Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	NORRA SKRÄVLINGE KYRKA (akt.), NORRA SKRÄVLINGE KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1349 1100 - 1349
Län	Skåne
Kommun	Svalöv
Landskap	Skåne
Socken	Torrlösa
Församling	Teckomatorps församling
Stift	Lunds stift
Adress	Skrävlinge 1697
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2015 Norra Skrävlinge kyrka uppfördes under 1100-talet. Den gavs ett tidtypiskt romanskt utseende med ett tvåkvadratiskt skepp och ett enkvadratiskt rakt avslutat kor, förmodligen från samma tillfälle. Murarna byggdes av sten och taken täcktes troligen av bly. Kyrkan försågs med motstående portaler i norr och söder, för män resp. kvinnor, och högt sittande fönster. Man har funnit rester av portalerna och ett fönster i långhusets sydöstra sida, medan inga ursprungliga fönster har kunnat bekräftas i koret eller mot långhusets norrsida, något som fanns på de flesta kyrkor vid denna tid. Kanske har de förstörts med tidens ombyggnader. Ky... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2015

Norra Skrävlinge kyrka uppfördes under 1100-talet. Den gavs ett tidtypiskt romanskt utseende med ett tvåkvadratiskt skepp och ett enkvadratiskt rakt avslutat kor, förmodligen från samma tillfälle. Murarna byggdes av sten och taken täcktes troligen av bly. Kyrkan försågs med motstående portaler i norr och söder, för män resp. kvinnor, och högt sittande fönster. Man har funnit rester av portalerna och ett fönster i långhusets sydöstra sida, medan inga ursprungliga fönster har kunnat bekräftas i koret eller mot långhusets norrsida, något som fanns på de flesta kyrkor vid denna tid. Kanske har de förstörts med tidens ombyggnader.

Ky...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Norra Skrävlinge kyrka uppfördes under 1100-talet. Den gavs ett tidtypiskt romanskt utseende med ett tvåkvadratiskt skepp och ett enkvadratiskt rakt avslutat kor, förmodligen från samma tillfälle. Murarna byggdes av sten och taken täcktes troligen av bly. Kyrkan försågs med motstående portaler i norr och söder, för män resp. kvinnor, och högt sittande fönster.

År 1100 - 1550 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Kyrkans norra sida förses under medeltiden med ett vapenhus uppfört i tegel.

År 1100 - 1550 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Under samma period tillkommer kyrkans korsvalv och kalkmålningar, påmurade trappstegstinnar av tegel på långhusgavlarna, liksom en klockstapel på kyrkogården.

År 1600 - 1699 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Från 1600-talet finns uppgifter att långhustaket har täckts med tegel. Kortaket ska ha haft kvar sitt blytak, och kyrkan ska ha varit försedd med fönster i söder och väster.

År 1600 - 1699 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen från 1600-talet är av beslagstyp, med en altarmålning omgärdad av marmorerade kolonner med sirliga, ängla- och örnprydda beslagsvingar. På arkitraven och predellan finns latinska inskriptioner, och överst på entablementet står en ädikula flankerad av beslagsvingar. Ädikulan omger en målning som föreställer den korsfäste Jesus, med Maria och Josef bedjandes på ömse sidor.

År 1600 - 1699 Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Altaruppsatsen från 1600-talet är av beslagstyp, med en altarmålning omgärdad av marmorerade kolonner med sirliga, ängla- och örnprydda beslagsvingar. På arkitraven och predellan finns latinska inskriptioner, och överst på entablementet står en ädikula flankerad av beslagsvingar. Ädikulan omger en målning som föreställer den korsfäste Jesus, med Maria och Josef bedjandes på ömse sidor.

År 1741 - 1741 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Altartavlan, målad 1741 av Johan Borg, tolkar Den sista måltiden i röda-, gula och blå toner. Kring tavlan finns en guld-ram dekorerad med pärlstav. Altaruppsatsen och tavlan renoverades 1926 och 2012.

År 1769 - 1769 Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	1769 genomförs en större reparation av kyrkan. Korets östra gavel spricklagas och muren avlastas med en strävpelare. Kyrkans tak läggs om med nytt tegel och samtliga fasader rappas och vitmenas.

År 1776 - 1776 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	1776 vidgas de dåvarande fönsteröppningarna och förses med nya bågar och glas.

År 1790 - 1790 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan av malm är omgjuten 1790 av Magnus Kjellström i Malmö och prydd med Gustav III:s namnchiffer.

År 1850 - 1850 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Absid
Upphovsman	Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1850 - 1850 Ändring - tillbyggnad
Upphovsman	Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1850 - 1850 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1850 byggs kyrkan radikalt om under Carl Georg Brunius ledning. Det norra vapenhuset rivs och nordportalen görs om till ett fönster. Ett nytt, stort kvadratiskt torn uppförs i väster. Den västra gaveln rivs helt ovan långhusvalven, så att tornkammaren och kyrkovinden förenas till ett rum. I öster tillfogas en absid, som inreds till sakristia. En ny takstol anskaffas, på vilket teglet läggs på öppen läkt. Taket görs lite flackare, för att bättre kunna bära teglet, vilket innebär att även korgavlarna muras om. Samtidigt förhöjs kor- och långhusets övre murverk något. En gesims muras i mötet med dagermurarna, och alla omfattningar görs om med synligt tegel. Nya bänkar sätts in.
Upphovsman	Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1850 - 1850 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

1850 byggs kyrkan radikalt om under Carl Georg Brunius ledning. Det norra vapenhuset rivs och nordportalen görs om till ett fönster. Ett nytt, stort kvadratiskt torn uppförs i väster. Den västra gaveln rivs helt ovan långhusvalven, så att tornkammaren och kyrkovinden förenas till ett rum. I öster tillfogas en absid, som inreds till sakristia. En ny takstol anskaffas, på vilket teglet läggs på öppen läkt. Taket görs lite flackare, för att bättre kunna bära teglet, vilket innebär att även korgavlarna muras om. Samtidigt förhöjs kor- och långhusets övre murverk något. En gesims muras i mötet med dagermurarna, och alla omfattningar görs om med synligt tegel. Nya bänkar sätts in.

Upphovsman

Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1870 - 1870 Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	1870 är taket och yttermurarna i dålig kondition, vilket föranleder nya reparationer. Takteglet rivs ned och ersätts med spåntäckning. Vittrade stenar byts ut, fasaderna rappas om och tornets fasader stagas med ankarjärn. I östra torngaveln tas upp två ljudöppningar, som efterhärmar de som redan finns i norr, söder och öster.

År 1880 - 1880 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1880 byggs en läktare för den då nyinköpta orgeln.

År 1880 - 1880 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Åtgärd	Predikstolen är byggd 1880 av byggmästare N. Andersson. Den sexsidiga korgen står på ett sexkantigt profilerat skaft. Överliggaren, dekorerad med urskurna rosor, bärs av brunmarmorerade pelare, som kopplats med kolonetter på ömse sidor. På dessa ligger entablement, som bär äggstavsdekorerade rundbågar. I bågarna finns målningar som föreställer Petrus och evangelisterna. Räckesbarriären är tät med rundbågiga speglar. Ovan predikstolen hänger en sexkantig baldakin krönt med ett klöverbladskors. Ljudtakets insida är dekorerad med ett strålformat listverk och en hängande duva.
Upphovsman	N. Andersson (Byggmästare)

År 1880 - 1880 Fast inredning - predikstol, ljudtak

Åtgärd

Predikstolen är byggd 1880 av byggmästare N. Andersson. Den sexsidiga korgen står på ett sexkantigt profilerat skaft. Överliggaren, dekorerad med urskurna rosor, bärs av brunmarmorerade pelare, som kopplats med kolonetter på ömse sidor. På dessa ligger entablement, som bär äggstavsdekorerade rundbågar. I bågarna finns målningar som föreställer Petrus och evangelisterna. Räckesbarriären är tät med rundbågiga speglar. Ovan predikstolen hänger en sexkantig baldakin krönt med ett klöverbladskors. Ljudtakets insida är dekorerad med ett strålformat listverk och en hängande duva.

Upphovsman

N. Andersson (Byggmästare)

År 1884 - 1884 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen tillverkades 1884, genom att man kompletterade Brunius sido- och bakstycken från 1846 med nya dörrar och gavlar. Dagens färgsättning kommer från 1926. Gavlarna är rundbågiga med brunmarmorerade speglar med förgylld kant, medan dörrarna är raka med gråmålad spegel. De gråmålade ryggarna är uppbyggda av ramverk och fyllningar. Bänkarna har fotstöd och psalmbokshylla och på sitsarna ligger lösa dynor. Längs väggarna finns en bröstningspanel av grå pärlspont.

År 1884 - 1884 Fast inredning - bänkinredning

Åtgärd

Bänkinredningen tillverkades 1884, genom att man kompletterade Brunius sido- och bakstycken från 1846 med nya dörrar och gavlar. Dagens färgsättning kommer från 1926. Gavlarna är rundbågiga med brunmarmorerade speglar med förgylld kant, medan dörrarna är raka med gråmålad spegel. De gråmålade ryggarna är uppbyggda av ramverk och fyllningar. Bänkarna har fotstöd och psalmbokshylla och på sitsarna ligger lösa dynor. Längs väggarna finns en bröstningspanel av grå pärlspont.

År 1926 - 1926 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	En omfattande interiör restaurering genomförs 1926. Läktaren rivs och orgeln placeras på en avsats med podier på ömse sidor ovanför dörren till vapenhuset. Tornportalen ut-vidgas och får liksom sakristian en ny ytterdörr. Golven görs om med kalkstensplattor lagda på en betongsula, och koret höjs samtidigt 15 cm. Altaret repareras och ett nytt altarskrank byggs, samtidigt som man återuppsätter den gamla altartavlan, som sedan 1904 varit utbytt mot en kopia av Thorvaldsens Kristusstaty. Altaret, bänkarna m.fl. inventarier målas om i ljusare kulörer.
Upphovsman	Arre Essén (Arkitekt)

År 1926 - 1926 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

En omfattande interiör restaurering genomförs 1926. Läktaren rivs och orgeln placeras på en avsats med podier på ömse sidor ovanför dörren till vapenhuset. Tornportalen ut-vidgas och får liksom sakristian en ny ytterdörr. Golven görs om med kalkstensplattor lagda på en betongsula, och koret höjs samtidigt 15 cm. Altaret repareras och ett nytt altarskrank byggs, samtidigt som man återuppsätter den gamla altartavlan, som sedan 1904 varit utbytt mot en kopia av Thorvaldsens Kristusstaty. Altaret, bänkarna m.fl. inventarier målas om i ljusare kulörer.

Upphovsman

Arre Essén (Arkitekt)

År 1926 - 1926 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret av trä, med brunmålade sidor och omålad krönskiva, fick sin nuvarande gestaltning 1926 efter Arre Esséns ritningar. Det gamla altaret reparerades och fick en ny inklädnad, samtidigt som det ställdes på en plattform av trä.
Upphovsman	Arre Essén (Arkitekt)

År 1926 - 1926 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen är ritad 1926 av Arre Assén. Rundeln är femdelad med en gråmålad baluster och pelare med marmorerade speglar. Knäfall och överliggare är tygklädda.
Upphovsman	Arre Essén (Arkitekt)

År 1955 - 1955 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1955 rivs balkongkonstruktionen till orgeln, och ett nytt instrument placeras på ett podium längst bak i det norra bänkkvarteret. På motstående sida mittgången ordnas ett podium för kyrkans kör.

År 1956 - 1956 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln är tillverkad 1956 av Fredriksborgs Orgelbyggeri med 10 stämmor fördelade på 2 manualer och pedal. Orgelhuset är av ek med 5 pipfält, där de yttersta och mittersta är förhöjda. Ovan piporna finns i varje fält ett förgyllt gallerverk med arabeskdekor. Orgeln sågs över 1988 och en stämma byttes ut året efter.
Upphovsman	Fredriksborgs orgelbyggeri (Orgelbyggeri)

År 1960 - 1960 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan av malm är gjuten 1960 av M.E. Ohlssons klockgjuteri i Ystad.
Upphovsman	M & O Ohlsson (Klockgjuteri)

År 1968 - 1968 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	1968 repareras långhusets- och korets blyfönster och förses med befintliga innerbågar efter ritningar av arkitekt Aina Berggren. Flera glas och blyspröjsar går sönder under arbetet, och man tvingas därför till större kompletteringar än vad som ursprungligen avsågs.
Upphovsman	A Berggren (Arkitekt)

År 1977 - 1977 Underhåll - Omputsning, exteriör
Åtgärd	1977 genomförs en större utvändig renovering efter Nils Pehrssons, Stävie Byggnads AB, anvisningar. Bl.a. rivs all puts och ersätts med kc- puts och kalkbruk som ytputs.
Upphovsman	Nils Pehrsson (Byggherre)

År 2000 - 2000 Underhåll - fönster
Åtgärd	Fönstren renoveras på nytt 2000.

År 2001 - 2001 Underhåll - målningsarbete, interiör
Åtgärd	Senaste ommålningarna gjordes interiört 2001.

År 2002 - 2002 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Åtgärd	Senaste ommålningarna gjordes exteriört 2002.

År Okänt Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten, av okänd ålder, är av huggen sten. Funten består av en rund fot med raka sidor, ett timglasformat skaft och en skålformad cuppa. Utsidan är putsad och målad.

SVALÖV SKRÄVLINGE 16:1 - husnr 1, NORRA SKRÄVLINGE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning