 - 1299 | |
| Västmanland | |
| Västerås | |
| Västmanland | |
| Irsta | |
| Kungsåra församling | |
| Västerås stift | |
| Irsta kyrka 1 | |
| Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka | |
| Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka | |
| Historik |
|---|
| Inventeringsår 2005 Irsta kyrka antas ha blivit uppförd omkring 1200 och var då ungefär hälften så stor som idag. Den omfattade västra delen av dagens långhus och tornets nedre del. På 1300-talet förlängdes kyrkan, motsvarande dagens två östra travéer. Sakristia tillbyggdes norr om tillkommande kor. Dessutom insattes den alltjämt befintliga södra porten av furuplank med smidesornament. |
| År 1200 - 1299 Nybyggnad | |
|---|---|
| Långhus och torn | |
| År 1200 - 1299 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1200 - Okänt Nybyggnad | |
|---|---|
| Den ursprungliga kyrkan var ungefär hälften så stor som idag. Den omfattade västra delen av dagens långhus och tornets nedre 13,2 m. Murarna bestod av stora, ojämna gråstenar i regelbundna skift. Små romanska fönsteröppningar var utförda av kluvna, kilformade gråstenar. Troligen samtidigt med kyrkans tillkomst anskaffades en halvklotformad dopfunt, huggen av två sandstensblock med ett uttömningshål i mitten Källa: Östberg, s 51, 58, 61, 64-65 | |
| År 1200 - 1299 Nybyggnad |
|---|
| År 1300 - 1399 Nybyggnad - Sakristia |
|---|
| År 1300 - 1399 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1300 - 1399 Ändring - tillbyggnad | |
|---|---|
| Långhuset förlängt åt öster | |
| År 1300 - Okänt Nybyggnad - Sakristia | |
|---|---|
| Kyrkan förlängdes motsvarande dagens två östra travéer. Större, gotiska fönsteröppningar togs upp, utförda av tegel som målades omväxlande rött och blått. I tillkommande östgavel gjordes förmodligen ett större trekopplat korfönster. Norr om det nybyggda koret tillbyggdes en sakristia. Tjock dörr av furuplank med lågt sittande stocklås insattes i långhusets sydportal. Portringen dekorerades med två motställda drakar och tre knutar. Runtomkring sattes ett beslag av järnsmide med liljestänger, rosor, blad och små drakhuvuden. Källa: Östberg, s 52, 62-64 | |
| År 1450 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus |
|---|
| År 1450 - 2007 Ändring | |
|---|---|
| För Kyrkans historik mellan 1450-tal - 2007, se bifogad PDF med bifogad händelselista med årtal och specifika källhänvisningar. | |
| Adolp Ulr Kirstein (Byggmästare) Agi Lindegren (Arkitekt) Alf Hedman (Konservator) Bjerking ingenjörsbyrå AB (Firma) Edward Bergh (Konstnär - Dekormålare) Eric Ros (Hantverkare - Murare) Eric Sjöström (Byggmästare) Gabor Pasztor (Konservator) Harry W. Svensson (Konstnär) Jonas Holmin (Konstnär - Bildhuggare) Lars Lejon (Hantverkare) Magnussons orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri) Neumann & Vogel (Firma) Nils (Nicolaus) Söderström (Orgelbyggare) Olof Kiulander (Klockgjutare) Per Bohlin (Arkitekt) Peter Gerdes (Byggmästare) Thomas Wängelin (Konservator) | |
| År 1454 - Okänt Valvslagning | |
|---|---|
| Över kyrkorummet slogs fyra stjärnvalv, alla av samma typ men med små variationer i hjässorna. Korets valv är högre och längre än de andra. Liknande valv finns i Enköping, Vendel och Sparrsätra. Valv och väggar fick kalkmålningar, vars viktigaste figurer utfördes al fresco, kompositionen i stort al secco. Idag återstår norra väggens målningar, där inalles 22 kungar och profeter är avbildade. Runt fönstren gjordes korsblommebårder (överkalkade idag) Över sakristian slogs ett kryssvalv utan ribbor, ett så kallat gratkryssvalv. Källa: Boström, s 47-48 Östberg, s 65-66 | |
| År 1747 - 1750 Nybyggnad - Gravkor |
|---|
