ÅSTORP BROBY 18:1 - husnr 1, VÄSTRA BROBY KYRKA
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| VÄSTRA BROBY KYRKA (akt.), VÄSTRA BROBY KYRKA (akt.) | |
| 1880 - 1882 1881 - 1882 | |
| Skåne | |
| Åstorp | |
| Skåne | |
| Västra Broby | |
| Björnekulla-Västra Broby församling | |
| Lunds stift | |
| Broby bäckaväg 18 | |
| Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, latinsk Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, latinsk | |
| Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka | |
| Historik |
|---|
| Inventeringsår 2016 Västra Broby har sannolikt haft kyrka sedan medeltiden. Den uppfördes kanske under inflytande av cisterciensermunkarna vid Herrevadskloster, som anses ha haft en viktig roll som kyrkobyggare då det kyrkliga livet började organiseras i socknar under 1100- och 1200-talen. Läget intill Kölebäcken med närhet till skogiga ängsmarker lär ha varit avgörande för kyrkans lokalisering; runt 15% av Skånes kyrkor ligger vid åar och/ eller i dalgångar, och en betydande andel av dessa i landskapets nordvästra del. Det finns inga byggnadsrester kvar av den medeltida kyrkan, vad som hittills är känt inte ens som återvunnen sten i det nuvarande murv... |
| År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten av sandsten dateras till 1100-1200-talet, och är sannolikt samtida med den föregående medeltidskyrkan. Den cirkulära, svagt kupolformade foten står på en slags grundplatta, från vilken reser sig en rundbågsarkad med kraftiga pelare. Cuppan är närmst cylinderformad med hålkälad botten, och pryds av ornament i hög relief. Längst ned finns en bladranka, och ovanför dessa bilder av torn och bevingade änglar utrustade med nycklar och bokband. Det har föreslagits, med utgångspunkt i kyrkans läge och cuppans bilder, att Mörarpsmästarens verkstad kan stå bakom dopfunten. | |
| År 1718 - 1718 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Lillklockan är omgjuten 1718 av Lars Wetterholtz i Malmö, och har hängt i den medeltida kyrkan. Manteln pryds av en inskription och Karl XII:s namnchiffer. | |
| År 1847 - 1847 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Storklockan är gjuten 1847 av F. Siepel och J.G. Liljendahl. Den är smyckad med bl.a. en psalmvers. | |
| År 1880 - 1882 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Kyrkan anlitar den lokale byggmästaren J. Hallberg för att ta fram ritningar till en total ombyggnad av kyrkan. I någon källa nämns dock lundaarkitekten L Wold som upphovsman. Ritningarna fastställs av Kungliga Majestätet och byggandet inleds 1880. Murarna till det korsformade kyrkorummet byggs av sten, som stagas av strävpelare i tegel, och taket täcks av plåt. Scholanders torn skonas och anpassas till övriga kyrkan med ett listverk av rundbågsfriser och lisener. Ljudöppningarna i klockvåningen byggs om med spetsbågig profil. Två runda fönster sätts in i tornets första våning. | |
| J Hallberg (Byggmästare) | |
| År 1881 - 1882 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor, absid, korsarmar, torn. | |
| A J Hallberg (Arkitekt) | |
| År 1881 - 1882 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| A J Hallberg (Arkitekt) | |
| År 1881 - 1882 Nybyggnad - Korparti | |
|---|---|
| A J Hallberg (Arkitekt) | |
| År 1881 - 1882 Nybyggnad - Korsarm/ar | |
|---|---|
| A J Hallberg (Arkitekt) | |
| År 1882 - 1882 Invigning | |
|---|---|
| Den nya kyrkan invigs 1882. | |
| År 1882 - 1882 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Predikstolen tillkom 1882 i samband med Hallbergs omdaning av kyrkan och har kvar sin utformning sedan dess. Den har en gotisk stil med tät korg och trappbarriär, uppbyggda som ramverk med spetsbågiga speglar. Korgen står på en träpelare och avslutas uppåt av ett profilerat listverk. Predikstolen är målad i gråvitt med förgyllda listverk. | |
| J Hallberg (Byggmästare) | |
| År 1887 - 1887 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Orgelfasaden är från allra senast 1887 och ombyggd 1921 av Theodor Wåhlin. Den är arkitektoniskt uppbyggd med ett centralt, stort rundbågeformat pipfält flankerat av varsitt smalare pipfält. Mellan dessa finns kannelerade pilastrar. Uppsatsen avslutas av ett entablement, krönt med strålglans och prydd av bl.a. tandsnitt på kornischen. | |
| År 1897 - 1899 Underhåll - takomläggning | |
|---|---|
| Reparationer görs 1897 och 1899, framför allt av plåttaket som omgående ställer till problem. | |
| År 1906 - 1906 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Den första stora renoveringen görs 1906, då taket ånyo ses över och ett nytt golv läggs in. Det är oklart från vilket år det nuvarande golvet i kyrkorummet är. | |
| År 1918 - 1918 Specifika inventarier - altartavla | |
|---|---|
| Altartavlan ”Kristus uppenbarar sig för Maria Magdalena”, målad 1918 av Almar Bech (1876-1950). | |
| År 1920 - 1921 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| 1920-21 görs en ny stor restaurering, denna gång under ledning av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. Sakristian avskiljs från koret med en murad vägg och ytorna i korsarmarna avskiljs från kyrkorummet. Ena trappan till orgelläktaren tas bort och ersätts av ett panelklätt förråd. Ett pannrum grävs ut under norra korsarmen för en lågtrycks-värmeanläggning. Även flera inventarier förnyas; bänkarna och altarringen byts ut, altaruppsatsen byggs om och läktarbarriärerna förenklas genom att speglarnas gotiska näsor tas bort. All inredning målas i en pärlgrå färgton med detaljer i svart och guld. | |
| Theodor Wåhlin (Arkitekt) | |
| År 1921 - 1921 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altaret av blocktyp är murat av tegel med en krönskiva av kalksten. Det är tillverkat 1921 i samband med Theodor Wåhlins renovering. | |
| Theodor Wåhlin (Arkitekt) | |
| År 1921 - 1921 Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
| Altaruppsatsen, ritad 1921 av Theodor Wåhlin, är uppbyggd som en antik portal, målad i vitt med förgylld dekor, bl.a. tandsnitt. Portalinramningen har ett tympanon buret av kannelerade pilastrar med doriska kapitäl. | |
| Theodor Wåhlin (Arkitekt) | |
| År 1921 - 1921 Fast inredning - altarring | |
|---|---|
| Altarringen, formgiven 1921 av Theodor Wåhlin, är femsidig med knäfall klätt i ett rött tyg. Den öppna barriären, målad i grått med förgyllda detaljer, är utformad med svarvade balustrar som bär en profilerad, oklädd överliggare. | |
| Theodor Wåhlin (Arkitekt) | |
| År 1921 - 1921 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkinredningen är ritad 1921 av Theodor Wåhlin och indelad i två öppna kvarter. Gavlarna är raka, uppbyggda av ramverk och indelade med två på varandra stående speglar, avslutade av en enkel överliggare. Samma formspråk återkommer i bänkarnas skärmar mot koret. På sitsarna, gjorda av bräder, ligger lösa dynor klädda med rött tyg. Bänkarna är målade i grått med rödmålade kanter kring speglarna. | |
| Theodor Wåhlin (Arkitekt) | |
| År 1953 - 1953 Ändring - ombyggnad, fönster | |
|---|---|
| 1953 monteras innerfönster av järn med blyinfattade, färgade antikglas. | |
| År 1959 - 1959 Underhåll - målningsarbete, interiör | |
|---|---|
| 1959 ommålas hela interiören; samtliga snickerier stryks med lackfärg, förgyllningar görs om och tak och väggar påbättras med kalkfärg. | |
| År 1960 - 1960 Underhåll - målningsarbete, exteriör | |
|---|---|
| 1960 målas kyrkan utvändigt. | |
| År 1967 - 1967 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Orgeln är byggd 1967 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund. | |
| Mårtenssons orgelfabrik AB (Orgelbyggeri) | |
| År 1990 - 1990 Ändring - restaurering, exteriör | |
|---|---|
| 1990 görs en fasadrestaurering under ledning av Ponnert arkitekter. Taket renoveras och fasaderna målas med kc-färg. | |
| Hans Ponnert (Arkitektkontor) | |
| År 1996 - 1996 Ändring - restaurering, interiör | |
|---|---|
| 1996 fortsätter man interiört. Kyrkorummets golv utanför bänkkvarteren läggs om med kalksten, väggarna vitmålas med syntetisk färg, flertalet dörrar målas gröna och snickerierna i gråa toner med röda accenter. Dagens färgsättning av kyrkorummet är till stor del ett resultat av denna renovering. | |
| År 2005 - 2006 Underhåll - takomläggning | |
|---|---|
| 2005- 06 läggs yttertaken om i sin helhet med zinkplåt. | |
| År 2014 - 2014 Ändring - restaurering, exteriör | |
|---|---|
| 2014 renoveras kyrkan utvändigt enligt en arbetsbeskrivning upprättad av Danewids Ingenjörsbyrå AB. De putsade fasaderna, som någon gång efter 1990 bättringsmålats med silikat, putslagas, rengörs och ommålas i sin helhet med keim silikatfärg. Sockeln avfärgas i en mörkgrå, kimröksliknande färg, fönstren, portarna och solbänkarna i brunt efter att man tagit fram färgstegar som visat på olika äldre bruna nyanser. Sträv-pelarnas plåtavtäckningar målas i zinkgrått och tornluckorna byts ut mot nya lika befintliga. | |
