STORUMAN UMNÄS 1:46 - husnr 1, UMNÄS KYRKA
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| UMNÄS KYRKA (akt.), UMNÄS KYRKA (akt.) | |
| 1925 - 1926 1926 - 1926 | |
| Västerbotten | |
| Storuman | |
| Lappland | |
| Stensele | |
| Stensele församling | |
| Luleå stift | |
| Umnäs 147 | |
| Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kapell | |
| Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig | |
| Historik |
|---|
| Inventeringsår 2010 Församlingens ritningar till kapell underkändes av Byggnadsstyrelsen (tidigare Överintendentsämbetet), som istället lät sin egen arkitekt Anders Roland (1879–1926) göra nya ritningar 1924. Kapellet uppfördes av församlingsborna 1925–26, under ledning av byggmästarna August Berglund och Lambert Andersson från Stensele. Från början var byggnaden utformad som ett enkelt kapell, med rektangulärt långhus, utanpå-liggande vapenhus i väster samt mindre sakristia i nordost. Det branta sadeltaket var täckt med brädspån. Stommen av trä var klädd med stående lockpanel med profilerade lock. Långhusets fönster var rektangulära med avfasade hörn ... |
| År 1925 - 1926 Nybyggnad | |
|---|---|
| Kyrkan uppförd efter ritningar av Kungliga byggnadsstyrelsens ark. Anders Roland från oktober 1924. Långhus kyrka, utan torn men med lägre vapenhus i sydväst (ritning från församlingen underkänd av P. O Andersson vid arbetsdirektionen, då den insändes till Byggnadsstyrelsen). Byggmästare August Berglund, Lambert Andersson från Stensele. Takläggning utförd av J. V. Johansson samt en annan umnäsbo. Taket täckt av sågade spån. Predikstolen skulle hämtas från Stensele kyrka. Interiörmålning av konstnären Steen Flemming, Långsjöby. En fristående klockstapel uppfördes (riven). Kyrkan rödmålades utvändigt efter uppförandet. Kyrkan orienterad i sydväst nordostlig riktning. Likboden uppfördes samtidigt. | |
| Anders Roland (Arkitekt) August Berglund (Byggmästare) Lambert Andersson (Byggmästare) Steen Flemming (Konstnär) | |
| År 1926 - 1926 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus och sakristia | |
| Anders Roland (Arkitekt) P Almroth (Byggmästare) | |
| År 1926 - 1926 Nybyggnad - Sakristia | |
|---|---|
| Anders Roland (Arkitekt) P Almroth (Byggmästare) | |
| År 1936 - 1936 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| Anders Roland (Arkitekt) P Almroth (Byggmästare) | |
| År 1936 - 1936 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| *Torn tillbyggt. En skiss insändes från församlingen, vilken omarbetades 1935 av Byggnadsstyrelsens arkitekt med namnet E. L (Einar Lundberg ?). Byggmästare P. Almroth, Storuman. Dessförinnan var klockstapel planerad. Ritning av ark. E. Strömqvist, Lycksele 1933. *Kyrkan och tornet fick ny färgsättning och målades gul. | |
| P Almroth (Byggmästare) | |
| År 1951 - 1951 Teknisk installation - värme | |
|---|---|
| Elvärme i kyrkan med element. Eldragning för belysning. Program utarbetat av Elektrokonsult, Skellefteå. Samma program upprättades för Åskilje kyrka. | |
| År 1954 - 1954 Specifika inventarier - altartavla | |
|---|---|
| Altartavla av Gerda Höglund med motivet ”Kristus” (målad tidigare). Tavlan skulle beskäras. Ramen ritades av ark. Einar Lundberg. Den tidigare altartavlan, likaledes föreställande Kristus av en lokal konstnär, avlägsnades. | |
| Gerda Höglund (Konstnär) | |
| År 1974 - 1974 Nybyggnad - Korparti | |
|---|---|
| Bengt Lidström (Arkitekt) | |
| År 1974 - 1975 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Restaurering. Bengt Lidström VAB, Umeå. *Korutbyggnad. *Målning av det nya koret i överensstämmande kulör med kyrkobyggnaden. *Ny färgsättning på bänkarna. Bänköverliggarnas färg ändrade från chokladbrun till rödbrun i likhet med listprofilfärgen. Bänkinsidornas färg ändrade från nuvarande två färgtoner till en. *Kyrkportarna utbytta med samma typ av romber på utsidan, som de gamla kyrkportarna hade (detta p g a rötskador). Gamla handtag återanvända i de nya portarna. *Dörr till sakristian bytt mot dörr med liknande utseende som kyrkportarna med romber. Den gamla dörren var försedd med brädfodring i vinkel, vilken förvaras i tornutrymmet. *Ommålning utvändigt med vit akrylatfärg. *Spegeldörrarna mellan kyrkorum och vapenhus, breddade 10 cm, nya dörrfoder insatta. Delvis ny färgsättning. Dörrarnas ramverk målade i samma gröna kulör som på bänkarnas gavlar. Den bruna fyllningen målad med samma rödbruna kulör som romberna på bänkarnas gavlar. Runt fyllningen målades en svart list. Speglarna målade i samma gröna färg som pilastrarna. *Ny dörröppning, mellan kyrkorum och sakristia flyttad närmare predikstolen. Dörren till sakristian målad i samma kulörer som spegeldörrarna mellan kyrkorum och vapenhus. *Bänkarna målade i samma gröna färg som tidigare, men ramarnas fyllning, sparkbrädorna och psalmbokbrädorna i brun färg ommålade med rödbrun färg. *Invändig målning i vapenhuset. Socklar, taklister, fönster- och dörrfoder målade alla i samma färg som väggarna. Fönsterkarmarna målades vit, tidigare i gråvit kulör som väggarna. De nya kyrkportarnas insida målade i samma gråvita kulör som väggarna. *Elementen i kyrkorummet marmorerade i samma kulör som väggarna. *Röd heltäckningsmatta i koret borttagen. *Planer på att byta färgsättning i sakristia från grå till samma färg som i kyrkorummet. *Nytt furubord i sakristian. *Listen runt den ovala nummertavlan skulle målas vit. | |
| Bengt Lidström (Arkitekt) | |
