BJUV NORRA VRAM 36:78 - husnr 1, NORRA VRAMS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| NORRA VRAMS KYRKA (akt.), NORRA VRAMS KYRKA (akt.) | |
|
1100 - 1349 1100 - 1349 |
|
| Skåne | |
| Bjuv | |
| Skåne | |
| Norra Vram | |
| Bjuvs församling | |
| Lunds stift | |
| Åstorpsvägen 4 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2014 Kyrkans äldsta delar bestod ursprungligen av ett långhus med kor och absid och uppfördes troligen kring 1100-talets slut. Ett sigill tillhörande kyrkan ska enligt äldre uppgifter ha föreställt jungfru Maria med Jesusbarnet och kyrkan kan därför ha varit helgad åt jungfru Maria. Tornet byggdes relativt snart efter långhus, kor och absid. Kanske planerades det samtidigt med de äldsta delarna men tillkom i en andra byggnadsetapp. Under senmedeltiden revs koret och absiden och långhuset förlängdes österut med samma längd som det ursprungliga långhuset. Koret inreddes i långhusets östra del. Vid långhusets norra och södra sidor byggdes v... |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor, torn. | |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Kyrkans äldsta delar bestod ursprungligen av ett långhus med kor och absid och uppfördes troligen kring 1100-talets slut. | |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| Tornet byggdes relativt snart efter långhus, kor och absid. | |
| År 1350 - 1550 Rivning - delvis riven | |
|---|---|
| Under senmedeltiden revs koret och absiden. | |
| År 1350 - 1550 Nybyggnad - Vapenhus | |
|---|---|
| Vid långhusets norra och södra sidor byggdes vapenhus. | |
| År 1350 - 1550 Nybyggnad - Sakristia | |
|---|---|
| Öster om det norra vapenhuset byggdes en sakristia med gravvalv för prästerna. | |
| År 1350 - 1550 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altaret är från sen medeltid, troligtvis murat av tegel samt putsat och vitmålat med en gråmålad sockel. Altarskivan är av mörkgrå kalksten med konsekrationskors i hörnen och en fördjupning i mitten eventuellt efter en medeltida relikgömma. Altaret är tillbyggt med en senare träram. | |
| År 1565 - 1565 Nybyggnad - Gravkor | |
|---|---|
| Öster om det södra vapenhuset byggdes ännu gravkor för Vrams Gunnarstorp år 1565. | |
| År 1600 - 1659 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten från tidigt 1600-tal är sexkantig och utförd av ek med profilerat listverk och sidor dekorerade med stiliserad ornamentik inom rundbågig inramning. | |
| År 1640 - 1649 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Predikstolen från 1640-talet är av snidad ek och har sexsidig planform. Predikstolen står på en låg bas och korgens sidor upptas av evangelisterna innefattade i rundbågsöppningar. En trappa med täckta sidor leder upp till predikstolen från öster. Predikstolen har tidigare varit målad men är sedan renovering 1902 trären. En baldakin till predikstolen har tidigare funnits. | |
| År 1745 - 1745 Nybyggnad - Korsarm/ar |
|---|
| År 1745 - 1745 Nybyggnad - Korsarm/ar | |
|---|---|
| Det södra vapenhuset revs därefter år 1745 och ersattes med en korsarm. | |
| År 1753 - 1753 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Kyrkklockor: Kyrkan har två klockor, en lillklocka och en storklocka som båda blev omgjutna år 1753 av Andreas Wetterholst i Malmö. Storklockan blev sedan åter omgjuten av klockgjutaren Jone Magni Fries i Jönköping 1795. Enligt äldre uppgifter var storklockan ursprungligen gjuten 1489 och enligt inskrift helgad åt Sankta Maria. | |
|
Andreas Wetterholz (Klockgjutare) |
|
| År 1800 - 1899 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| Under 1800-talet byttes stora delar av kyrkans renässans- och barockinredning ut. | |
| År 1807 - 1807 Nybyggnad - Korsarm/ar |
|---|
| År 1807 - 1807 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| År 1807 revs och det norra vapenhuset ersattes med en korsarm. | |
| År 1817 - 1818 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1817-1818 revs den gamla sakristian på långhusets norra sida och ny sakristia byggdes öster om koret. | |
| År 1818 - 1818 Nybyggnad - Sakristia |
|---|
| År 1852 - 1852 Specifika inventarier - altartavla | |
|---|---|
| Altartavlan målades 1852 av Carl Teodor Staaf och föreställer Kristus bedjande i örtagården och omfattas av en rundbågigt formad ram. Uppsatsen är målad i brun träådring med förgyllda detaljer. | |
| År 1854 - 1854 Fast inredning - altarring | |
|---|---|
| Altarringen är från 1854 och formad av en halv rundel. Denna är tillverkad av brunådrat trä med svarvade balusterdockor och sammetsklätt knä och handfall. | |
| År 1858 - 1858 Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
| Altaruppsatsen komponerades av prosten Gustaf Henrik Mellin 1854 med sidopartier i nygotisk stil från 1858. | |
| År 1875 - 1875 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Den nuvarande fasaden och gavlarna är från en orgel tillverkad av Knud Olsen, Köpenhamn 1875. Fasaden av brunådrat trä med förgyllda detaljer är uppbyggd av tre rundbågar på pilastrar med synliga pipor. 31 av urspungspiporna med kärnor finns ännu kvar. | |
| År 1902 - 1902 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| Vid en inre renovering 1902 förlängdes koret mot väster till nuvarande storlek. Predikstolen flyttades till korsmitten och ny öppen bänkinredning och nya nummertavlor tillkom. De nya bänkarna var av typen dubbelbänkar så att man kunde sitta vänd mot både predikstolen och koret. | |
| År 1922 - 1922 Teknisk installation - värme | |
|---|---|
| Centralvärme installerades i kyrkan 1922 och pannrum inreddes under sakristian. | |
| År 1949 - 1949 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| År 1949 gjordes en golvomläggning och bänkarna ändrades till enkelbänkar igen. Predikstolen flyttades till långhusets östra gräns, bänkinredningen togs bort från korsarmarna och den södra korsarmen inreddes till dopkapell. Arkitekt vid detta tillfälle var Eiler Graebe. | |
|
Eiler Graebe (Arkitekt) |
|
| År 1964 - 1964 Fast inredning - orgel, orgelverk | |
|---|---|
| Orgelverket är från 1964, byggt av Mårtenssons orgelfabrik i Lund med 12 stämmor fördelade på två manualer och pedal. | |
|
Mårtenssons orgelbyggeri i Lund (Orgelbyggeri) |
|
| År 1979 - 1979 Underhåll - takomläggning | |
|---|---|
| Taken utgörs av sadeltak avtäckta med kopparplåt i skivtäckning. Kyrkan fick koppartak redan i början av 1800-talet men efter ett antal omläggningar med bland annat järnplåt och skiffer blev kyrkan åter helt koppartäckt 1979. | |
| År 1994 - 1994 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| Den senaste renoveringen genomfördes 1994 av Forsberg och Wikerstål arkitekter AB efter att angrepp av hussvamp och mögel påträffats. Bänkinredningen revs och golvet lades om med rött tegel och skurgolv i bänkkvarteren samt nya bänkar tillverkades. I korsarmarna revs läktarna och en ny inbyggnad för wc och förråd gjordes i norra korsarmen medan södra korsarmen inreddes till kapell. | |
|
Forsberg & Wikerstål arkitektkontor (Arkitektkontor) |
|
| År 1994 - 1994 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Den slutna bänkinredningen av trä utfördes 1994. Den består av bänkar och rakt avslutade bänkgavlar målade i grått med röda spegelfyllningar. | |