SURAHAMMAR VÄSTSURA 10:1 - husnr 1, SURA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
Byggnadspresentation | |
---|---|
SURA KYRKA (akt.) | |
1890 - 1892 1890 - 1892 |
|
Västmanland | |
Surahammar | |
Västmanland | |
Sura | |
Sura-Ramnäs församling | |
Västerås stift | |
Hammarleden 224 | |
Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig |
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
Historik |
---|
Inventeringsår 2005
Under 1800-talet var Sura dåvarande sockenkyrka i trä för liten för den växande befolkningen. Problemet blev akut sedan Lisjö bruk införlivats med socknen, från att tidigare ha tillhört Munktorp. Ett förslag att bygga ut korsarmar avskrevs och istället fattades beslutet att uppföra en större kyrka i sten. För ändamålet anlitades Överintendentsämbetets arkitekt Gustaf Pettersson, som färdigställt ritningar och arbetsbeskrivning i februari 1890. |
År 1890 - 1892 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
---|---|
Långhus, kor med absid, sakristia, vapenhus och torn | |
Gustaf Pettersson (Arkitekt) |
År 1890 - 1892 Nybyggnad - Torn | |
---|---|
Gustaf Pettersson (Arkitekt) |
År 1890 - 1892 Nybyggnad - Sakristia | |
---|---|
Ursprungligen använd som bårhus. | |
Gustaf Pettersson (Arkitekt) |
År 1890 - 1892 Nybyggnad - Korparti | |
---|---|
Gustaf Pettersson (Arkitekt) |
År 1890 - 1892 Nybyggnad - Vapenhus | |
---|---|
Gustaf Pettersson (Arkitekt) |
År 1890 - 1892 Nybyggnad | |
---|---|
Hösten 1890 lades grunden till Sura Nya kyrka. Det egentliga byggandet kom igång följande vår. Grunden murades av stora sprängstensblock och väggarna av tegel som ”stänkrappades” och avfärgades i en gulröd nyans. Över de rundbågiga fönsteröppningarna murades överstycken av hårdbränt tegel. Fönstren fick bågar av gjutjärn, med färgat glas. Taket täcktes med järnplåt från Surahammars bruk. Tornspiran tillverkades i Surahammar, grovsmidet under brukets ånghammare och finsmidet av smidesmästare Möller i Stockholm. Tuppen gjordes av plåtslagare Haglund i Surahammar. Över kyrkorummet var synlig takkonstruktion och över koret ett kupolvalv. Kyrkorummets väggar kvadermålades med limfärg/emulsionsfärg i stenfärgad nyans, vilken kontrasterade mot paneltakets och takstolarnas gula och röda oljefärger. Öppna bänkar insattes, målade med brun oljefärg. Sakristia inrymdes i källare under korets absid. Altartavla av Axel Ljungstedt ”Jesu uppväcker Jairi dotter”, på bakomvarande väggar målades bibelspråk. Uppvärmning skedde med kalorifer. Varmluft fördes in genom 5 kanaler och värmegaller. Slutbesiktning av den nya kyrkan skedde den 29/7 1892. Längd: 35,85 meter, bredd 12,9 meter, höjd mellan sten och takfot 6 meter Tornets höjd 21,3 meter Arkitekt Gustaf Pettersson Byggmästare G Johansson Fönster: Neumann & Vogel, Stockholm Värme: Nya AB Atlas Källor: Sura kyrkor, s 28-34 SF: O I a, Arbetsbeskrivning 1890-02-15 Fotografi 1931 | |
Gustaf Pettersson (Arkitekt) Neumann & Vogel (Firma) |
År 1901 - 2005 Ändring | |
---|---|
Se bifogad PDF med bifogad händelselista för information kring alla händelser, årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar. | |
August Eklund (Byggmästare) Bröderna Anderssons elektriska affär (Hantverkare) Bröderna Ekholm, förgyllare (Hantverkare) Byggnads AB, Egon Nordvall (Hantverkare) Claes Laurent (Arkitekt) Edvin Brask (Konstnär - Bildhuggare) Erik Fant (Arkitekt) Erik Nilsson (Byggmästare) Gustaf Adolf Setterquist (Orgelbyggare) Magnussons orgelbyggeri AB (Orgelbyggare) Magnussons orgelbyggeri AB (Orgelbyggare) Nils-Aron Berge (Konstnär) Per Murén (Hantverkare - Målare) Walter Thür Orgelbyggeri AB (Orgelbyggare) |