
			Bebyggelseregistret (BeBR)

HALLSTAHAMMAR BERGS PRÄSTGÅRD 2:1 - husnr 1, BERGS KYRKA

Byggnadspresentation
Namn	BERGS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1200 - 1299 1300 - Okänt 1300 - Okänt
Län	Västmanland
Kommun	Hallstahammar
Landskap	Västmanland
Socken	Berg
Församling	Hallstahammar-Kolbäcks församling
Stift	Västerås stift
Adress	Bergs kyrkby 6
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2005 Sannolikt tillhör Bergs kyrka den grupp av mellansvenska gråstenskyrkor som uppfördes omkring 1300. Grundläggningen på en bergnära tomt borgade för stabila murverk. Då som nu hade kyrkan långhus och kor under samma tak – fast då säkert spåntäckt. Östra gaveln pryddes med tegelorneringar och hade ett trekopplat fönster. Från början hade kyrkorummet ett tunnvalv i trä, högre än de valv som senare murades - medeltida takstolar finns kvar på vinden. På södra sidan fanns ingångsportalen som snart blev förbyggd med ett vapenhus. Sakristia kan ha funnits från början, alternativt tillkommit i slutet av 1400-talet, samtidigt med kyrkorum... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2005

Sannolikt tillhör Bergs kyrka den grupp av mellansvenska gråstenskyrkor som uppfördes omkring 1300. Grundläggningen på en bergnära tomt borgade för stabila murverk. Då som nu hade kyrkan långhus och kor under samma tak – fast då säkert spåntäckt. Östra gaveln pryddes med tegelorneringar och hade ett trekopplat fönster. Från början hade kyrkorummet ett tunnvalv i trä, högre än de valv som senare murades - medeltida takstolar finns kvar på vinden. På södra sidan fanns ingångsportalen som snart blev förbyggd med ett vapenhus.

Sakristia kan ha funnits från början, alternativt tillkommit i slutet av 1400-talet, samtidigt med kyrkorum...

Läs mer i eget fönster

År 1200 - 1299 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus, kor och sakristia

År 1200 - 1299 Nybyggnad - Sakristia

År 1200 - 1299 Nybyggnad - Korparti

År 1300 - Okänt Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Kyrkan uppfördes och omfattade då ett långhus med kor under samma sadeltak. Östra gaveln pryddes med tegelorneringar och hade ett trekopplat fönster Dopfunten är sannolikt samtida med kyrkan, en så kallad musselfunt eller paradisfunt, tillverkad av gotländsk kalksten. Källor: Berggren, s 127 E IV a: 8a, visitation 1750

År 1300 - Okänt Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Taklagets utseende överensstämmer med kyrkans datering till kring 1300.

År 1400 - Okänt Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Alltjämt bevarat altarskåp anskaffades, förmodligen av lokal tillverkning Källa: Berggren, s 127

År 1440 - 1599 Valvslagning
Åtgärd	Nuvarande två stjärnvalv slogs över kyrkorummet. Några enklare målade dekorationer tillkom troligen omgående; på det ställe där ribborna utgår från sköldbågen har två skulpterade huvuden målats i rött. Från samma tid härstammar kanske också det Kristushuvud inom korsgloria som är målat på västra valvets slutsten och mellersta och östra pilasterkapitälens kvaderdekorer. Möjligen tillkom sakristian samtidigt med valvslagningen. Källa: Berggren, s 127 Boström, s 28

År 1440 - 1599 Valvslagning

Åtgärd

Nuvarande två stjärnvalv slogs över kyrkorummet. Några enklare målade dekorationer tillkom troligen omgående; på det ställe där ribborna utgår från sköldbågen har två skulpterade huvuden målats i rött. Från samma tid härstammar kanske också det Kristushuvud inom korsgloria som är målat på västra valvets slutsten och mellersta och östra pilasterkapitälens kvaderdekorer. Möjligen tillkom sakristian samtidigt med valvslagningen. Källa: Berggren, s 127 Boström, s 28

År 1500 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Valven dekorerades med målningar; I korets valv blev hjässans slutsten samt ribbornas skärningspunkter och dekorativa formstenar prydda med små motiv såsom blommor, hjärtan, små figurscener, sköldar med fiskar. På norra väggen avbildades djävulen i form av ett lejon med två svansar och på samma sida i nivå med läktaren finns en ryttare till häst. Källa: Boström, s 27-28

År 1626 - Okänt Underhåll
Åtgärd	Både kyrkans tak och klockstapeln hade fått ny spånbeklädnad och tjärats Kyrkorummet hade fått ny bänkinredning Ett nytt, målat korskrank var byggt Källa. VS: F III a; 3, visitation 1626

År 1634 - Okänt Underhåll
Åtgärd	Kyrkans spåntak (nylagt 1626) lagades och tjärades Källa: VS: F III a; 6, visitation 1634

År 1639 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Fönster i koret förstorades Källa: ATA: Ihrfors, s 979

År 1641 - Okänt Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	Klockstapeln genomgick större reparation, fick nytt innanrede, bärande bjälkar, spiror och dörr. Den kröntes med en hög spets. Nya huvar på kyrkans tak, järnbeslagna Bänkinredningen lagades Anders i Stigsbo Källa: ATA: Ihrfors, s 979, 982-983 VS: E IV A, 5a, inventarium 1690
Upphovsman	Anders Stigsbo (Hantverkare)

År 1655 - Okänt Ändring - restaurering
Åtgärd	Dåvarande predikstol ommålades och förgylldes. Östra gavelns fönster förnyades. Källa: VS: F III a; 19 inventarium 29/6 1737

År 1666 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Altaret flyttades intill gavelns mur Källa: ATA: Ihrfors, s 984

År 1668 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Fönster insattes i västra gaveln Källa: ATA: Ihrfors, s 984

År 1686 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkans fasader lagades och vitlimmades Kyrkorummets valv och väggar lagades och vitlimmades Källor: ATA: Ihrfors, s 985 VS: E IV a; 5a, visitation 1690

År 1730 - Okänt Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktare byggdes i väster. Den fick en sluten, spegelindelad barriär. Fönsteröppning togs upp på den förut fönsterlösa norra sidan. Fönstret försågs med järngaller, i likhet med de övriga. (Koret utvidgades genom att ett ostaltare och ett skrank runt dopfunten borttogs.) Källa: VS: F III a; 19 memorial och inventarium 29/6 1737

År 1758 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Vid specialvisitation den 3/9 1758 konstaterades att kyrkans medeltida dopfunt tagits bort från kyrkorummet, liksom dopplatsens skrank. Källa: VS: E IV a; 5a, protokoll 1758

År 1758 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Vid specialvisitation den 3/9 1758 konstaterades att kyrkans medeltida dopfunt tagits bort från kyrkorummet, liksom dopplatsens skrank. Källa: VS: E IV a; 5a, protokoll 1758

År 1773 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Sakristian ombyggdes till dagens omfång. Det tidigare valvet ersattes med ett platt, panelklätt innertak. Källa: VS: E IV a; 5b inventering 1812

År 1790 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Östra gavelns förut trekopplade fönster förstorades till en enda öppning. I fönstret sattes en glasmålning. Innerväggen runt fönstret panelkläddes och dekorerades; på södra sidan Matheus 26:39 och på norra sidan Matheus 3:13, jämte målningar förställande Kristi lidande i Getsemane och Jesu dop av Johannes. Ovanför fönstret avbildades Kristi uppståndelse Framför fönstret placerades ett litet krucifix. Det medeltida altarskåpet togs isär, sex av dess 11 skulpturer hängdes upp i vapenhuset, fyra i sakristian och en kom bort På södra långsidan gjordes en tredje fönsteröppning. I samtliga fönster sattes nya fönster, utan galler. Källa: E IV a: 8a, visitation 1750 VS: E IV a; 5b inventering 1812

År 1790 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster

Åtgärd

Östra gavelns förut trekopplade fönster förstorades till en enda öppning. I fönstret sattes en glasmålning. Innerväggen runt fönstret panelkläddes och dekorerades; på södra sidan Matheus 26:39 och på norra sidan Matheus 3:13, jämte målningar förställande Kristi lidande i Getsemane och Jesu dop av Johannes. Ovanför fönstret avbildades Kristi uppståndelse Framför fönstret placerades ett litet krucifix. Det medeltida altarskåpet togs isär, sex av dess 11 skulpturer hängdes upp i vapenhuset, fyra i sakristian och en kom bort På södra långsidan gjordes en tredje fönsteröppning. I samtliga fönster sattes nya fönster, utan galler. Källa: E IV a: 8a, visitation 1750 VS: E IV a; 5b inventering 1812

År 1802 - Okänt Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Ny predikstol blev insatt. Korgen gjordes fyrsidig med avfasade hörn prydda med pilastrar. På sidorna gjordes speglar med förgyllda lister och lagerfestonger. Ytorna var från början målade ljusblå. Bildhuggarna Jonas och Lars Peter Holmin, Rallsta gård (burskap i Köping) Källa: VS: E IV a; 5b inventering 1812
Upphovsman	Jonas Holmin (Konstnär - Bildhuggare) Lars Peter Holmin (Konstnär - Bildhuggare)

År 1802 - Okänt Fast inredning - predikstol

Åtgärd

Ny predikstol blev insatt. Korgen gjordes fyrsidig med avfasade hörn prydda med pilastrar. På sidorna gjordes speglar med förgyllda lister och lagerfestonger. Ytorna var från början målade ljusblå. Bildhuggarna Jonas och Lars Peter Holmin, Rallsta gård (burskap i Köping) Källa: VS: E IV a; 5b inventering 1812

Upphovsman

Jonas Holmin (Konstnär - Bildhuggare)

Lars Peter Holmin (Konstnär - Bildhuggare)

År 1807 - Okänt Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen från 1600-talet såldes vid auktion, såsom överflödig sedan en ny blivit uppsatt 1802. Även andra avförda inventarier försåldes. Källa: VS: E IV a; 5b inventering 1812

År 1815 - 1821 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Bänkinredning målades blå, och anslöt därmed till den år 1802 färdigställda predikstolen. (Bänkinredningen hade förut varit omålad) Källa: VS: E IV a; 5b, specialvisitation 1821

År 1848 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Bänkinredningen, predikstolen och läktarbarriären ommålades med ljusgrå ”pärlfärg” (förut ljusblå) Källa: VS: E IV b; 8, Inventering 1851

År 1853 - Okänt Rivning
Åtgärd	Stor förnyelse: Vapenhuset revs och där förut varit portal gjordes ytterligare södra långsidans fjärde fönster (den beslagsprydda, medeltida porten togs bort och ingår numera i Västmanlands läns museums samlingar) Västportal höggs upp och fick en nyklassicistisk portik. Dörrbladet ådrades. Istället för det tidigare gavelfönstret gjordes ett runt fönster ovanför portalen Kyrkans fasader spritputsades och avfärgades Källa: VS: E IV b; 8, inventarium 1858

År 1853 - Okänt Rivning

Åtgärd

Stor förnyelse: Vapenhuset revs och där förut varit portal gjordes ytterligare södra långsidans fjärde fönster (den beslagsprydda, medeltida porten togs bort och ingår numera i Västmanlands läns museums samlingar) Västportal höggs upp och fick en nyklassicistisk portik. Dörrbladet ådrades. Istället för det tidigare gavelfönstret gjordes ett runt fönster ovanför portalen Kyrkans fasader spritputsades och avfärgades Källa: VS: E IV b; 8, inventarium 1858

År 1857 - Okänt Fast inredning - läktare
Åtgärd	Ny bänkinredning inrättades på läktaren. En genombruten läktarbarriär byggdes. En del av 1730-talets barriär tillvaratogs dock. Källa: VS: E IV b; 8, inventarium 1858

År 1868 - Okänt Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Långhusets och sakristians yttertak kläddes med järnplåt. Gavelröstena kröntes med kors och 5 stycken kulor vardera. Källa: VS: E IV b; 8, inventarium 1869

År 1876 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Åttastämmig läktarorgel installerades. Orgelbyggare E A Setterquist Källa: Sjögren, s 114
Upphovsman	Erik Adolf Setterquist (Orgelbyggare)

År 1886 - 1894 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Nya fönster blev insatta Nytt golv inlades i sakristian Klockstapeln reparerades och tjärströks Källa: VS: F III a; 38, inventarium 15-16/9 1894

År 1912 - 1913 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Kalkstensgolv lades i gångar och det upphöjda koret Fönster med glasmålning i gult, grönt rött och vitt insattes i östra gavelns fönster Öppen bänkinredning byggdes på trägolv. Bänkgavlarna gjordes upptill avskurna. Dörrarna och skärmarna från den gamla slutna bänkinredningen uppsattes som panel Predikstolen sänktes och flyttades bakåt Bänkinredning, predikstol och övriga inredningssnickerier målades i en blågrön färgton (så kallad allmogefärg) altare och predikstol förgylldes Fyra skulpturer från det medeltida altarskåpet återuppsattes i altaret Medeltida dopfunt sammanfogades och ställdes tillbaka i kyrkorummet (hade varit borta från kyrkorummet sedan 1758) Värmeugn med murad skorsten byggdes Arkitekt Anders Roland, Överintendents - ämbetet VS: E IV b; 8, inventarium 15-16/5 1915 Källor: BF: O I A; 1 Tillstånd från Överintendents - ämbetet 25/8 1911, Program för restaurering 1942 (beskrivande delen)
Upphovsman	Anders Roland (Arkitekt)

År 1912 - 1913 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Kalkstensgolv lades i gångar och det upphöjda koret Fönster med glasmålning i gult, grönt rött och vitt insattes i östra gavelns fönster Öppen bänkinredning byggdes på trägolv. Bänkgavlarna gjordes upptill avskurna. Dörrarna och skärmarna från den gamla slutna bänkinredningen uppsattes som panel Predikstolen sänktes och flyttades bakåt Bänkinredning, predikstol och övriga inredningssnickerier målades i en blågrön färgton (så kallad allmogefärg) altare och predikstol förgylldes Fyra skulpturer från det medeltida altarskåpet återuppsattes i altaret Medeltida dopfunt sammanfogades och ställdes tillbaka i kyrkorummet (hade varit borta från kyrkorummet sedan 1758) Värmeugn med murad skorsten byggdes Arkitekt Anders Roland, Överintendents - ämbetet VS: E IV b; 8, inventarium 15-16/5 1915 Källor: BF: O I A; 1 Tillstånd från Överintendents - ämbetet 25/8 1911, Program för restaurering 1942 (beskrivande delen)

Upphovsman

Anders Roland (Arkitekt)

År 1942 - Okänt Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Det medeltida altarskåpet återställdes, frånsett mittpartiet som inte återfanns. Altarskåpets återstående delar hade en lägre tid förvarats i tiondeboden Konservator Alfred Nilsson Källa: VLT 1942-02-12, 1942-03-16
Upphovsman	Alfred Nilsson (Konservator)

År 1943 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgelverket byggdes om, med bibehållande av befintliga stämmor Orgelbyggare A Magnusson Källa: Sjögren, s 114-115
Upphovsman	A Magnusson, Göteborg (Orgelbyggare)

År 1950 - 1951 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Stor förnyelse: • Fasaderna lagades, avfärgades med tunn kalkfärg, grå på spritputsen och vit på omfattningarna • Korets fönster blev igenmurat • Plåttaket reparerades och målades • Kopplade fönsterbågar insattes, med yttre rutor av gulskimrande antikglas • Befintliga golv borttogs, underliggande fyllning urschaktades. På avjämnad schaktbotten göts ett undergolv av betong med armering. • Koret och mittgången belades med golvtegel i cementbruk. Under bänkarna lades åter brädgolv. • De gamla bänkdelar som sedan 1912 varit uppsatta längs väggarna togs ner • Bänkinredningen gjordes sluten med återanvända dörrar och gavlar från bänkinredningen som fanns före 1912 (tillkommen i början av 1600-talet) • Ny läktarbarriär av furu byggdes, med fyllningar av plywood, så att den blev sluten och målades likadant som bänkfasaderna • Valvens och väggarnas kalkmålningar rengjordes. • Det medeltida altarskåpet placerades åter i koret, på en nytillverkad predella. • Nytt altare av halvrent trä byggdes • Ny, tresidig altarring byggdes • Panel som varit uppsatt på korets gavelvägg blev skärm till en korbänk söder om altaret • Kvaderstensportalen mot sakristian frilades från senare påslagen puts och restaurerades • Sakristian avdelades med en tegelmur i två rum, ett för sakristia och ett för förråd och elektrisk central. • Över sakristian slogs ett nytt kryssvälvt innertak och ett nytt trägolv blev lagt på ventilerade bjälklag. • Elektrisk uppvärmning infördes • Kyrkan återinvigdes den 3 maj 1951 Arkitekt Bernhard Schill Konservator: Firma Alfred Nilsson Älvkarleby kraftverk Källor: BF: O I a; I Förslag till restaurering, daterat den 28/3 1947 Arvidsson, s 200 Boström, s 28 VF 1950-05 VLT 1950-06-09
Upphovsman	Alfred Nilsson (Konservator) Bernhard Schill (Arkitekt) Älvkarleby kraftverk (Firma)

År 1950 - 1951 Underhåll - exteriör

Åtgärd

Stor förnyelse: • Fasaderna lagades, avfärgades med tunn kalkfärg, grå på spritputsen och vit på omfattningarna • Korets fönster blev igenmurat • Plåttaket reparerades och målades • Kopplade fönsterbågar insattes, med yttre rutor av gulskimrande antikglas • Befintliga golv borttogs, underliggande fyllning urschaktades. På avjämnad schaktbotten göts ett undergolv av betong med armering. • Koret och mittgången belades med golvtegel i cementbruk. Under bänkarna lades åter brädgolv. • De gamla bänkdelar som sedan 1912 varit uppsatta längs väggarna togs ner • Bänkinredningen gjordes sluten med återanvända dörrar och gavlar från bänkinredningen som fanns före 1912 (tillkommen i början av 1600-talet) • Ny läktarbarriär av furu byggdes, med fyllningar av plywood, så att den blev sluten och målades likadant som bänkfasaderna • Valvens och väggarnas kalkmålningar rengjordes. • Det medeltida altarskåpet placerades åter i koret, på en nytillverkad predella. • Nytt altare av halvrent trä byggdes • Ny, tresidig altarring byggdes • Panel som varit uppsatt på korets gavelvägg blev skärm till en korbänk söder om altaret • Kvaderstensportalen mot sakristian frilades från senare påslagen puts och restaurerades • Sakristian avdelades med en tegelmur i två rum, ett för sakristia och ett för förråd och elektrisk central. • Över sakristian slogs ett nytt kryssvälvt innertak och ett nytt trägolv blev lagt på ventilerade bjälklag. • Elektrisk uppvärmning infördes • Kyrkan återinvigdes den 3 maj 1951 Arkitekt Bernhard Schill Konservator: Firma Alfred Nilsson Älvkarleby kraftverk Källor: BF: O I a; I Förslag till restaurering, daterat den 28/3 1947 Arvidsson, s 200 Boström, s 28 VF 1950-05 VLT 1950-06-09

Upphovsman

Alfred Nilsson (Konservator)

Bernhard Schill (Arkitekt)

Älvkarleby kraftverk (Firma)

År 1978 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Tidigare befintlig yttre puts blästrades av Kyrkans fasader putsades och avfärgades (Gotlandskalk) Yttertaket blev omlagt med kopparplåt (istället för tidigare järnplåt) Entreprenör John Mattsons AB, Plåtspecialisten i Västerås Källlor: VF 1978-09-15, VLT 1978-06-01, 1978-09-09
Upphovsman	John Mattson (Byggmästare)

År 1993 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Bänkrad på kyrkans södra sida borttogs, för att få plats för större ljushållare och bokbord Källa: ATA: Tillstånd 1991-01-12

År 1994 - Okänt Underhåll - fönster
Åtgärd	Fönstren renoverades, varvid de yttre bågarna skrapades rena från brun plastfärg och ommålades med grå linoljefärg istället Valv och väggar rengjordes med bröd Sprickor höggs upp och lagades (kalkbruk) Lagningar retuscherades med pigmenterad kalkfärg Samtliga ytorna laverades med kalkfärg, bruten med guldocker, engelskt rött och grön umbra Bänkinredning, predikstol och läktarbarriär ommålades med linoljefärger, likadant som förut Brädgolv slipades och oljades Tegelgolv lagades i fogarna och oljades På korets södra sida gjordes ett sidoaltare för dop, med återanvändande av läktarbarriär från 1730-talet. Kyrkans elvärme och belysning förnyades Herbert Sandner, Hantverkar´n måleri AB NS - Eltjänst AB, Hallstahammar Källor: HKS: F1: A6 VLM: Dokumentation av Herbert Sandner 1994
Upphovsman	Herbert Sandner, Hantverkar´n måleri AB (Hantverkare - Målare) NS - Eltjänst AB (Hantverkare)

År 1994 - Okänt Underhåll - fönster

Åtgärd

Fönstren renoverades, varvid de yttre bågarna skrapades rena från brun plastfärg och ommålades med grå linoljefärg istället Valv och väggar rengjordes med bröd Sprickor höggs upp och lagades (kalkbruk) Lagningar retuscherades med pigmenterad kalkfärg Samtliga ytorna laverades med kalkfärg, bruten med guldocker, engelskt rött och grön umbra Bänkinredning, predikstol och läktarbarriär ommålades med linoljefärger, likadant som förut Brädgolv slipades och oljades Tegelgolv lagades i fogarna och oljades På korets södra sida gjordes ett sidoaltare för dop, med återanvändande av läktarbarriär från 1730-talet. Kyrkans elvärme och belysning förnyades Herbert Sandner, Hantverkar´n måleri AB NS - Eltjänst AB, Hallstahammar Källor: HKS: F1: A6 VLM: Dokumentation av Herbert Sandner 1994

Upphovsman

Herbert Sandner, Hantverkar´n måleri AB (Hantverkare - Målare)

NS - Eltjänst AB (Hantverkare)

År 2005 - 2006 Underhåll
Åtgärd	Vård- och underhållsplan upprättades för Bergs kyrka. Svensk Klimatstyrning AB
Upphovsman	Svensk Klimatstyrning AB (Firma)

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

HALLSTAHAMMAR BERGS PRÄSTGÅRD 2:1 - husnr 1, BERGS KYRKA