Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	HÄLLESTADS KYRKA (akt.), HÄLLESTADS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1350 - 1549 1350 - 1550
Län	Skåne
Kommun	Lund
Landskap	Skåne
Socken	Hällestad
Församling	Dalby församling
Stift	Lunds stift
Adress	Byvägen 22
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2015 Det brukar sägas att Hällestads kyrka uppfördes under 1100-talet. Andra romanska kyrkobyggnader finns i närbelägna orter som Silvåkra, Dalby och Bonderup. Murverksundersökningar har emellertid visat att den nuvarande kyrkan byggdes i mitten av 1400-talet. Den förmodade romanska kyrkan skulle då ha ödelagts vid Karl Knutssons härjningar i Skåne 1452. Några egentliga bevis för denna hypotes finns dock inte. Det vi med säkerhet vet, är att det vid denna tid uppfördes en kyrka med trappstegsgavelförsett och valvslaget långhus samt ett troligen rakslutat kor i öster. Under 1460-talet försågs långhusets två kryssvalv och dess väggar... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2015

Det brukar sägas att Hällestads kyrka uppfördes under 1100-talet. Andra romanska kyrkobyggnader finns i närbelägna orter som Silvåkra, Dalby och Bonderup. Murverksundersökningar har emellertid visat att den nuvarande kyrkan byggdes i mitten av 1400-talet. Den förmodade romanska kyrkan skulle då ha ödelagts vid Karl Knutssons härjningar i Skåne 1452. Några egentliga bevis för denna hypotes finns dock inte. Det vi med säkerhet vet, är att det vid denna tid uppfördes en kyrka med trappstegsgavelförsett och valvslaget långhus samt ett troligen rakslutat kor i öster.

Under 1460-talet försågs långhusets två kryssvalv och dess väggar...

Läs mer i eget fönster

År 1350 - 1549 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus, torn.

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn

År 1350 - 1550 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Det brukar sägas att Hällestads kyrka uppfördes under 1100-talet. Andra romanska kyrkobyggnader finns i närbelägna orter som Silvåkra, Dalby och Bonderup. Murverksundersökningar har emellertid visat att den nuvarande kyrkan byggdes i mitten av 1400-talet.

År 1350 - 1550 Nybyggnad - Gravkor
Åtgärd	Relativt tidigt försågs (eventuellt redan innan tornets uppförande) kyrkan med gravkor i norr.

År 1350 - 1550 Nybyggnad - Vapenhus
Åtgärd	Relativt tidigt försågs (eventuellt redan innan tornets uppförande) kyrkan med vapenhus i söder.

År 1460 - 1469 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Åtgärd	Under 1460-talet försågs långhusets två kryssvalv och dess väggar med kalkmålerier. Troligen utfördes målningarna av Vittskövlegruppen.

År 1554 - 1559 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Under 1550-talet byggdes kyrkan till med ett västtorn.

År 1748 - 1748 Ändring - restaurering, exteriör
Åtgärd	1748, brann prästgården och kyrkohusen nr 24, 25 och 26. Hettan från de närbelägna byggnaderna gjorde att kyrkans blytak smälte och delar av sparrverket skadades och fick ersättas.

År 1752 - 1752 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Åtgärd	Predikstol och ljudtak är polykromt bemålade och tillverkades av träsnidaren Johan Ullberg 1752. Korgen har sexsidig form och har fyra sidor. Sidorna är försedda med fyllningar och skulpturer förställande kvinnliga figurer med attribut i form av en orm, en kalk, en fågel och ett barn. Figurerna representerar de fyra dygderna: Prudentia (visheten), Fides (tron), Spes (hoppet) och Amor (kärleken). Trappan som består av en genombruten balustrad med rundbågar tillkom samtidigt som altaranordningen. Den sexkantiga baldakinen som hänger ovanför predikstolen är prydd med sex sköldar med inramningar av akantus. En av sköldarna är dekorerad med lejonklor och tre rosor. Vapnet tillhör Wilhelm von Beckern från Västra Tvets gård som begravdes i Hällestad kyrka 1733.

År 1752 - 1752 Fast inredning - predikstol, ljudtak

Åtgärd

Predikstol och ljudtak är polykromt bemålade och tillverkades av träsnidaren Johan Ullberg 1752. Korgen har sexsidig form och har fyra sidor. Sidorna är försedda med fyllningar och skulpturer förställande kvinnliga figurer med attribut i form av en orm, en kalk, en fågel och ett barn. Figurerna representerar de fyra dygderna: Prudentia (visheten), Fides (tron), Spes (hoppet) och Amor (kärleken). Trappan som består av en genombruten balustrad med rundbågar tillkom samtidigt som altaranordningen. Den sexkantiga baldakinen som hänger ovanför predikstolen är prydd med sex sköldar med inramningar av akantus. En av sköldarna är dekorerad med lejonklor och tre rosor. Vapnet tillhör Wilhelm von Beckern från Västra Tvets gård som begravdes i Hällestad kyrka 1733.

År 1775 - 1775 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	1775 togs ett stort fönsterhål upp i långhusets norra mur.

År 1850 - 1859 Nybyggnad - Korparti

År 1850 - 1859 Nybyggnad - Korsarm/ar

År 1859 - 1859 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1859 gjordes ett nytt förslag till utvidgning av kyrkan av arkitekt J. E. Söderlund. Kyrkan byggdes till med korsarmar åt norr och söder i enlighet med Söderlunds ritningar. I samband med detta revs det rakslutade koret i öster, vapenhuset i söder och gravkoret i norr.
Upphovsman	Johan Erik Söderlund (Arkitekt)

År 1900 - 1900 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1900 försågs kyrkan med ny altaranordning formgiven av arkitekt Henrik Sjöström i Lund. Ett nytt skrank mot sakristian tillkom och altarring samt ny predikstolstrappa. Den nya inredningen tillverkades i ek av snickare Nils Wanngren som senare tjänstgjorde som prebendekomminister i Hällestad.
Upphovsman	Henrik Sjöström (Arkitekt)

År 1900 - 1900 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret från år 1900 är tillverkat av ek och ritades liksom altaruppsatsen av arkitekt Henrik Sjöström och tillverkades av snickaren Nils Wanngren.
Upphovsman	Henrik Sjöström (Arkitekt)

År 1900 - 1900 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen tillkom samtidigt som altaret. Mittpartiet består av en rundbågig nisch, i vars mitt de förgyllda bokstäverna IHS finns placerade mot en klarblå botten. Strax nedanför monogrammet finns en förgylld kalk med ett sädesax och en vinranka skuren i hög relief.

År 1900 - 1900 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen är halvcirkelformad och tillkom samtidigt som altaret och altaruppsatsen och ritades av Henrik Sjöström. Skranket består av en rundbågig kolonnettrad med tärningskapitäl.
Upphovsman	Henrik Sjöström (Arkitekt)

År 1903 - 1903 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Fasaden i ek från 1903 är ritad av Henrik Sjöström. Den är femdelad och har synliga pipor. Fasaden är utförd i nygotisk stil med detaljer i grönt och rött.
Upphovsman	Henrik Sjöström (Arkitekt)

År 1907 - 1907 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen från 1907 är tillverkad i ek och ritades av Henrik Sjöström. Gavlarna är profilerade och dekorerade med detaljer i grönt och rött.
Upphovsman	Henrik Sjöström (Arkitekt)

År 1912 - 1912 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	1912 försågs kyrkan med nya fönster efter förslag upprättat av domkyrkoarkitekten i Lund, Theodor Wåhlin.
Upphovsman	Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1914 - 1914 Konservatorsarbeten
Åtgärd	1914 frilades och konserverades de medeltida målningarna av konservatorerna Hans Erlandsson och Justus Berg. I samband med detta upprättade Wåhlin en beskrivning över målningarna samt ett förslag till nya takmålningar i kor och korsarmar, vilket utfördes.
Upphovsman	Hans Erlandsson (Konservator)

År 1934 - 1934 Ändring - restaurering, exteriör
Åtgärd	1934 kyrkan tornkonstruktionen angripen av fukt och röta. Riksantikvarien som yttrade sig genom Erik Lundberg, ansåg att så mycket som möjligt av den gamla konstruktionen skulle bevaras. Konstruktionen förstärktes och de delar som var i sämst skick byttes ut.
Upphovsman	Erik Lundberg (Arkitekt)

År 1954 - 1954 Konservatorsarbeten
Åtgärd	1954 hade kyrkans målningar under lång tid smutsats av sot från de stora järnkaminer som fram till 1950-talet värmde kyrkorummet. Konservator C. O. Svensson från Göteborg utförde rengörings- och konsolideringsarbeten.
Upphovsman	C O Svensson (Konservator)

År 1955 - 1955 Ändring - ombyggnad, port
Åtgärd	1955 ersattes kyrkans dörrar med nya tillverkade i ek efter förslag upprättat att dåvarande domkyrkoarkitekt Eiler Græbe.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1958 - 1958 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	1958 byttes kyrkans golv av victoriaplattor ut mot handslaget rött tegel från Yddinge tegelbruk. I samband med golvomläggningen påträffades ett gravkor och fem träkistgravar.

År 1961 - 1961 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten tillverkades i sandsten 1961 av stenhuggare Eric Johansson i Dalby. Johansson skänkte dopfunten till kyrkans som minne över hans konfirmation i Hällestads kyrka.

År 1974 - 1974 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln byggdes 1974 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund och har 13 stämmor fördelade på två manualer och pedal.
Upphovsman	Mårtenssons orgelbyggeri i Lund (Orgelbyggeri)

År 1984 - 1984 Ändring - restaurering, exteriör
Åtgärd	1984 genomfördes en utvändig restaurering efter förslag upprättat av byggnadsingenjör Kjell-Åke Ewers i Dalby.

År 1984 - 1984 Byggnadsarkeologisk undersökning
Åtgärd	1984 gjordes en murverksdokumentation som utfördes av Anna-Paula Andersson och Mabel Cronvall vid Skånes hembygdsförbund.

År 2001 - 2001 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	2001 togs bänkarna i den södra korsarmen bort och ersattes av lös inredning.

År 2015 - 2015 Konservatorsarbeten
Åtgärd	2015 utfördes rengöring av kalkmålningarna av Skånes målerikonservatorer genom Matilda Thorlund-Brönmark, Ingrid Wedberg, Johanna Nessow och Hanna Eriksson.

År 2015 - 2015 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Åtgärd	Kyrkans exteriör kalkavfärgades och ett nytt kors monterades på torntaket.

LUND HÄLLESTAD 40:1 - husnr 1, HÄLLESTADS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning