HELSINGBORG VÄLINGE 27:1 - husnr 1, VÄLINGE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| VÄLINGE KYRKA (akt.), VÄLINGE KYRKA (akt.) | |
|
1100 - 1200 1855 - 1856 |
|
| Skåne | |
| Helsingborg | |
| Skåne | |
| Välinge | |
| Välinge-Kattarps församling | |
| Lunds stift | |
| Välingevägen 220 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2014 En kyrka uppfördes i Välinge i slutet av 1100-talet eller kring 1200-talet som en romansk anläggning med långhus och lägre, smalare kor med absid. Sandstenen till kyrkans murverk är av nordvästskånsk sandsten och hämtades troligtvis från Laröd i närbelägna Hittarps socken. Kyrkan hade en profilerad sockel av sandsten och sydportalen hade en portalomfattning med doriska kolonner och valvbåge av sandsten. Utifrån långhusets längd och sydportalens placering, relativt långt ifrån västra gaveln, tros långhuset vara förlängt mot väster vid någon tidpunkt. Senare, möjligen under 1400-talet, byggdes kyrkan på ytterligare mot väster med ett ... |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1100 - 1200 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| En kyrka uppfördes i Välinge i slutet av 1100-talet eller kring 1200-talet som en romansk anläggning med långhus och lägre, smalare kor med absid. | |
| År 1400 - 1499 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| Möjligen under 1400-talet, byggdes kyrkan på ytterligare mot väster med ett torn med samma bredd som långhuset. | |
| År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad, valvslagning | |
|---|---|
| Invändigt i långhuset fanns ett platt innertak av trä och väggarna var täckta av kalkmålningar vilka ersattes av valv och ett senmedeltida kalkmåleri i långhus och kor någon gång under 1400-talet. | |
| År 1600 - 1699 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Predikstol från 1600-talet utförd i barockstil med fyrsidig korg och åttasidig fot och nederdel. Korgens sidor är indelade i rundbågsfält med framställning av evangelisterna mellan karyatider. | |
| År 1671 - 1671 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Storklockan av malm omstöptes 1671. | |
| År 1804 - 1804 Ändring - ombyggnad, fönster | |
|---|---|
| För att få bättre ljus till kyrkans västra del gjordes en fönsteröppning i tornets norra sida år 1804. | |
| År 1818 - 1820 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| År 1818-20 byggdes tornet om efter ritningar av Carl Gustaf Blom Carlsson. | |
|
C G Blom Carlsson (Arkitekt) |
|
| År 1840 - 1840 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Lillklockan göts 1840 av Mathias A. Rönnblom, Jönköping. | |
|
M A Rönnblom (Klockgjutare) |
|
| År 1851 - 1851 Specifika inventarier - altartavla | |
|---|---|
| Altartavlan är en oljemålning på duk utförd av Nils Månsson Mandelgren 1851. Motivet ”Gravläggningen” är en kopia av en målning av Van Dyck. Tavelramen är förgylld och krönt av ett snideri i form av akantus samt symbolerna för tro, hopp och kärlek. | |
| År 1855 - 1856 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus och kor | |
|
Anders Håkansson Haf (Byggmästare) Carl Gustaf Blom-Carlsson (Arkitekt) |
|
| År 1855 - 1856 Nybyggnad - Korparti | |
|---|---|
|
Anders Håkansson Haf (Byggmästare) Carl Gustaf Blom-Carlsson (Arkitekt) |
|
| År 1855 - 1855 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| År 1855 byggdes kyrkan om och hela det medeltida kyrkorummet revs med undantag av tornet och ett nytt brett långhus med absidavslutning byggdes. | |
| År 1926 - 1926 Nybyggnad - Sakristia | |
|---|---|
| En sakristia med källare byggdes 1926 vid långhusets norra sida efter ritningar av Theodor Wåhlin som samtidigt genomförde en renovering av kyrkan. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1926 - 1926 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altaret är av slipad kalksten delvis omgjort 1926. | |
| År 1926 - 1926 Fast inredning - altarring | |
|---|---|
| Altarring från 1926 ritad av Theodor Wåhlin, utförd av gråmålat trä med fyllningar i rött och gult dekorerade med kors och kristussymboler. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1926 - 1926 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Öppen bänkinredning från 1926 ritad av Theodor Wåhlin, möjligen med återanvända ryggpaneler från 1855. Bänkarna är rakt avslutade och gråmålade med spegelfyllningar i ljusgrönt, rosa och tegelrött. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1931 - 1931 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunt från 1931 huggen i ignabergakalksten. Dopfunten har en hög fyrsidig fot, kort skaft och rund cuppa med godronnerad nederdel och över denna ett inskriftsband samt en palmettfris. | |
| År 1949 - 1949 Underhåll - målningsarbete, interiör | |
|---|---|
| Under 1949 gjordes en del inre arbeten som bland annat omfattade målningsarbeten samt en del ny inredning i koret. Arkitekt vid detta tillfälle var Gustaf Widmark. | |
|
Gustav W Widmark (Arkitekt) |
|
| År 1978 - 1978 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Orgel bestående av orgelverk tillverkat av Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund, 1978 med 16 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgelfasaden är äldre ursprungligen byggd för en orgel från 1873 av F. R. Ekberg. Orgelfasaden har synliga pipor fördelade i ett högre mittparti och två lägre sidopartier. Fasaden är målad i grått med rosamarmorerade och förgyllda detaljer och krönt av ett delvis genombrutet listverk. | |
|
Mårtenssons orgelbyggeri i Lund (Orgelbyggeri) |
|
| År 1986 - 1986 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Den senaste större renoveringen utfördes 1986 efter handlingar upprättade av arkitektkontor Assar Björnsson i Ängelholm. Utvändigt gjordes en stabilisering av tornets murverk. Invändigt togs ett par bänkar bort under orgelläktaren. | |