Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

ÖRKELLJUNGA EKET 1:103 - husnr 2, RYA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1608-1.TIF.

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
RYA KYRKA (akt.), RYA KYRKA (akt.)

1872 - 1875

1874 - 1875

Skåne
Örkelljunga
Skåne
Rya
Rya församling
Lunds stift
Stinsens väg 2

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2016

Rya gamla kyrka
Den nuvarande kyrkan har haft en medeltida föregångare som är bevarad som ruin i Rya tre kilometer från den nuvarande kyrkan. Den romanska kyrkan som sannolikt byggdes omkring sekelskiftet 1100/1200-talet bestod av långhus och rakslutet kor av sten samt platt innertak av trä. Eventuellt hade Herrevadskloster inflytande över kyrkbygget. De ägde jordegendomar i Rya socken och dopfuntens utformning brukar hänföras till Herrevadskloster. På 1400-talet slogs valv som försågs med kalkmålningar. Ett vapenhus uppfördes framför sydportalen. I början av 1700-talet påtalar kyrkoherden att det regnade in genom valven. 1715 bygg...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten är av sandsten från omkring sekelskiftet 1100/1200. Foten är fyrsidig liksom cuppan och uppåt vidgande. På cuppan finns reliefer, på en sida Majestas Domini, på övriga sidor två änglar inom rundbågar. Cuppans hörn markeras av kolonner med huvud och en slingrande orm. Dopfunten tillskrivs den så kallade Mörarpsgruppen med fyrkantiga cuppor med likartad utformning.
År 1727 - 1727 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan är ursprungligen från 1727, gjuten av Andreas Wetterholtz men omgöts 1925 av Ohlssons klockgjuteri i Ystad. Klockan pryds av bladornament och inskriptioner.

Andreas Wetterholz (Klockgjutare)

År 1870 - 1875 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstolen är av polykromt trä från 1875 men ombyggd 1928 och 1950. Målningarna är från 1964 av Gert Kaffa. Varje sida på korgen har spetsbågiga speglar med bilder av bibliska gestalter. Pelarfoten är åttkantig. Baldakinen är åttasidig med listverk och ett korskrönt torn överst.
År 1872 - 1875 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Ritningar till den nya kyrkan gjordes antagligen av byggmästaren och muraren J Hallberg. Ritningarna reviderades och godkändes av J F Åbom på riksantikvarieämbetet 1872. Hallberg var byggmästare vid uppförandet av kyrkan som invigdes 1875.

J Hallberg (Byggmästare)

Johan Fredrik Åbom (Arkitekt)

År 1874 - 1875 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, torn.

A J Hallberg (Arkitekt)

År 1874 - 1875 Nybyggnad - Torn
År 1874 - 1875 Nybyggnad - Korparti
År 1875 - 1875 Fast inredning - altarring
Altarringen är av gråmålat trä från 1875. Altarringen gick tidigare fram till väggen men har senare avkortats. Planformen är femsidig. Det öppna räcket är utformat med en arkad av spetsbågar. Knäfall och överliggare är klädda med grått tyg.
År 1928 - 1928 Ändring - ombyggnad
1928 gjordes en renovering efter domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlins handlingar. Teglet hade vittrat och delar av fasaden, torn och västfasad, bekläddes med halvstens Börringetegel. Ytterdörrarna byttes till nya ritade av Wåhlin. Predikstolen flyttades och byggdes om.

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1949 - 1950 Ändring - ombyggnad
1949-50 gjordes en omfattande renovering under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Vittrat tegel byttes. Två sidoingångar murades igen. Absidens övre del byggdes om, de små gavelspetsarna togs bort och en ny taklist murades. Papptaket byttes till galvad plåt. Nytt undergolv av betong göts. Nytt tegelgolv i sidogångarna, kalksten på trappan, brädgolv i bänkarna. Helt ny bänkinredning. Nytt altare och altarskåp tillkom. Ny ytterdörr till sakristian.

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1949 - 1950 Fast inredning - altare
Altaret är ett murat blockaltare av rött handslaget tegel med skiva och sockel av grå kalksten, ritat av Eiler Græbe 1949-50.

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1949 - 1949 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen har ritats av domkyrkoarkitekt Eiler Græbes 1949. Inredningen är sluten, uppbyggd med ramverk och fyllningar och med en profilerad list i ovankant. Speglarna är marmorerade.
År 1950 - 1950 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet av trä är från 1950 av Pär Siegård. Det är utformat som en triptyk med målningar av Jesus i mitten och omgivande lärjungar. På predellan och överstycket finns bibelcitat.

Pär Siegård (Konstnär)

År 1970 - 1971 Ändring - ombyggnad, interiör
1970-71 togs bänkarna bort under orgelläktaren, utrymmet byggdes in och toalett, sakristia och kapprum inreddes med nytt tegelgolv och ny trappa till orgelläktaren tillkom. Skärmväggen vid altaret togs bort. Ritningarna gjordes av arkitekt Torsten Leon-Nilson.

Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 1970 - 1970 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgeln byggdes 1970 av Anders Persson, Viken. Fasaden är indelad i fem fält med synliga metallpipor med ett högre mittparti. Vid sidorna finns två partier med träpipor.
År 1973 - 1973 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan från 1973 är gjuten av Ohlssons klockgjuteri i Ystad. Klockan är dekorerad med inskriptioner och kristusbild.

M & E Ohlsson Klockgjuteri AB (Klockgjuteri)

År 1990 - 1990 Ändring - restaurering, interiör
Interiör renovering gjordes 1990 då interiör och inventarier målades.
År 1993 - 1993 Ändring - restaurering, exteriör
1993 renoverades fasaden, 4000 stenar byttes ut, två strävpelare murades om. Tornets fasader gjordes vattenavvisade genom ett hydrofoberande medel. Fönster, luckor och järndetaljer målades. Ny trappa och handikappram av granit tillkom. Ritningarna gjordes av Forsberg&Wikerstål Arkitektkontor.

Forsberg & Wikerstål arkitektkontor (Arkitektkontor)