Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	ÄNGELHOLMS KYRKA (akt.), ÄNGELHOLMS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1698 - 1707 1707 - 1707
Län	Skåne
Kommun	Ängelholm
Landskap	Skåne
Socken	Ängelholm
Församling	Ängelholms församling
Stift	Lunds stift
Adress	Västra Kyrkogatan 10A
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Centralkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, grekisk Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2016 På den plats där Ängelholms kyrka ligger idag, har det funnits kyrklig aktivitet sedan åtminstone 1516, då stadens första kyrka började uppföras. Förhållandevis litet är känt om dess historia, som fick ett abrupt slut 1565 då staden eldhärjades under Nordiska Sjuårskriget. Från kyrkan lyckades man rädda den s.k. Luntertunklockan, som tidigare överförts från kapellet i Luntertun, och än idag finns bevarad. Den gamla kyrkan blev stående som ruin, och ersatt av ett kapell i korsvirke uppfört precis intill den förfallna byggnaden. I kapellet fanns ett altare och en dopfunt, och efter reformationen även predikstol och bänkar. Den gamla k... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2016

På den plats där Ängelholms kyrka ligger idag, har det funnits kyrklig aktivitet sedan åtminstone 1516, då stadens första kyrka började uppföras. Förhållandevis litet är känt om dess historia, som fick ett abrupt slut 1565 då staden eldhärjades under Nordiska Sjuårskriget. Från kyrkan lyckades man rädda den s.k. Luntertunklockan, som tidigare överförts från kapellet i Luntertun, och än idag finns bevarad. Den gamla kyrkan blev stående som ruin, och ersatt av ett kapell i korsvirke uppfört precis intill den förfallna byggnaden. I kapellet fanns ett altare och en dopfunt, och efter reformationen även predikstol och bänkar. Den gamla k...

Läs mer i eget fönster

År 1470 - 1470 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan (Luntertunklockan) är från 1470. Manteln pryds av lister, textbårder med inskrift i minuskler och ett gjutaremärke i form av en krona inuti en sköld. Klockan tros vara gjuten av ”Mester Lars”, som även stått bakom den i Skummeslövs kyrka.

År 1654 - 1654 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	På orgelläktaren hänger sedan 1948 klockan från 1654, stöpt av Hans Meyer, i en snidad träställning. Klockan är smyckad med rundlister, textbårder och mansansikten.
Upphovsman	Hans Meyer (Klockgjutare)

År 1698 - 1707 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor, korsarmar

År 1698 - 1707 Nybyggnad - Korparti

År 1698 - 1707 Nybyggnad - Korsarm/ar

År 1700 - 1799 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Altartavla, från 1700-talet, med målning av Jesus i Getsemane. Tavlan hänger i koret.

År 1707 - 1707 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Kyrkan stod klar 1707 och användes därefter fram till 1800-talets mitt.

År 1864 - 1864 Rivning - delvis riven
Åtgärd	1864 tog byggmästare Ljungberg fram ett förslag till om-byggnad, som reviderades av kyrkorådsledamot Remmer och därefter skickades in till Överintendentsämbetet. Förslaget innebar bl.a. att västra korsarmen skulle förlängas och ett nytt torn uppföras. Ritningarna godkändes av ämbetets arkitekt J. F. Åbom, sedan han modifierat tornets utseende något. Efter en tid lät prosten Kock meddela, att han trots den planerade utbyggnaden inte trodde platsantalet skulle bli tillräckligt. Utöver de föreslagna åtgärderna ville han därför bredda korsarmarna och därigenom skapa en centralkyrka. Sedan byggmästare Haf gjort upp ritningar antog kyrkstämman Kocks förslag, vilket medförde att ungefär hälften av 1700-talskyrkan revs.
Upphovsman	Anders Håkansson Haf (Byggmästare)

År 1864 - 1864 Rivning - delvis riven

Åtgärd

1864 tog byggmästare Ljungberg fram ett förslag till om-byggnad, som reviderades av kyrkorådsledamot Remmer och därefter skickades in till Överintendentsämbetet. Förslaget innebar bl.a. att västra korsarmen skulle förlängas och ett nytt torn uppföras. Ritningarna godkändes av ämbetets arkitekt J. F. Åbom, sedan han modifierat tornets utseende något. Efter en tid lät prosten Kock meddela, att han trots den planerade utbyggnaden inte trodde platsantalet skulle bli tillräckligt. Utöver de föreslagna åtgärderna ville han därför bredda korsarmarna och därigenom skapa en centralkyrka. Sedan byggmästare Haf gjort upp ritningar antog kyrkstämman Kocks förslag, vilket medförde att ungefär hälften av 1700-talskyrkan revs.

Upphovsman

Anders Håkansson Haf (Byggmästare)

År 1864 - 1868 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Kyrkans avfärgades i gult med listverk och fönsteromfattningar i rött, och taken täcktes med skiffer resp. järnplåt. valvslogs, fick en orgelläktare i väster och ny inredning.

År 1866 - 1866 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Åtgärd	Predikstolen av bemålat trä är byggd 1866 efter murmästare J. Hallbergs ritningar. Den åttkantiga korgen, som bärs av en avfasad pelare, har fem synliga sidor. Dessa pryds av rundbågiga, röda fält, åtskilda av pilastrar, sedan 1947 prydda med snidade, polykroma skulpturer av Jesus och evangelisterna. Korgen nås genom en tät, rak trappa med en tät barriär med arkadmotiv. Ovan predikstolen hänger en åttkantig baldakin, krönt av en ängel från 1947 och på undersidan smyckad med en hängande duva.
Upphovsman	J Hallberg (Hantverkare - Murare - Murarmästare)

År 1866 - 1866 Fast inredning - predikstol, ljudtak

Åtgärd

Predikstolen av bemålat trä är byggd 1866 efter murmästare J. Hallbergs ritningar. Den åttkantiga korgen, som bärs av en avfasad pelare, har fem synliga sidor. Dessa pryds av rundbågiga, röda fält, åtskilda av pilastrar, sedan 1947 prydda med snidade, polykroma skulpturer av Jesus och evangelisterna. Korgen nås genom en tät, rak trappa med en tät barriär med arkadmotiv. Ovan predikstolen hänger en åttkantig baldakin, krönt av en ängel från 1947 och på undersidan smyckad med en hängande duva.

Upphovsman

J Hallberg (Hantverkare - Murare - Murarmästare)

År 1867 - 1868 Nybyggnad - Torn

År 1867 - 1868 Nybyggnad - Korsarm/ar

År 1901 - 1901 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Läktaren utvidgades 1901.

År 1917 - 1917 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	1917 ersattes tornets järnplåt med skiffer lika övriga tak.

År 1925 - 1925 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	I tornet hänger även Mellanklockan (Callmanderklockan), gjuten 1925 av M & E Ohlsson i Ystad.
Upphovsman	M & E Ohlssons Klockgjuteri och Armaturfabrik (Klockgjuteri)

År 1931 - 1932 Nybyggnad - Sakristia

År 1931 - 1932 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1931- 32 gjordes en stor renovering av kyrkan. Korskranket bakom altaret revs och en sakristia fogades till östra korsarmen efter arkitekt Nils Blancks ritningar. Samtidigt gjordes korets avslutning om och fick ett rundfönster i stället för den stora rundbågiga fönsteröppning, som funnits sedan 1700-talet. Nya dörrar satts in, golvet belades med kalksten och nya bänkar ställdes in.
Upphovsman	Nils A Blanck (Arkitekt)

År 1931 - 1932 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen är från Nils Blancks renovering 1931-32 och fick dagens färgsättning vid Wikerstål arkitekters renovering 2000. Bänkarna är slutna med gråa gavlar med pilastermotiv och dörrar och fronter av ramverk med rödmarmorerade speglar.
Upphovsman	Nils A Blanck (Arkitekt)

År 1932 - 1939 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret är gjort 1932 av kalksten och ritat av Nils Blanck.
Upphovsman	Nils A Blanck (Arkitekt)

År 1938 - 1938 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Innanfönstren sattes in 1938.

År 1941 - 1941 Ändring - restaurering
Åtgärd	1941 anlitades arkitekt K.M. Westerberg för en interiör renovering. Frågan om en ståndsmässig altarprydnad var ännu aktuell, och kyrkorådet uppdrog efter en tävling Torsten Nordberg att rita ett altarskåp och några glasmålningar i fönstren. Samtidigt sattes dagens dopfunt in.
Upphovsman	K. M. Westerberg (Arkitekt)

År 1941 - 1941 Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Altarskåpet, tillverkat 1941, är en triptyk med predella, fast mittparti och två flyglar. Målningarna, gjorda av Torsten Nordberg, föreställer scener ur Kristi Liv innanför förgyllda ramar, med centralt en framställning av Jesus på korset. På flyglarnas baksidor finns intarsia i 31 träslag, som framställer Kristus som förkunnare för alla folk, utförda av dekopören Manne Manning.
Upphovsman	Torsten Nordberg (Konstnär - Dekormålare)

År 1941 - 1941 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten i kalksten är huggen 1941 av Anders Jönsson och ritad av K.M. Westerberg. Den har en cirkulär bas, ett runt, profilerat skaft och en rak, cirkulär cuppa prydd med reliefframställningar, som påminner om dopets gåva, ansvar och förpliktelser.
Upphovsman	Anders Jönsson (Konstnär) K. M. Westerberg (Arkitekt)

År 1941 - 1941 Specifika inventarier - dopfunt

Åtgärd

Dopfunten i kalksten är huggen 1941 av Anders Jönsson och ritad av K.M. Westerberg. Den har en cirkulär bas, ett runt, profilerat skaft och en rak, cirkulär cuppa prydd med reliefframställningar, som påminner om dopets gåva, ansvar och förpliktelser.

Upphovsman

Anders Jönsson (Konstnär)

K. M. Westerberg (Arkitekt)

År 1948 - 1948 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	1948 fick läktaren en ny barriär med dekormålningar av Hugo Gehlin.
Upphovsman	Hugo Gehlin (Konstnär - Dekormålare)

År 1948 - 1948 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	I tornet hänger även Storklockan (Botulfsklockan), gjuten 1948 av M& E Ohlsson i Ystad.
Upphovsman	M & E Ohlssons Klockgjuteri och Armaturfabrik (Klockgjuteri)

År 1986 - 1986 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	1986 gjordes ännu en tillbyggnad mot norr, nu efter arkitekt Sten Samuelssons ritningar, med ett litet samlingsrum, pentry, förråd och toalett.
Upphovsman	Sten Samuelsson (Arkitekt)

År 2000 - 2000 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	2000 renoverades kyrkan efter Wikerstål Arkitekters anvisningar. Läktaren byggdes om till ursprungligt utseende och fick en ny trappa från långhuset. Tillgängligheten till koret förbättrades med en ramp, väggar och valv kalkades och valven isolerades. Bänk-inredningen fick nuvarande kulörer, och flyttbara knäfall och altarbord sattes in.
Upphovsman	Wikerstål arkitekter AB (Arkitektkontor)

År 2000 - 2000 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen från 2000, ritad av Wikerstål arkitekter, består av raka, delbara partier byggda i ek. Knäfallet är klätt med svart skinn.
Upphovsman	Wikerstål arkitekter AB (Arkitektkontor)

År 2000 - 2000 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgeln är byggd år 2000 av Carsten Lund, Birkerød, med två manualer, pedal och cymbelstjärna. Orgelfasaden från samma år är femdelad och uppbyggd av rektangulära, öppna pipfält med ekramar med förgyllda detaljer. Överkanten efterliknar en trappstegsgavel.

År 2001 - 2001 Underhåll - exteriör
Åtgärd	2001 gjordes en yttre renovering ledd av Lokal XXX Arkitekter. Fasaderna putslagades och måldeas liksom snickerier och fönster, och strävpelarna fick nya avtäckningar.

ÄNGELHOLM ÄNGELHOLM 3:115 - husnr 1, ÄNGELHOLMS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning