Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	GREVIE KYRKA (akt.), GREVIE KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1349 1100 - 1349
Län	Skåne
Kommun	Båstad
Landskap	Skåne
Socken	Grevie
Församling	Förslöv-Grevie församling
Stift	Lunds stift
Adress	Per Påls väg 8, Marknadsvägen 7
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2016 Grevies ursprungliga kyrka byggdes troligen under andra halvan av 1100-talet och bestod då av långhus, smalare rakavslutat kor och eventuellt ett torn. Sedan dess har kyrkan byggts till och om och renoverats ett flertal gånger. Under senmedeltiden slogs valv i kyrkan. Vid någon tidpunkt har ett vapenhus och en sakristia byggts mot söder. Den stora befolkningsökningen krävde en större kyrka och 1804 byggdes en korsarm, nykyrka, i norr efter ritningar av G.M. Melander från 1802. Nykyrkan försågs med trätunnvalv och sannolikt revs tegelvalven i långhuset och ersattes med ett trätunnvalv vid denna tid. 1838 rasade en del av torne... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2016

Grevies ursprungliga kyrka byggdes troligen under andra halvan av 1100-talet och bestod då av långhus, smalare rakavslutat kor och eventuellt ett torn. Sedan dess har kyrkan byggts till och om och renoverats ett flertal gånger. Under senmedeltiden slogs valv i kyrkan. Vid någon tidpunkt har ett vapenhus och en sakristia byggts mot söder.

Den stora befolkningsökningen krävde en större kyrka och 1804 byggdes en korsarm, nykyrka, i norr efter ritningar av G.M. Melander från 1802. Nykyrkan försågs med trätunnvalv och sannolikt revs tegelvalven i långhuset och ersattes med ett trätunnvalv vid denna tid.

1838 rasade en del av torne...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus

År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten av granit med fot av sandsten dateras till 1200-talet. Den rengjordes från övermålning 1968. Foten har kvadratisk planform och uppåt avsmalnande hörn och är dekorerad med bladornament. Cuppan är cylindrisk, avsmalnande uppåt och neråt. Den saknar dekorationer.

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Grevies ursprungliga kyrka byggdes troligen under andra halvan av 1100-talet och bestod då av långhus, smalare rakavslutat kor och eventuellt ett torn. Sedan dess har kyrkan byggts till och om och renoverats ett flertal gånger. Under senmedeltiden slogs valv i kyrkan. Vid någon tidpunkt har ett vapenhus och en sakristia byggts mot söder.

År 1623 - 1623 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan från 1623 är gjuten av danska Rudolph Burchardo.

År 1804 - 1804 Nybyggnad - Korsarm/ar

År 1804 - 1804 Nybyggnad - Korsarm/ar
Åtgärd	Den stora befolkningsökningen krävde en större kyrka och 1804 byggdes en korsarm, nykyrka, i norr efter ritningar av G.M. Melander från 1802.
Upphovsman	Gustaf Mauritz Melander (Arkitekt)

År 1806 - 1806 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan är omgjuten 1806 och senast 1936 av M & O Ohlsson i Ystad. Båda klockorna har inskriptioner och växtbårder.
Upphovsman	M & E Ohlssons Klockgjuteri och Armaturfabrik (Klockgjuteri)

År 1844 - 1845 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	1838 rasade en del av tornet och en del revs. Ett nytt torn ritades 1839 av S F Bohm och uppfördes 1844-45. Det nya tornet hade stora brister och en lång konflikt med entreprenören följde.
Upphovsman	Samuel Fredrik Bohm (Arkitekt)

År 1845 - 1845 Nybyggnad - Torn

År 1855 - 1857 Nybyggnad - Korparti
Upphovsman	Johan Fredrik Åbom (Arkitekt)

År 1855 - 1857 Ändring - tillbyggnad
Upphovsman	Johan Fredrik Åbom (Arkitekt)

År 1855 - 1857 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1855-57 byggdes kyrkan om efter ritningar signerade av J F Åbom vid Överintendentämbetet. Koret vidgades till långhusets bredd och förenades med ett tunnvälvt tak. Ny femsidig sakristia byggdes i öster. Utbyggnaderna mot söder revs. Fönsteröppningarna förstorades. Tre ingångar i långhuset murades igen. Kyrkorummets orientering ändrades från det traditionella väst-öst till nord-syd med ingång genom nykyrkan. Altaret flyttades till söderväggen.
Upphovsman	Johan Fredrik Åbom (Arkitekt)

År 1855 - 1857 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

1855-57 byggdes kyrkan om efter ritningar signerade av J F Åbom vid Överintendentämbetet. Koret vidgades till långhusets bredd och förenades med ett tunnvälvt tak. Ny femsidig sakristia byggdes i öster. Utbyggnaderna mot söder revs. Fönsteröppningarna förstorades. Tre ingångar i långhuset murades igen. Kyrkorummets orientering ändrades från det traditionella väst-öst till nord-syd med ingång genom nykyrkan. Altaret flyttades till söderväggen.

Upphovsman

Johan Fredrik Åbom (Arkitekt)

År 1861 - 1861 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1861 uppfördes en läktare i nykyrkan.

År 1880 - 1880 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1880 byggdes en västläktare i långhuset.

År 1892 - 1892 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1892 kläddes tunnvalven med pärlspont och målades blå. Ny inredning med predikstol, bänkar, altare och altaruppsats.

År 1892 - 1892 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altare i nykyrkan är tillverkat 1892 i ramverkskonstruktion, ommålat 1968. Fyllningarna har rundbågsomramade släta fält. Målat i grått, vitt och guld. Detta altaret flyttades från koret till nykyrkan 2009.

År 1892 - 1892 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Åtgärd	Predikstolen av målat trä är byggd 1892, ommålad 1968. Den åttasidiga korgen, målad i vitt, grått och guld, nås genom en rak trappa med uppgång från koret. Korgens sidor har rundbågsomramade släta fält. Korgens undersida är karnisformad och fundamentet åttkantigt. Baldakin med åttkantig form med listverk och karnisformad överdel krönt med glob och kors. En förgylld duva hänger under baldakinen.

År 1892 - 1892 Fast inredning - predikstol, ljudtak

Åtgärd

Predikstolen av målat trä är byggd 1892, ommålad 1968. Den åttasidiga korgen, målad i vitt, grått och guld, nås genom en rak trappa med uppgång från koret. Korgens sidor har rundbågsomramade släta fält. Korgens undersida är karnisformad och fundamentet åttkantigt. Baldakin med åttkantig form med listverk och karnisformad överdel krönt med glob och kors. En förgylld duva hänger under baldakinen.

År 1932 - 1932 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1932 byggdes pannrum under sakristian och vindfång i nykyrkan efter ritningar av arkitekt N Blanck.
Upphovsman	Nils A Blanck (Arkitekt)

År 1935 - 1935 Ändring
Åtgärd	1935 byggdes tornets lanternin om efter ritningar av arkitekt Oscar Persson. Tornets öppna spånklädda lanternin ersattes av en täckt kopparklädd.
Upphovsman	Oscar Persson (Arkitekt)

År 1936 - 1938 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	1936-1938 målade Pär Siegård en fresk på hela östra långhusväggen.
Upphovsman	Pär Siegård (Konstnär)

År 1964 - 1968 Ändring - restaurering
Åtgärd	1964-68 genomfördes en mycket omfattande restaurering efter handlingar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Kyrkan återfick sin ursprungliga öst-västliga orientering och altaret flyttades till öster. Dubbeldörren byttes till enkeldörr i östväggen och kormålningen kompletterades runt dörren. Nya öppna bänkar, nya golv, nya armaturer, predikstolen flyttades. Valvöppningen mellan långhus och nykyrka ändrades. Friläggning av sandstensbåge i vapenhuset. Båda läktarna byggdes om. Inbyggnad under nykyrkans läktare. Ny beklädnad av tunnvalven och vapenhustak med hyvlad furupanel. Samtliga fönster, dörrar och tornluckor byttes. Solbänkarna kläddes med koppar. Skiffertaket byttes till koppar på sakristian.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1964 - 1968 Ändring - restaurering

Åtgärd

1964-68 genomfördes en mycket omfattande restaurering efter handlingar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Kyrkan återfick sin ursprungliga öst-västliga orientering och altaret flyttades till öster. Dubbeldörren byttes till enkeldörr i östväggen och kormålningen kompletterades runt dörren. Nya öppna bänkar, nya golv, nya armaturer, predikstolen flyttades. Valvöppningen mellan långhus och nykyrka ändrades. Friläggning av sandstensbåge i vapenhuset. Båda läktarna byggdes om. Inbyggnad under nykyrkans läktare. Ny beklädnad av tunnvalven och vapenhustak med hyvlad furupanel. Samtliga fönster, dörrar och tornluckor byttes. Solbänkarna kläddes med koppar. Skiffertaket byttes till koppar på sakristian.

Upphovsman

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1968 - 1968 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgeln byggdes 1968 av Mårtenssons i Lund. Orgelfasaden av ek med enkel, modern utformning är uppbyggd med fem rektangulära pipfält med varierande höjd.
Upphovsman	Mårtenssons orgelfabrik AB (Orgelbyggeri)

År 1968 - 1968 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen har tillkommit vid Eiler Græbes renovering 1968. Öppna bänkar med gavlar både mot mittgång och yttermur. Ryggar, gavlar och framskärmar är i ramverkskonstruktion med fyllningar. Profilerad överliggare. Målade ljust grå med mörkt grå sockel och överliggare. Gavlarnas profilering i lila och grönt.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1983 - 1983 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	1983 gjordes en utvändig restaurering efter handlingar av arkitekt Rolf Larsson. Skiffertaket byttes till koppartak på långhus och nykyrka.
Upphovsman	Rolf Larsson (Arkitekt)

År 1995 - 1996 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Åtgärd	1995-96 Utvändig restaurering omfattande kalkning och målning.

År 2000 - 2000 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	2000 Sakristian rustades upp med nytt golv och nya skåp.

År 2008 - 2009 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	2008-2009 inre och yttre renovering med bland annat nytt altare, ny altarring, uppsättning av träskulptur, väggarna målades invändigt med silikatfärg, konservering av altarfresken. Handlingar av arkitekt Hans Ponnert.
Upphovsman	Hans Ponnert (Arkitekt)

År 2009 - 2009 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen av ek och järn är från 2009, ritad av Hans Ponnert. Ståndare av fyrkantsjärn, däremellan cirklar av fyrkantsjärn. Överliggare av ek och knäfall av ek som är klätt med skinn.
Upphovsman	Hans Ponnert (Arkitekt)

År 2009 - 2009 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret är från 2009 och ritat av Hans Ponnert. Det är murat och putsat av blocktyp. Altarskivan är av finslipad svart diabas med fem kors.
Upphovsman	Hans Ponnert (Arkitekt)

BÅSTAD GREVIE 44:1 - husnr 1, GREVIE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning