VÄSTERÅS OLYMPIA 3 - husnr 1, VÄSTERÅS SLOTT Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| VÄSTERÅS SLOTT (akt.) | |
|
1240 - 1259 |
|
| Västmanland | |
| Västerås | |
| Västmanland | |
| Västerås | |
| Västerås domkyrkoförsamling | |
| Västerås stift | |
| Slottet 1 | |
|
Slott och herrgård - Slott |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår Ej registrerat
Slottets äldsta del antas härröra från det fasta hus som uppfördes vid Svartåns utlopp i Västeråsfjärden vid 1200-talets mitt. Det utgjordes av ett kärntorn i fyra våningar med tegelfasader. Varje våning var indelad i två rum och våningarna hade förbindelse via en spiraltrappa som delvis är bevarad. Av tornet finns även andra delar bevarade i det nuvarande slottets nordöstra hörn. Slottet är känt i skrift först 1396, då det nämns tillhöra de egendomar drottning Margareta hade för sitt uppehälle. |
| År 1240 - 1259 Nybyggnad | |
|---|---|
| Slottets äldsta del antas härröra från det fasta hus som uppfördes vid Svartåns utlopp i Västeråsfjärden vid 1200-talets mitt. Det utgjordes av ett kärntorn i fyra våningar med tegelfasader. | |
| År 1300 - 1329 Ändring - tillbyggnad | |
|---|---|
| Vid 1300-talets början tillbyggdes denna försvarsanläggning i vinkel mot söder med en salsbyggnad i två våningar ovanpå en källare. | |
| År 1540 - 1544 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Under åren 1540-44 gjordes omfattande ombyggnader. En ny kungsvåning byggdes ovanpå den gamla salsbyggnaden i den östra längan och även den södra längan förhöjdes. Då togs även portgången i den östra längan upp. | |
| År 1578 - 1600 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| År 1578 påbörjade Johan III omfattande ombyggnadsarbeten, varvid flera påkostade inredningar tillkom. Bland annat inreddes en rikssal och en slottskyrka vid denna tid. | |
|
Johan III (Byggherre) |
|
| År 1684 - 1684 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| 1684 genomfördes en omfattande restaurering under ledning av arkitekten Mathias Spihler, då bland annat takregionen gjordes enhetlig. | |
|
Mathias Spieler (Arkitekt) |
|
| År 1736 - 1736 Brand | |
|---|---|
| Slottet eldhärjades 1736 och all inredning från vasatiden förstördes. | |
| År 1740 - 1753 Ändring - påbyggnad | |
|---|---|
| Slottet återuppbyggdes och påbyggdes från 1740-talets mitt fram till 1753 efter förslag av arkitekten Carl Hårleman. Exteriören fick då i huvudsak den utformning den fortfarande har, färgsättningen var dock en annan. | |
|
Carl Hårleman (Arkitekt) |
|
| År 1800 - 1899 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| Under 1800-talet gjorde en del inre förändringar och mycket av 1700-talets inredningar försvann. | |
| År 1920 - 1923 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| En omfattande renovering skedde 1920-23. På fasaderna tillkom då den nuvarande färgsättningen med rött på ytterfasaderna och gult mot borggården. Invändigt koncentrerade man sig främst på rikssalen, som inte hade återställts under Hårlemans renovering, och residensvåningen, med ambitionen att återskapa 1700-talets rumskaraktär. | |
|
Erik Hahr (Arkitekt) |
|
| År 1965 - 1966 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1965-66 gjordes återigen en större ombyggnad, då länsmuseet inrymdes i byggnaden. | |
|
Nils Tesch (Arkitekt) |
|