HEBY ÖSTERVÅLA PRÄSTGÅRD 1:39 - husnr 2, ÖSTERVÅLA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| ÖSTERVÅLA KYRKA (akt.), ÖSTERVÅLA KYRKA (akt.) | |
|
1200 - 1399 1250 - 1399 1428 - 1428 |
|
| Uppsala | |
| Heby | |
| Uppland | |
| Östervåla | |
| Östervåla församling | |
| Uppsala stift | |
| Kyrkvägen 9 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2002
Allmänt antas att kyrkan uppfördes någon gång under perioden 1250-1300. Den ursprungliga byggnadskroppen bestod av ett rektangulärt långhus med putsade ytterväggar, högt placerade rundbågiga fönster, brant sadeltak med smäcker takryttare i mitten. Under 1400-talet byggdes sakristia ut på norra sidan och vapenhus på den södra. Kyrkorummets valv och väggar bemålades i början av 1500-talet, ett antagande med härledning av att liknande målningar i Upplandskyrkorna Hökhuvud, Rasbokil och Valö med säkerhet tillkom då. Efter ett blixtnedslag uppsattes en ny, kraftigare takryttare 1690. |
| År 1200 - 1399 Nybyggnad | |
|---|---|
| Östervåla kyrka uppförs. ”Den vanliga uppfattningen är, att medeltidskyrkan i Östervåla, som utgör stommen och kärnan också i dagens kyrka, skulle ha byggts på 1300-talet. Emellertid föreligga skäl, som gör det möjligt att datera kyrkan till 1200-talets mitt eller kort därefter.” | |
| År 1200 - 2001 Ändring | |
|---|---|
| Läs gärna hela händelselistan under Dokument. | |
| År 1250 - 1399 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus och kor | |
| År 1250 - 1399 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1400 - 1428 Nybyggnad - Sakristia |
|---|
| År 1428 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning | |
|---|---|
| ”Det numera försvunna vapenhuset var också försett med vackra blinderingar,” Dessa torde ha tillkommit efter 1428 | |
| År 1428 - 1428 Nybyggnad | |
|---|---|
| ”Till det högmedeltida långhuset, som hade takryttare, har mot medeltidens slut fogats sakristia i norr och vapenhus i söder. Den förstnämnda har genom urkunder kunnat dateras till åren före 1428. Denna har ett ursprungligt kryssvalv och på gavelröstet rika tegelblinderingar.” | |
| År 1524 - 1526 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning | |
|---|---|
| ca 1525, Kalkmålningar kan ha tillkommit, liknande målningar i Valö, Hökhuvud m fl har daterats till 1525 | |
| År 1525 - 1525 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| ”Storklockan daterad” | |
| År 1685 - 1685 Ändring | |
|---|---|
| Johan Hadorph tecknar av kyrkan som vid denna tid är en rektangulär salskyrka med små, rundbågiga fönsteröppningar. | |
| År 1805 - 1805 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| Tornet i väster byggs, efter ritning upprättad av Per Wilhelm Palmroth. Tornet avbildas med ljusa putsfasader och rött plåttak. | |
|
Per Wilhelm Palmroth (Arkitekt) |
|
| År 1806 - 1806 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1816 - 1817 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Kyrkan ombyggdes (västtornet kan rentav ha uppförts vid denna ombyggnad, likaledes nedmonteringen av takryttaren) De medeltida valven bröts ned och kyrkan byggdes om helt och hållet i tidens stil och smak. Istället för de gamla tegelvalven erhöll kyrkan vid detta tillfälle ett tunnvalv av trä. Enligt fornforskaren Ihrfors blev hon en enformig lada. | |
| År 1825 - 1825 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| ”Lillklockan” daterad | |
| År 1826 - 1826 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Predikstol tillkommer, förfärdigad av konstnären Thoman | |
|
Thoman (Konstnär) |
|
| År 1829 - 1829 Fast inredning - orgel, orgelverk | |
|---|---|
| Ett nytt orgelverk (utfört åren 1823-1825) placeras på den övre av de båda läktare som ännu finns kvar i kyrkan. | |
| År 1829 - 1829 Ändring | |
|---|---|
| Vid inventeringen meddelas att: ”man ännu saknar nytt altare, altarprydnad och Disk, dvs. altarring, samt att alla slags ornamenter så väl å Orgelverket, som andre ställen, och alt innanrede, utom predikstolen ännu är omålat. | |
| År 1873 - 1874 Ändring | |
|---|---|
| Iordningställande av kyrkans inre. Altare och altarprydnader samt altarring kommer på plats. Ihrfors kommentar: ”…ingalunda förbättrar det kalla och döda intryck denna kyrka ger…” | |
| År 1902 - 1902 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| Vid denna renovering avlägsnades den gamla slutna bänkinredningen av 1700-tals typ, öppna bänkar infördes. Vidare inlades trägolv i koret, varigenom ett antal gravhällar övertäcktes. I långhuset lades cementgolv överdraget med trä. Det målade korfönstret tillkom . Tornets nederdel omgjordes till vapenhus, detta hade förut varit försett med bänkar. | |
| År 1911 - 1911 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
|---|---|
| Nytt yttertak. ”Därjämte har nytt yttertak af o.k. eternit siste år blifvit pålagdt” | |
| År 1927 - 1927 Fast inredning - orgel, orgelverk | |
|---|---|
| Nytt orgelverk anskaffas. Spelbordet till den nya orgeln placerades på nedre läktaren. Den gamla orgelns fasad på övre läktaren behölls och själva orgelverket från 1825 skulle, skilt från fasaden, placeras bakom det nya verket. | |
| År 1934 - 1934 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Ny orgel skänks av Åkerman o Lunds orgelfabrik. | |
|
Åkerman och Lund (Orgelbyggeri) |
|
| År 1949 - 1949 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunt invigs | |
| År 1952 - 1952 Fast inredning - orgel, orgelverk | |
|---|---|
| Restaurering och återställande av det gamla orgelverket från P.Z Strand med 30 stämmor. Åkerman o Lund orgeln såldes till Östervåla missionsförsamling. Sakristian erhöll nytt textilskåp | |
|
Per Zackarias Strand (Orgelbyggare) |
|
| År 1952 - 1953 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Stor restaurering av kyrkan, denna gick i återställandets tecken. Medeltida målningar hittades på väggarna vilka nu framtogs och konserverades. Vidare kunde man framtaga och som nischer återställa två av medeltidskyrkans fönster, en ingång till sakristievinden samt portalen till sakristian. Väggarna omputsades och behandlades med stålborste I koret och gångarna lades tegelgolv och ett flertal av de gamla gravhällarna placerades in i korgolvet. Sluten bänkinredning infördes på nytt. (Den tidigare borttagna fick stå modell). Fönstren försågs med ytterglas av blyinfattade, smårutiga antikglas. Ytterporten fick en mönstrad ekbeklädnad och innerdörrarna höjdes samt utformades i gustaviansk stil. Den övre läktaren minskades till sinhalva storlek så att nedre läktaren blev frilagd. Läktaren fick en trappuppgång inifrån kyrkorummet. Interiören målades med empirstilens kulörsättning. Arkitekt för restaureringen var Erik Fant, Målning och konservering, Sven Carlsson, som kontrollant tjänstgjorde landsantikvarie Nils Sundqvist. Elvärme infördes. Predikstolen renoverades. Väggbänkar med rörvärme (eternitskydd mellan sits och kamrör). Omkittning av korfönster. | |
|
Erik Fant (Arkitekt) Nils Sundqvist (Antikvarie) Sven Carlsson, Gimo (Konservator) |
|
| År 1953 - 1953 Återinvigning | |
|---|---|
| 1953-05-17 Kyrkan återinvigs av ärkebiskop Yngve Brilioth | |