MALMÖ INNERSTADEN 1:151 - husnr 1, SANKT PETRI KYRKA
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| SANKT PETRI KYRKA (akt.), SANKT PETRI KYRKA (akt.) | |
| 1100 - 1349 1100 - 1349 | |
| Skåne | |
| Malmö | |
| Skåne | |
| Malmö | |
| Malmö S:t Petri församling | |
| Lunds stift | |
| Göran Olsgatan 4 | |
| Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Flerskeppig | |
| Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Flerskeppig | |
| Historik |
|---|
| Inventeringsår 2017 Kyrkobyggnaden |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus och kor | |
| År 1100 - 1549 Nybyggnad - Vapenhus |
|---|
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| S:t Petri kyrka började troligen byggas i början av 1300-talet. | |
| År 1100 - 1550 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Kyrkan byggdes till med flera kapell och en sakristia under 1400-talet och tidigt 1500-tal. | |
| År 1100 - 1550 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Huvudaltaret av ek och sten har delar från 1500-, 1800- och 1900-talet. Altarskivan är en stenhäll från 1500-talet som användes som altare av Claus Mortensen. Han ersatte den tidigare katolska altarskivan som hade en relikgömma. Mortensens bomärke och initialer finns inristade i skivan. Stenhällen hittades 1965. Den är inbyggd i ett rektangulärt panelklätt underrede. | |
| År 1350 - 1549 Ändring - tillbyggnad | |
|---|---|
| Sidokapellen | |
| År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1500 - 1599 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Catharinaklockan från 1500-talet göts om 1843 av Fred, Seipel & J G Liljedahl. | |
| F Seipel (Klockgjutare) | |
| År 1511 - 1511 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Mellanklockan göts 1511 men omgöts 1752 av Andreas Wetterholtz. | |
| Andreas Wetterholtz (Klockgjutare) | |
| År 1555 - 1555 Ändring | |
|---|---|
| 1555 vitlimmades kyrkan för att dölja de medeltida kalkmålningarna som prydde väggar och valv i hela kyrkan. | |
| År 1593 - 1599 Fast inredning - predikstol, ljudtak | |
|---|---|
| Predikstolen av ek, sandsten och svart kalksten är tillverkad 1593-99 av bildhuggarna Daniel Thomisen och Jörgen Stenhugger, Malmö. Kalkstenen är bruten i Fågelsångsdalen vid Södra Sandby. Korgen är prydd med sandstensreliefer med bilder ur Jesus liv. Korgen bärs av en Mosesfigur med tavla och stav. Över predikstolen hänger en hög snidad baldakin. Daniel Thomisen var bildhuggare i både trä och sten. | |
| Daniel Thomisen (Konstnär - Bildhuggare) | |
| År 1600 - 1699 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| Under 1600-talet tillkom altaruppsatsen, predikstolen och en mängd epitafier. | |
| År 1601 - 1601 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten är av sandsten och svart kalksten och har en baldakin av ek. Dessa tillverkades vid Daniel Tomisens verkstad 1601. Den åttkantiga cuppan har reliefer som skildrar dopet. Cuppan vilar på en fot med fyra figurer. Baldakinen i två avsatser i snidat trä innehåller kolonner och karyatider. | |
| År 1611 - 1611 Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
| Altaruppsatsen av målad ek invigdes 1611. Den tillverkades av snickaren Hendrick Könnicke och bildhuggarna Statius Otto, Jacob Kremberg, Curt Snedker och Öllrich Svavfrer. Målningsarbetet gjordes av Pieter Hartman. | |
| År 1675 - 1675 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Kyrkklockorna av malm hänger i klocktornet. Lillklockan göts 1675 av Hans Hansen Franck. | |
| År 1780 - 1780 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1780 gjordes Krämarkapellet om till spruthus, det vill säga förvaring av brandsläckningsmaterial. | |
| År 1784 - 1784 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Knutsklockan göts om 1784 av Abraham Wetterholtz, samt 1907 av Johannes A Backman. | |
| År 1792 - 1792 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1792 ersattes tornspiran med en hjälmformig tornhuv. Dringenbergska kapellet revs. | |
| År 1807 - 1903 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkinredningen i ek är från 1800- och 1900-tal. Sidoskeppens bänkar är från Brunius renovering 1859. Delar från den äldre bänkinredningen från 1600-talet sattes upp som väggpanel vid Brunius renovering. Mittskeppets bänkar byggdes om vid Græbes renovering 1967 då sitsarna breddades och ryggstöden fick lutning. Samtidigt förlängdes bänkarna så mittgången minskades. | |
| Carl Georg Brunius (Arkitekt) Eiler Graebe (Arkitekt) | |
| År 1848 - 1853 Ändring - restaurering, exteriör | |
|---|---|
| En genomgripande restaurering av C G Brunius genomfördes 1848-1853. Den innebar bland annat att den senmedeltida tillbyggda sakristian revs. Allt vittrat tegel byttes mot nytt, strävpelarna lagades, två av dem förnyades liksom strävbågarna som förnyades helt. Koromgångens murar byggdes om. Sidoskeppen och koromgångens takfall byggdes om och sänktes med en meter. Blytaket ersattes med koppartak. Högkyrkans fönster förstorades neråt efter takfallets sänkning. Taklister och fönstrens solbänkar murades om med svartglaserat tegel. Igenmurade fönster togs upp. Samtliga fönster fick nya järnbågar. Koromgångens valv murades om. | |
| Carl Georg Brunius (Arkitekt) | |
| År 1858 - 1859 Ändring - restaurering, interiör | |
|---|---|
| Efter exteriören tog Brunius sig an interiören 1858-1859. Golvet som var täckt av gravstenar bröts upp och ersattes med tegelplattor. Putsen med de överkalkade målningarna knackades ner, slätputsades och vitkalkades utom i Krämarkapellet. Två läktare vid sidan om koret togs bort. Ny bänkinredning, liksom nya läktare i sidoskeppen tillkom. Delar av den gamla bänkinredningen användes som panel på sidoskeppens väggar. Sakristia inreddes i södra kapellet. Hela altaruppsatsen målades grå. Flera epitafier togs bort. | |
| Carl Georg Brunius (Arkitekt) | |
| År 1890 - 1891 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1890-91 byggdes kyrkan om efter Henrik Sjöströms ritningar. Tornet fick då sitt nuvarande utseende. Nischprydda gavlar uppfördes vid spirans fot. Svartglaserat tegel användes runt fönster, ljudöppningar och även som horisontella band. Västportalen i tornet förnyades och förstorades. Takryttaren förnyades och gjordes högre. | |
| Henrik Sjöström (Arkitekt) | |
| År 1904 - 1914 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Vid olika tidpunkter från 1904 och tio år framåt restaurerades kyrkan under ledning av Theodor Wåhlin. Alla fönsterpelare byggdes om och fönstren försågs med nytt katedralglas i blyinfattning. Tegelgolvet togs bort. Golv av kalksten lades in med äldre gravstenar. Den grå färgen på altaruppsatsen togs bort och uppsatsen restaurerades. Krämarkapellet, tidigare spruthus och senare värmecentral, var avskilt från kyrkorummet. Muren revs och kalkmålningarna togs fram och konserverades. Dopfunten flyttades hit och Krämarkapellet blev dopkapell vilket det fortfarande är. S:ta Annas kapell inreddes med åhörarplatser. Sakristia inreddes i norra kapellet. Orgelläktaren byggdes om. Nya innerportar av ek sattes upp i vapenhuset. | |
| Theodor Wåhlin (Arkitekt) | |
| År 1938 - 1938 Fast inredning - glasmålning | |
|---|---|
| 1938 sattes glasmålningar av Hugo Gehlin in i S:ta Annas kapell. | |
| Hugo Gehlin (Konstnär) | |
| År 1951 - 1951 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Orgeln är byggd 1951 av Marcussen & Søn i Aabenraa och renoverad av densamme 1994. Orgeln är inbyggd i en äldre orgelfasad. Orgelfasaden i gustaviansk stil är från 1797 och ritad av Olof Tempelman. Ryggpositivet från 1951 är ritat av Eiler Græbe. | |
| Marcussen & Søn Orgelbyggeri (Orgelbyggeri) | |
| År 1964 - 1964 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| 1964 togs bänkinredningen bort i S:ta Annas kapell. Nytt kalkstensgolv och stolar i ek. | |
| År 1966 - 1967 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1966-67 byggdes bänkarna om, breddades och gjordes bekvämare. Mittgångens bredd minskades. Golvet i kyrkan lades om då gravstenar flyttades. Korets golv sänktes. Ritningarna gjordes av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. | |
| Eiler Graebe (Arkitekt) | |
| År 1989 - 1989 Arkitekturbunden utsmyckning | |
|---|---|
| 1989 tillverkades kopior av kritstensskulpturerna till Krämarkapellets fasad. Det gjordes avgjutningar av de äldre skulpturerna. | |
| År 2002 - 2002 Underhåll - exteriör | |
|---|---|
| 2002 reparerades yttertaken, kopparen förnyades och rötskadade takstolar lagades. Murverket omfogades. | |
| År 2006 - 2017 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Mellan 2006 och 2017 skedde bland annat följande: Norra kapellet renoverades med ny panel på väggarna och ett dolt pentry. Sakristian renoverades med nytt ekgolv. Altarringen togs bort, kalkstensgolvet kompletterades i koret. Kyrkan målades om invändigt. | |
| År 2015 - 2015 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 2015 En informationsdisk och ett förråd med glasväggar byggdes i västra delen av långhuset. Skjutglasdörrar sattes upp mellan vindfång och vapenhus. Ritningarna gjordes av Ateljé Alfa. | |
| År 2017 - 2017 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| 2017 invigdes ett nytt altare och en ambo formgivna av Anna Sandberg. | |
