Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

HELSINGBORG OTTARP 10:1 - husnr 1, OTTARPS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1661-1.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
OTTARPS KYRKA (akt.), OTTARPS KYRKA (akt.)

1100 - 1349

1100 - 1349

Skåne
Helsingborg
Skåne
Ottarp
Landskrona församling
Lunds stift
Ottarpsvägen 312

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2015

Ottarps kyrka uppfördes under senare delen av 1100-talet. Den fick en romansk grundplan med långhus, lägre och smalare kor och en halvrund absid. Korväggarna och absidvalvet pryddes med kalkmålningar, som daterats till 1100-talets andra hälft.

Under senmedeltiden, förmodligen under mitten på 1400-talet, förlängs långhuset mot väster med en travé. Den södra muren görs av återvunna sandstenskvadrar, medan norrsidan muras av oregelbundet lagd marksten. Ett västtorn i liv med långhuset och med utanpåliggande trapptorn uppförs. Även ett vapenhus tillkommer framför den ursprungliga sydportalen, kanske vid samma tillfälle. Koret täcks ...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Ottarps kyrka uppfördes under senare delen av 1100-talet. Den fick en romansk grundplan med långhus, lägre och smalare kor och en halvrund absid. Korväggarna och absidvalvet pryddes med kalkmålningar, som daterats till 1100-talets andra hälft.
År 1350 - 1549 Ändring - tillbyggnad
Långhus
År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn
År 1350 - 1550 Ändring - ombyggnad
Under senmedeltiden, förmodligen under mitten på 1400-talet, förlängs långhuset mot väster med en travé. Den södra muren görs av återvunna sandstenskvadrar, medan norrsidan muras av oregelbundet lagd marksten. Ett västtorn i liv med långhuset och med utanpåliggande trapptorn uppförs. Även ett vapenhus tillkommer framför den ursprungliga sydportalen, kanske vid samma tillfälle. Koret täcks av ett kryssvalv, och troligen något senare valvslås även långhus och tornets bottenvåning.
År 1700 - 1799 Ändring - ombyggnad
1700-talet byggs en gravkammare åt patronus Bennett på långhusets norra sida.
År 1867 - 1867 Nybyggnad - Korsarm/ar
År 1867 - 1867 Ändring - ombyggnad
1860-talet ägs det av greve Carlos Natividad Adlercreutz. På hans initiativ beslutas om en stor utbyggnad av kyrkan efter Johan Fredrik Åboms ritningar. 1867 rivs långhusets tre östligaste travéer och Bennetts gravkor och ersätts av breda korsarmar i norr och söder. Även sakristiautbyggnaden försvinner och istället inreds en sakristia i koret, som avskiljs från långhuset med ett skrank. Ett fönster upp-tas vid något tillfälle i södra korväggen.

Johan Fredrik Åbom (Arkitekt)

År 1922 - 1923 Ändring - ombyggnad
1922-23 görs en stor renovering under Theodor Wåhlins ledning. Vapenhuset och långhuset avbalkas med en murad vägg, istället för den trävägg som fanns tidigare. Den befintliga orgelläktaren rivs och ersätts av en ny i norra korsarmen. I dess nordöstra hörn byggs ett arkivrum. Korsarmarnas entréer förses med vindfång. Golven förnyas och beläggs med brun klinker på undergolv av betong. I bänkkvarteren läggs brädgolv. Innertaket i tvärskeppet byggs om med valvstomme av trä. Bänkinredningen förnyas, predikstolen förändras och altaranordningen görs om. Till sist rivs skranket mellan sakristia och långhus och ersätts av en murad vägg med två dörrar.

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1929 - 1929 Underhåll - takstol
1929 förstärks korsarmarnas takstolar med hanband och rundjärn efter förslag av N Royen på Kungliga byggnadsstyrelsen, sedermera bearbetat av arkitekt Svante Lech. Korsarmarnas papptak byts till tegel lika övriga takytor.

Nils Royen (Konstruktör)

År 1973 - 1973 Ändring - ombyggnad
1973 restaureras kyrkan efter Torsten Leon- Nilssons handlingar. Dörröppningen i korets norra mur blinderas på insidan och korets östfönster ersätts av ett rundfönster med glasmålning. På nytt öppnas upp mellan långhuset och koret, och sakristian flyttas till en underbyggnad med toalett, förrum, förråd m.m. under orgelläktaren. Kyrkorummet ommålas i dagens färger.
År 1988 - 1988 Underhåll - exteriör
1988 görs en utvändig renovering med Kyrkorestauratören i Vinslöv AB som entreprenör. Samtliga fasader omputsas och kalkavfärgas, fönstren byts eller renoveras och både in- och utvändiga snickerier ommålas. Väggar och valv målas med kalkfärg resp. alkydoljebaserad färg. Av oklar anledning spänns strukturpapp över tunnvalven.
År 2003 - 2004 Underhåll - exteriör
2003-04 renoveras kyrkan under arkitekt Hans Ponnerts ledning. Fasaderna putslagas, takstommen repareras och underbrädningen kompletteras, snickerier och smide målas och dräneringen förbättras.

Hans Ponnert (Arkitekt)

År 2009 - 2009 Underhåll - interiör
2009 rivs pappspänningen i tunnvalven. Den gamla putsytan tas fram och kalkmålas.