Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	VEDBY KYRKA (akt.), VEDBY KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1863 - 1967 1865 - 1867
Län	Skåne
Kommun	Klippan
Landskap	Skåne
Socken	Vedby
Församling	Klippans församling
Stift	Lunds stift
Ungefärlig adress	Vedby 7464
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2016 Sedan sockenorganisationen etablerats under 1100-talet, fick Vedby sin första kyrka i slutet av seklet eller i början av 1200-talet. Den idag helt nedbrutna gråstenskyrkan hade en typiskt romansk grundplan med långhus, lägre och smalare kor och absid. Kanske uppfördes kyrkan under inflytande av munkarna vid Herrevadskloster, som lär ha stått bakom många kyrkobyggen i närområdet. Under senmedeltiden tillkom ett vapenhus, som senare kom att rivas, och 1718 en fristående klockstapel. 1835 inreddes en sakristia, antingen som en separat volym eller inom den dåvarande kyrkans murar. Liksom i många andra socknar, blev den medeltida ky... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2016

Sedan sockenorganisationen etablerats under 1100-talet, fick Vedby sin första kyrka i slutet av seklet eller i början av 1200-talet. Den idag helt nedbrutna gråstenskyrkan hade en typiskt romansk grundplan med långhus, lägre och smalare kor och absid. Kanske uppfördes kyrkan under inflytande av munkarna vid Herrevadskloster, som lär ha stått bakom många kyrkobyggen i närområdet. Under senmedeltiden tillkom ett vapenhus, som senare kom att rivas, och 1718 en fristående klockstapel. 1835 inreddes en sakristia, antingen som en separat volym eller inom den dåvarande kyrkans murar.

Liksom i många andra socknar, blev den medeltida ky...

Läs mer i eget fönster

År 1600 - 1699 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen från 1600-talet i polykromt trä står på dopaltaret. Upphovsmannen är okänd. Uppsatsen är arkitektoniskt uppbyggd med nederst en predella, som bär en gavel av parställda kolonner och ett profilerat entablement. På kornischen står en ädikula med bruten fronton. Både ädikulan och huvudgaveln omges av sirliga beslagsvingar. Färgsättningen går i guld, blått, grönt och brunrött. Centralmotivet föreställer Kristus med törnekrona, den mindre målningen i ädikulan Kristus med korsfanan.

År 1600 - 1699 Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Altaruppsatsen från 1600-talet i polykromt trä står på dopaltaret. Upphovsmannen är okänd. Uppsatsen är arkitektoniskt uppbyggd med nederst en predella, som bär en gavel av parställda kolonner och ett profilerat entablement. På kornischen står en ädikula med bruten fronton. Både ädikulan och huvudgaveln omges av sirliga beslagsvingar. Färgsättningen går i guld, blått, grönt och brunrött. Centralmotivet föreställer Kristus med törnekrona, den mindre målningen i ädikulan Kristus med korsfanan.

År 1600 - 1699 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Åtgärd	Predikstolen från 1600-talet är utförd i ek med originalmålningen framtagen. Färgerna går i blått, grönt, rött och guld. Predikstolen vilar på en avfasad fot som via en karnisformad underdel övergår i den sexsidiga korgen. Dess fält avdelas av joniska kolonner, som uppbär ett profilerat listverk med bl.a. en textinskription. I fälten finns målningar av Kristus och evangelisterna inom rundbågiga portiker prydda med bladslingor. Till korgen går en trappa med ett gråmarmorerat räcke i ramverkskonstruktion, vars rundbågiga, rödgråa fyllningar tar efter något av korgens utseende. Ovan korgen hänger en åttkantig baldakin med karnisformad överdel. Predikstolens proveniens är inte utredd.

År 1600 - 1699 Fast inredning - predikstol, ljudtak

Åtgärd

Predikstolen från 1600-talet är utförd i ek med originalmålningen framtagen. Färgerna går i blått, grönt, rött och guld. Predikstolen vilar på en avfasad fot som via en karnisformad underdel övergår i den sexsidiga korgen. Dess fält avdelas av joniska kolonner, som uppbär ett profilerat listverk med bl.a. en textinskription. I fälten finns målningar av Kristus och evangelisterna inom rundbågiga portiker prydda med bladslingor. Till korgen går en trappa med ett gråmarmorerat räcke i ramverkskonstruktion, vars rundbågiga, rödgråa fyllningar tar efter något av korgens utseende. Ovan korgen hänger en åttkantig baldakin med karnisformad överdel. Predikstolens proveniens är inte utredd.

År 1718 - 1718 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan i malm är från 1718, tillverkad av Lars Wetterholtz och dekorerad med en inskription till Majestät Karl XIII och Vedby församling.

År 1863 - 1967 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Arbetet inleddes 1863 under ledning av murarmästaren J Andersson, som enligt entreprenadkontraktet fick i stort sett alla inventarier i den gamla kyrkan, och utfördes med god hjälp av allmänhetens körslor och dagsverken. Den nya kyrkan byggdes av gråsten med tegelomfattningar och fick skiffertak, gjutjärnsfönster och tegelgolv. Stilmässigt anslöt kyrkan till Skånes medeltida kyrkor, med förhållandevis lågt torn, spetsbågiga fönster och trappgavlar, stildrag som åter blivit populära genom domkyrkoarkitekten C G Brunius omfattande verksamhet på 1840- och 50-talen. Under bygget uppdagade besiktningsmannen Helgo Zettervall, en av 1800-talets allra främsta restaurerings-arkitekter, flera olika tekniska brister. Sedan dessa avhjälpts invigdes kyrkan år 1867.
Upphovsman	A J Hallberg (Byggmästare) Helgo Zettervall (Arkitekt) Johan Fredrik Åbom (Arkitekt)

År 1863 - 1967 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Arbetet inleddes 1863 under ledning av murarmästaren J Andersson, som enligt entreprenadkontraktet fick i stort sett alla inventarier i den gamla kyrkan, och utfördes med god hjälp av allmänhetens körslor och dagsverken. Den nya kyrkan byggdes av gråsten med tegelomfattningar och fick skiffertak, gjutjärnsfönster och tegelgolv. Stilmässigt anslöt kyrkan till Skånes medeltida kyrkor, med förhållandevis lågt torn, spetsbågiga fönster och trappgavlar, stildrag som åter blivit populära genom domkyrkoarkitekten C G Brunius omfattande verksamhet på 1840- och 50-talen. Under bygget uppdagade besiktningsmannen Helgo Zettervall, en av 1800-talets allra främsta restaurerings-arkitekter, flera olika tekniska brister. Sedan dessa avhjälpts invigdes kyrkan år 1867.

Upphovsman

A J Hallberg (Byggmästare)

Helgo Zettervall (Arkitekt)

Johan Fredrik Åbom (Arkitekt)

År 1865 - 1867 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor, torn.
Upphovsman	A J Hallberg (Arkitekt)

År 1865 - 1867 Nybyggnad - Torn
Upphovsman	A J Hallberg (Arkitekt)

År 1865 - 1867 Nybyggnad - Korparti
Upphovsman	A J Hallberg (Arkitekt)

År 1867 - 1867 Fast inredning - altare
Åtgärd	Huvudaltaret från 1867 är byggd som en sammetsklädd träkonstruktion.

År 1867 - 1867 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten av sandsten anses vara samtida med den medeltida kyrkan. Funtens fot är formad som en attisk bas med palmetter i hörnen. Cuppan är formad som en skål med en fris av rundbågar längs övre kanten. Upphovsmannen till funten är okänd.

År 1867 - 1867 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen från 1867 är sluten och byggd av ramverk. Kvarterens utsidor är målade i rödbrunt med gröna speglar och överliggare, insidan i ljusgrått. I bänkarna ligger lösa dynor. Bänkarna fick sin nuvarande färgsättning 1947.

År 1925 - 1925 Ändring - restaurering, exteriör
Åtgärd	1925 renoverades yttermurarna genom att vittrat tegel ersattes med nytt. Lös puts revs ned och ersattes av en hårdare cementputs som kalkavfärgades.

År 1928 - 1928 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgeln, byggd 1928 av A Magnussons orgelbyggeri i Göteborg, har 17 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgelfasaden är gjord av ådringsmålat trä med förgyllda detaljer. I dess mitt finns en vimperg med en trekantsgavel avskild av piptorn med fialer. På ömse sidor om dessa finns rakt avslutade pipfält och fialer. Ramverket är prytt med gotiska detaljer såsom trifoliebågar, fyrpass, krabbor och korsblommor.

År 1928 - 1928 Fast inredning - orgel, orgelfasad

Åtgärd

Orgeln, byggd 1928 av A Magnussons orgelbyggeri i Göteborg, har 17 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgelfasaden är gjord av ådringsmålat trä med förgyllda detaljer. I dess mitt finns en vimperg med en trekantsgavel avskild av piptorn med fialer. På ömse sidor om dessa finns rakt avslutade pipfält och fialer. Ramverket är prytt med gotiska detaljer såsom trifoliebågar, fyrpass, krabbor och korsblommor.

År 1944 - 1944 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Åtgärd	Nya målningsarbeten på murar, smide och utvändigt trä gjordes 1944.

År 1947 - 1947 Underhåll - målningsarbete, interiör
Åtgärd	invändig målning 1947.

År 1955 - 1955 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Åtgärd	Nya målningsarbeten på murar, smide och utvändigt trä gjordes 1955.

År 1965 - 1965 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan från 1965 är gjuten i malm av E A Olsons klockgjuteri i Ystad. Den pryds med texter med namnen på givarna av klockan, och biskopen och kyrkoherdarna vid tiden.

År 1967 - 1967 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	Inför jubileet 1967 gjordes en större, mestadels invändig restaurering under Torsten Leon Nilssons ledning. Kyrkorummet fick mycket av dagens utseende genom att den nygotiska altaruppsatsen, som sedan 1947 stått längs korets norrvägg, åter placerades på högaltaret. Altaruppsatsen från 1600-talet ställdes på ett nymurat sidoaltare. Valv och väggar kalkavfärgades och de dekorativa väggbårderna övermålades. Utvändigt gjordes bl.a. avtäckningar på trapptinnarna och tornets blinderingar.
Upphovsman	Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 1967 - 1967 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

Inför jubileet 1967 gjordes en större, mestadels invändig restaurering under Torsten Leon Nilssons ledning. Kyrkorummet fick mycket av dagens utseende genom att den nygotiska altaruppsatsen, som sedan 1947 stått längs korets norrvägg, åter placerades på högaltaret. Altaruppsatsen från 1600-talet ställdes på ett nymurat sidoaltare. Valv och väggar kalkavfärgades och de dekorativa väggbårderna övermålades. Utvändigt gjordes bl.a. avtäckningar på trapptinnarna och tornets blinderingar.

Upphovsman

Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 1967 - 1967 Fast inredning - altare
Åtgärd	Dopaltaret från 1967, som står längs norrväggen, är murat efter Torsten Leon Nilssons ritningar.
Upphovsman	Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 1979 - 1980 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Åtgärd	1979-80 renoverades kyrkan av Forsberg och Wikerstål Arkitektkontor. Fasaderna målades med silikat, smidet med metallfärg och vissa avtäckningar byttes ut.
Upphovsman	Forsberg & Wikerstål arkitektkontor (Arkitektkontor)

År 1983 - 1983 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	1983 försågs fönstren med innerbågar av trä.

År 1986 - 1990 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1986-1990 reparerades kyrkan under översyn av Klippans stadsarkitekt Gert Björkman. Alla takfall lades om med ny skiffer på ny brädpanel, trapporna i vapenhuset byggdes om och under vilplanet placerades toalett och meditationsrum. Lösningen innebar delvis en återgång till ett tidigare utförande; läktaren hade varit underbyggd med panelväggar fram till 1967, då trapporna frilades av Torsten Leon Nilsson. Bänkkvarterens sista rad togs bort och kyrkan ommålades invändigt med plastfärg.

År 1986 - 1990 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

1986-1990 reparerades kyrkan under översyn av Klippans stadsarkitekt Gert Björkman. Alla takfall lades om med ny skiffer på ny brädpanel, trapporna i vapenhuset byggdes om och under vilplanet placerades toalett och meditationsrum. Lösningen innebar delvis en återgång till ett tidigare utförande; läktaren hade varit underbyggd med panelväggar fram till 1967, då trapporna frilades av Torsten Leon Nilsson. Bänkkvarterens sista rad togs bort och kyrkan ommålades invändigt med plastfärg.

År 2001 - 2001 Teknisk installation - värme
Åtgärd	2001 installerades en ny direktverkande elvärmeanläggning.

År 2014 - 2014 Underhåll - exteriör
Åtgärd	2014 gjordes en yttre renovering efter handlingar av Epcon Konsult AB. Fasaderna putslagades och avfärgades vita och dörrar, fönster och luckor ommålades. Vidare byttes tornets ankarjärn mot nya, taket sågs över och lagades vid behov, översta trappsteget till torntrappan ersattes och flera plåtbeslag gjordes om med koppar.
Upphovsman	Epcon KPA Konsult AB (Konsult - Byggkonsult)

År Okänt Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen är tillverkad av ekådrat trä i gotisk stil. På Hallbergs sektionsritning saknas altaruppsatsen; istället står står ett kors på altaret framför ett rakt altarskrank. Detta altarkors står idag i sakristian. Skranket har byggts om till dagens sakristiaväggar, som kompletterats med den gotikinspirerade altaruppsatsen. Det är oklart när detta gjordes, men på kort från 1908 har altaranordningen fått sin nuvarande utformning. Altaruppsatsen har tre pannåer av C Viebeg, avdelade av ett ekådrat ramverk med förgyllda detaljer. Varje målning kröns av ett spetsbågigt överstycke med trepassformade blinderingar, prydda med stjärnor och en strålande sol. Tavlorna föreställer Jesus på Golgata med Maria och Johannes vid korset, flankerade av Paulus och Petrus.

År Okänt Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Altaruppsatsen är tillverkad av ekådrat trä i gotisk stil. På Hallbergs sektionsritning saknas altaruppsatsen; istället står står ett kors på altaret framför ett rakt altarskrank. Detta altarkors står idag i sakristian. Skranket har byggts om till dagens sakristiaväggar, som kompletterats med den gotikinspirerade altaruppsatsen. Det är oklart när detta gjordes, men på kort från 1908 har altaranordningen fått sin nuvarande utformning. Altaruppsatsen har tre pannåer av C Viebeg, avdelade av ett ekådrat ramverk med förgyllda detaljer. Varje målning kröns av ett spetsbågigt överstycke med trepassformade blinderingar, prydda med stjärnor och en strålande sol. Tavlorna föreställer Jesus på Golgata med Maria och Johannes vid korset, flankerade av Paulus och Petrus.

KLIPPAN VEDBY 20:1 - husnr 1, VEDBY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning