Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

ÄNGELHOLM TÅSSJÖ KYRKA 1:1 - husnr 1, TÅSSJÖ KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1610-2.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
TÅSSJÖ KYRKA (akt.), TÅSSJÖ KYRKA (akt.)

1100 - 1349

1100 - 1349

Skåne
Ängelholm
Skåne
Tåssjö
Munka Ljungby församling
Lunds stift
Rössjöholms allé 6

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2016

Tåssjö kyrka byggdes ursprungligen som en romansk kyrka med långhus, smalare och lägre kor samt absid. Under senmedeltiden byggdes ett vapenhus framför denna ingång. Långhuset har senare förlängts västerut och fått takryttare, när detta skedde är inte klarlagt, eventuellt är den senmedeltida. Nationalencyklopedin anger förlängningen till 1741, men redan 1715 finns en ägokarta för Rössjöholm där kyrkan avbildas med något tornliknande. Gränsen för långhusets förlängning är urskiljbar både interiört och exteriört.
1728 försågs kyrkan med ny predikstol och ny altaruppsats.

1855 revs vapenhuset framför söderportalen som ersattes av...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad
Långhus
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Tåssjö kyrka byggdes ursprungligen som en romansk kyrka med långhus, smalare och lägre kor samt absid.
År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten av sandsten är från 1200-talet. Cuppan är cylindrisk, utan ornering och nedåt avsmalnande. Mellan cuppa och fot finns en vulst. Foten är kvadratisk med uppåt avsmalnande, bågformade sidor utan ornering.
År 1350 - 1550 Nybyggnad - Vapenhus
Under senmedeltiden byggdes ett vapenhus framför denna ingång.
År 1728 - 1728 Fast inredning - predikstol
Predikstolen av bemålat trä är troligen gjord 1728 av Johan Jerling. Bemålningen och förgyllning är från 1955. Korgens sidor delas av hörnpilastrar med joniska kapitäl. Mellan pilastrarna finns fält med snidade bladverk. Korgen har karnisformat underrede och står på ett åttasidigt fundament.

johan jerling (Konstnär)

År 1741 - 1741 Ändring - tillbyggnad
Långhuset har senare förlängts västerut och fått takryttare, när detta skedde är inte klarlagt, eventuellt är den senmedeltida. Nationalencyklopedin anger förlängningen till 1741, men redan 1715 finns en ägokarta för Rössjöholm där kyrkan avbildas med något tornliknande.
År 1772 - 1772 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockorna av malm hänger i klockstolen i takryttaren. Lillklockan är gjuten 1772. Båda klockorna pryds av inskriptioner och band med vegetativ dekor.
År 1842 - 1842 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen består av en tavla omgiven av ett ramverk med voluter och kröns av ett förgyllt listverk och ornament med kalk, bibel och psalmblad. Omfattningen är från 1866 och fick ny färgsättning 1955. Altartavlan, av okänd konstnär, med motivet Kristi nedtagning från korset har förgylld ram. På baksidan finns en inskription som omtalar att tavlan skänktes 1842 av dåvarande ägaren till Rössjöholms gods.
År 1855 - 1855 Nybyggnad - Korparti
År 1855 - 1855 Nybyggnad - Korsarm/ar
År 1855 - 1855 Ändring - ombyggnad
1855 revs vapenhuset framför söderportalen som ersattes av ett fönster. Ett nytt vapenhus avskildes i långhuset.
År 1865 - 1866 Rivning - delvis riven
1865-66 revs kyrkans medeltida kor och absid.
År 1865 - 1866 Nybyggnad - Korsarm/ar
kyrkan förlängdes åt öster med korsarmar och kor. Ritningarna var signerade av A.R. Pettersson vid Överintendentämbetet.

A R Pettersson (Arkitekt)

År 1890 - 1899 Underhåll - takomläggning
Under 1890-talet lades tjärpapp på taket över kyrkan.
År 1923 - 1923 Ändring - ombyggnad
1923 genomfördes en ombyggnad, efter handlingar av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin, som innebar bland annat ny orgelläktare och ny orgelfasad, ny vägg med dubbeldörr mellan vapenhus och långhus.

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1923 - 1923 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgelfasaden är från 1923 ritad av Theodor Wåhlin. Fasaden är klassicerande, målad i vitt med snidade, förgyllda och rödmålade ornament. Tre pipfält kröns av en gesims som i mitten kröns av en snidad och förgylld komposition med musikinstrument. Spelbordet är modernt, av ek och vänt mot långhuset.

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1928 - 1928 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockorna av malm hänger i klockstolen i takryttaren. Storklockan är gjuten 1928. Klockorna pryds av inskriptioner och band med vegetativ dekor.
År 1935 - 1935 Ändring - ombyggnad, yttertak
1935 byttes takmaterialet på långhus och korsarmar till röda tegelpannor, takstolarna förstärktes med järnstag.
År 1955 - 1955 Ändring - restaurering
1955 gjordes en stor restaurering under ledning av arkitekt Allan Nilsson. Ny bänkinredning i långhus och korsarmar. Mittgångarna breddades, bänkarna i korsmitten och under orgelläktaren togs bort. Nya golv i hela kyrkan, tegel och brädgolv. Långhus, vapenhus och korsarmar fick nya fönster. Korsarmarnas lunettfönster behölls men glasen byttes. I koret murades mittfönstret igen och de två övriga försågs med innerbågar av ek med färgat glas. Dörren i sakristian byttes ut. Sakristian avdelades genom en ny skärmvägg av järnsmide klädd med linne bakom altaret. Predikstolen, bänkarna och 1800-tals altaruppsatsen målades om efter färgförslag av Pär Siegård.

Allan Nilsson (Arkitekt)

Pär Siegård (Konstnär)

År 1955 - 1955 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen i polykromt bemålat trä tillkom 1955 vid Allan Nilssons restaurering. Bänkarna är slutna. Ryggar och dörrar är i ramverk. Gavlar och framskärmar är av brädor med utanpåliggande marmorerade fyllningar. En profilerad överliggare binder ihop delarna. Mot ytterväggen finns en panel i ramverk. Färgerna har sin inspiration från altartavlans omfattning som hänger på långhusväggen.

Allan Nilsson (Arkitekt)

År 1961 - 1961 Ändring - ombyggnad, interiör
1961 ändrades sakristian efter förslag av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Nytt stort ekkors i den igenmurade nischen, kalkstensaltare, ekraster framför radiator och nytt klädskåp av ek.

Eiler Græbe (Arkitekt)

År 1975 - 1975 Fast inredning - orgel
Orgeln är byggd 1975 av A. Mårtenssons Orgelfabrik i Lund.

Mårtenssons orgelfabrik AB (Orgelbyggeri)

År 2002 - 2002 Ändring - ombyggnad, interiör
2002 gjordes en inre restaurering under ledning av Hans Ponnert. Den innebar bland annat nytt värmesystem. Värmecentral installerades i vapenhuset där spegeldörrarna ersattes av en panelklädd vikvägg. Kulvertar byggdes under tegelgolvet. Nya anläggningar för ljus, brand och inbrottslarm. Nytt golv av tegelplattor, efter en äldre förlaga, i vapenhuset. Nytt brädgolv i sakristia och vid altarring. Bänksitsar togs bort men gavlarna behölls längst bak i norra korsarmen. Tunnvalven målades med oljefärg respektive kalkfärg.

Hans Ponnert (Arkitekt)

År 2008 - 2008 Underhåll - exteriör
2008 genomfördes en yttre renovering efter handlingar av Mikael Forsberg, It ark. Den innebar delvis omputsning av fasaderna, kyrkan kalkavfärgade, sockeln målades med silikatfärg. Fönstren målades med linoljefärg, dörrarna oljades, takryttaren målades med alkydoljefärg. Ny takavvattning av zink.

Mikael Forsberg (Arkitekt)

År Okänt Fast inredning - altarring
Altarringen är från okänt år, men eventuellt från 1866. Den har en rektangulär planform med rundade hörn. Bruna svarvade träbalustrar mellan knäfall och överliggare klädda med sammet, marmorerad sockel.